Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En glimt av de stora skeendena, som de syns i gränslandet mellan världspolitiken och svensk vardag.

KRISEN, KLASSKLYFTORNA OCH KRITIK MOT KAPITALISMEN

Publicerat fredag 3 april 2009 kl 21.38
1 av 3
Demonstrationer under G20-mötet i London
2 av 3
Björn Elmbrant
3 av 3
Sven Hagströmer

                                                       
RÄTTELSE: I programmet nämndes i inledningen skilladen mellan en specifik metallarbetares lön och Volvo AB:s chefs totala ersättning. För 2008 är skillnaden 71 gånger och ingenting annat. Vi ber om ursäkt.

Franska arbetare tar chefer som gisslan. I Tyskland benämns bonusbelönade bankmän rånare och i London belägras banker och börser. Här hemma blottlägger bonusbråken en växande klyfta mellan LO, svenskt näringsliv och deras medlemmar. Men också en inkomstklyfta som vidgas alltmer och allt snabbare mellan arbetare, chefer och kapitalägare.
Är ojämlikhet priset för tillväxt eller tecken på ett grundläggande systemfel?

Hör samtalet med Sven Hagströmer, finansman, grundare till HQ Bank och Fonder,  idag störste ägare och styrelseordförande i Investment AB Öresund och Björn Elmbrant,
journalist, ledarskribent på Dagens Arena, och författare till en rad böcker om vår tids marknadsekonomi och politik, bla; ”Hyperkapitalismen” och ”Dansen kring guldkalven-så förändrades Sverige av börsbubblan”.  
 
 

Upploppen vid G20-mötet i London i torsdags har väckt stor uppmärksamhet världen över. Under paroller direkt riktade mot bank- och finansvärld ”Bankers are wankers”, men också  mer allmänt hållna ”Eat the wealthy” - ”ät de förmögna”, och direkt systemkritiska som ”Kapitalismen fungerar inte”.

Men också i USA har protesterna mot bonusutdelningar varit många. Bland annat åkte bussar med demonstranter runt till försäkringsjätten AIG:s chefers hem, knackade på dörren, berömde de som avsagt sig bonus och skällde på dem som inte gjort det. I Frankrike har generalstrejker genomförts, arbetare vid Caterpillar-fabriken stängde in fyra chefer på kontoret över natten och tvingade fram betalning för tre strejkdagar och dessutom ett löfte från president Sarkoszy om att rädda fabriken. Indignationen över höga ersättningar till finanschefer, samtidigt som skattemiljarder går till deras förluster och tilltagande arbetslöshet är alttså spridd över hela europa och USA.  Även i Frankfurt, Paris, Rom ,Wien och Berlin hölls liknande demonstrationer.    

Här hemma, i Sverige, har AMF-styrelsens handläggning av avgångne VD:s pension väckt vrede där medlemmar i både LO och Svenskt näringsliv upprörts över sina förtroendevaldas agerande.  Och i veckan har det stormat om bonusprogram och ersättningsnivåer i de fyra storbankerna Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken. Nordea fick i förrgår del av regeringens stödprogram genom  5 staliga miljarder i kapitaltillskott. På bolagstämman samma dag, backade Nordeas styrelse från sitt förslag att dela ut bonus till toppcheferna, men bara i år. Istället skjuts tex bonusutbetalningarna upp till kommande år. Och ett fördelaktigare aktieprogram för chefer klubbades.

VD:n och Koncernchefen för Volvo AB, Leif Johansson, som tidigare kritiserats för sin höga ersättning; 15,7 miljoner förra året, varav 3,4 miljoner i bonus, inledde i onsdags Volvo AB:s årstämma och bjöd bara på varmkorv för att spara pengar. Budgetlunchen till trots beslöt stämman att betala ut 4 miljarder i utdelning till aktieägarna. Något som föranlett ilska och protest bland Volvo-arbetare som fått lämna företaget i tusental. Bara dagen efter stämman ställdes Metallklubben i Umeå inför valet att antingen låta ytterligare 170 gå eller acceptera 20-procentiga lönesänkningar. 

Men bakom dagens aktuella konflikter döljer sig en mer än två decennier lång utveckling mot en ökad ojämlikhet. Sedan början på 80-talet, då direktörerna i Sveriges 50 största bolag, tjänade i genomsnitt nio gånger mer än arbetarna, har klyftan ökat så att de idag tjänar mer än 50 gånger mer. I USA har utvecklingen varit ännu mer dramatisk och där tjänar den genomsnittlige VD:n i de 500 största bolagen nästan 350 gånger mer än arbetarna. 

Idag talar bedömare återigen om klasskamp och kritik av kapitalismen. Krisen i ekonomin har också lett till en förtroendekris för marknadens aktörer.  Finansminister Anders Borg ser ”samhällskontraktet” som hotat och paralleller har dragits till franska revolutionen – är det början på en ny tid av skärpta motsättningar vi ser? Eller måste vi lära oss leva med en större, växande ojämlikhet för att sporren om stor vinst för de få är det som ger den tillväxt som gör livet litet lättare för de många?

Morgondagens finansmän och företagsledare kommer också till tals i Lotten Collins reportage från Handelshögskolan i Stockholm.  Och Katarina Andersson har besökt säkerhetsföretag i USA som får nya kunder i takt ökad rädsla för attentat mot bank- och finansmän.

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Lotten Collin

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".