Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Metaller från döda kan få nytt liv

Publicerat onsdag 18 maj 2016 kl 05.00
"Hur många ton som vi grävt ner vet jag inte"
(2:01 min)
Lennart Andersson visar proteslådan.
1 av 6
Lennart Andersson visar proteslådan. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio
Lennart Andersson är kyrkogårdschef i Halmstad.
2 av 6
Lennart Andersson är kyrkogårdschef i Halmstad. Håller i en höftprotes. Foto: Henrik Martinell / Sveriges radio
Christer Jönsson och Anders Hultberg är krematörer vid Västra kyrkogården i Halmstad.
3 av 6
Christer Jönsson och Anders Hultberg är krematörer vid Västra kyrkogården i Halmstad. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio
Krematorieugn på Västra kyrkogården i Halmstad.
4 av 6
Krematorieugn på Västra kyrkogården i Halmstad. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio
Styrpanel till kremationsugn.
5 av 6
Styrpanel till kremationsugn. Foto: Henrik Martinell / Sveriges Radio
Urnor som ska gravsättas.
6 av 6
Urnor som ska gravsättas. Foto: Henrik Martinell / Sveriges radio

I dag är det inte tillåtet att återvinna metall från kremerade kroppar i Sverige, vilket leder till att flera ton dyrbara metaller istället grävs ned. Men nu kan lagen ändras.


I dag kan det beslutas om en ny lag som gör återvinning av metaller från kremeringen möjlig.

– Problemet är att vi inte haft möjlighet att lämna det till återvinning. Utann vi har ju fått gräva ner alla de här metallerna under alla år som vi har haft krematorierna, som är från 40-talet, säger Lennart Andersson som är kyrkogårdschef i Halmstad.

– Hur många ton som vi grävt ner vet jag inte, men det blir ju mängder av det varje år och kremationerna ökar ju, säger han.

Begravningslagen säger att det som inte kan följa med i urnan efter en kremering ska förstöras eller grävas ner. Det kan vara kistbeslag, olika spikstift och häftklamrar och till exempel höft- och knäproteser.

På grund av lagen begravs varje år runt 22 ton metaller efter kremeringar i Sverige.

Christer Jönsson och Anders Hultberg är krematörer vid Västra kyrkogården i Halmstad. De visar mig en klirrande låda med sparade proteser och andra metalldelar som blivit över från kremeringar.

– Det är kulleder och höftleder från kroppen, säger Anders Hultberg. Vi gräver ner det på kyrkogården. 

Vad tänker du om att ni är tvungna att göra det?

– Det måste vi. Vi kan ju inte skicka det någon annanstans utan det blir om det nya kommer, säger Anders Hultberg.

Det "nya" som Anders Hultberg pratar om är att riksdagen nu ska besluta om en ny lag om att man ska kunna återvinna metallskrotet.

– Lagändringen kan leda till att vi får en bättre miljö, säger Lennart Andersson. Vi ska inte behöva gräva ner det i marken och sedan gräva upp det någon annanstans för att tillverka delarna - utan återvinn det!

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".