Kampen om den fria informationen

Publicerat torsdag 10 mars 2011 kl 10:13
Klotter på vägg i Tunis. Foto: Johan-Mathias Sommarström/SR
Klotter på vägg i Tunis. Foto: Johan-Mathias Sommarström/SR

Om nätnörden som den nye hjälten, och Clinton och Carlsson som rullar biståndsmiljoner till Internet. Men är nätet bäst på att krossa eller föda revolutioner? Hur stadigt står egentligen västvärlden på frihetens sida – när vår egen säkerhet är hotad? Och hur passar kommersiella intressen in i revolutionsekvationen? Hör Facebook-revolutionärer, Paypal-talesmän och frun till en dödsdömd programmerare om hopp och förtvivlan i nätaktivismens tidevarv.

Den 12 mars är världsdagen mot nätcensur. Det är ett initiativ av den världsomspännande organisationen Reportrar utan gränser som nu i fyra års tid ägnat dagens datum till kampanj mot censur och för frihet på internet.  Och senare idag delar Reportar utan gränser ut pris i Paris;  2011 års "Netizen Prize", ungefär Nätmedborgar- eller nätaktivistpriset, tillfaller tunisiska Nawaat.org, en hemsida driven av ett kollektiv bloggare som spelat stor roll under protesterna i Tunisien. Webbplatsen som är tänkt att göras och användas av alla "engagerade medborgare" publicerar idag nyheter som inte finns i traditionella medier - Wikileaks-avslöjanden om Tunisien, information om riskerna med nätaktivitet, hur övervakning sker online och hur man gör för att kringå detta, blockeringar och censur.

Den förre franske utrikesministern och företaget Googles representant ställer upp och delar ut priset. De är del i en våg av näteufori bland västerländska ledare där nörden blivit hjälte och löften om bistånd för nätaktivism och  internets frihet flödar. Så här lät det när biståndsminister Gunilla Carlsson den 10 mars rundade av ett idémöte med ett 10-tal internetexperter och nätaktivister. Konflikts Mikael Olsson var där.

Patrik Fältström, internetpionjär, IT-konsult och entreprenör som suttit i både internationella Internetorgan och anlitats av svenska regeringen när det gäller rikets IT-strategi, var en av dem som som skulle varit med på Utrikesdepartementet i förrgår, men var och är istället i San Fransisco. Han är dagens gäst i Konflikt.

I Iran har, alltsedan de stora protesterna efter valet 2009, internet varit ett slagfält. Irans högste polischef general Mofhaddam har deklarerat att "vi kommer att ha ny cyberpolis patrullerandes nätet i hela Iran". Och i samband med att demonstrationen än en gång har tagit fart, inspirerade av de arabiska upproren, har informationskriget trappats upp de senaste veckorna där både aktivister och regimen att hitta nya sätt att nå ut med sitt budskap. Konflikts reporter Ulrika Bergqvist träffade den svensk-iranska bloggaren Mashid Rasti som sitter i soffan i lägenheten i Stockholm och surfar på sin laptop. Hon letar efter en bild på en ung konststudent som dödades i demonstrationerna för ett par veckor sedan. Nu sprider regeringen bilder på honom för att vilseleda, död och iklädd den regeringstrogna baisijimilisens kläder.

En som hörts och synts mycket på sistone, eftersom han så i detalj formulerat kritik mot en övertro på internets förmåga att förändra världen, är den vitryske forskaren, bloggaren och tidigare aktivisten Evgeny Morozov. Han har precis kommit ut med boken The Net Delusion - the Dark Side of Internet Freedom. Men han har inte bara riktat in sig på regeringarna, utan även den kluvna roll som internetföretagen spelar - som Google, Facebook och Twitter - där de både är verktyg för och i viss utsträckning direkt deltar i uppror mot regimer, samtidigt som dom är vinstdrivande företag som i första hand svarar mot sina investerare. Konflikts Ivar Ekman ringde Evgeny Morozov på hans hotellrum i New York, och stötte på problem, med tekniken.

Nu ska vi vända blickarna hemåt. För samtidigt som det pågår en öppen kamp om informationens frihet i auktoritära länder, så pågår samma dragkamp här, i väst. Och det är samma regeringar som ena stunden uppmuntrar internetrevolutionärer, som i säkerhetens namn begränsar internetfriheten. Hur går det ihop? Konflikts Ivar Ekman har tittat närmare på den här utvecklingen, och har bland annat intervjuat Marcin de Kaminski, på projektet Cybernormer. Men han börjar sin rapport på den stora teknologikonferensen Le Web i Paris i december förra året, någon vecka efter att Wikileaks verksamhet hade stoppats hos företag som Mastercard, Visa och Paypal. Den som introduceras för en liveintervju på scenen framför en publik bestående av många av Europas ledande internetarbetare, till tonerna av danshitten med den talande titeln Everybody is Free, är en Paypalchef vid namn Osama Bedier.

Innan vi slutar ska vi återvända till Iran, och den senaste utvecklingen där. Som vi hörde i Ulrika Bergqvists inslag tidigare avrättas mängder av människor just nu i Iran, bland dem många som var inblandade i den Gröna revolten 2008. På listan med dom som väntar på att avrättas finns den den 35-årige webb-designern Saeed Maalekpour, som för ett par år sedan skapade ett program för uppladdning av bilder på nätet. Programmet såldes vidare och användes av olika företag. Nu sitter han fängslad i Iran, dömd till döden. Konflikts reporter Ulrika Bergqvist ringde upp Saeeds fru, Faathime, som bor i Kanada.

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Ivar Ekman

Skriv ut

Dela