Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
(2:28 min)
Kerstin minns grankriget i Falkenberg
Publicerat torsdag 13 april kl 16.41
Kerstin Modiggård, som idag bor i Varberg, menar fortfarande att brasan på Västra gärdet var störst, bäst och vackrast.
Kerstin Modiggård, som idag bor i Varberg, menar fortfarande att brasan på Västra gärdet var störst, bäst och vackrast. Foto: Anton Berglund

På 50- och 60-talet i Falkenberg tävlade orterna mot varandra i vilka som kunde göra den största påskbrasan. Kerstin Modiggård minns tillbaka på stulna granar och kampen för att vinna.

– Det kommer jag alltid att hävda. Störst var vi. De andra fick bara bli lockeldar, säger Kerstin Modiggård om påskbrasan på Västra gärdet i Falkenberg i slutet av 50-talet. 

På lördag är det påskafton och då tänder säkert en del hallänningar egna påskbrasor. Men förr i tiden var det betydligt vanligare och det kunde ligga mycket prestige i att ha den största brasan.

I Falkenberg på 50- och 60-talet tävlade man mot varandra och ungdomarna gick väldigt långt för att kunna utropa sig själva som vinnare. Kerstin Modiggård är idag 69 år men hon minns fortfarande hur hon som tioåring gav sig ut för att delta i kampen. 

– Vi började samla granar . Vi hade många ställen där vi kunde gömma undan dem så att inte andra skulle komma och ta dem. 

Men trots gömställen så lyckades de inte alltid försvara sina granar och då var besvikelsen stor. 

– Jag vet att jag kom ut en påskaftonsmorgon och då hade det varit något annat gäng där och tagit av våran stora hög. Jag blev alldeles förtvivlad. 

Gav ni er ut för att hämnas? 

– Det skulle jag tro. Men jag var inte sån utan det var mest pojkarna.

 Kerstin Modiggård är inte ensam om att minnas tillbaka. På sociala medier har det i dagarna startats en tråd där det diskuteras livligt kring vilken brasa som var störst i Falkenberg och vad som behövde göras för att skydda den. En man berättar till exempel att han blev skjuten i benet med ett luftgevär. Kersin Modiggård tror sig veta varför det fortfarande väcker känslor hos många efter alla dessa år.

Det var ju vår barndom och den kommer tillbaka nu när man blir äldre. Vi hade hemskt roligt och samlades kring det här arbetet. Det var en kamp.

Skulle det nu bli en påskbrasa på Västra gärdet igen, är du då beredd att åka dit och försvara den?

– Ja! Självklart gör jag det, säger Kerstin Modiggård.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".