Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En glimt av de stora skeendena, som de syns i gränslandet mellan världspolitiken och svensk vardag.

Saudiarabien i våra hjärtan

Publicerat torsdag 14 april 2011 kl 14.00
Saudiarabiens och Bahrains utrikesministrar i Riyadh den 10 april. Foto: Scanpix/Hassan Ammar

Om en arabisk regim vars stabilitet verkligen spelar roll – för oss. Vi lider med libyerna och hoppas på egyptierna, men det är i Saudiarabien som upproren på allvar kan ställa den gamla ordningen på ända. Hör om hur saudiska pengar styr London, om dragkampen med Iran, och de hemliga planerna att ockupera oljefälten om huset Saud skulle falla. 

Khaled al-Johani - ännu ett av den arabiska vårens många enskilda människoöden. Saudiarabiens modigaste man har han kallats - fyrabarns-pappan, och en av få som vågade sig ut den 11 mars när oppositionella hade manat till en "vredens dag" för att protestera mot regimens totala kontroll. Istället för demonstranter, fylldes gatorna av polis och säkerhetsmän som effektivt skrämde bort alla tänkbara protestyttringar. En grupp utländska reportrar letade förgäves efter saudier som vågade visa sitt missnöje tills Khaled plötsligt dök upp.

”Kungafamiljen äger inte oss, vi har rätt att tala. Men här åker man i fängelse om man säger vad man tycker. Nej, jag är inte rädd för att hamna i fängelse - hela landet är redan ett stort fängelse. Jag kommer att gå i fängelse med ett stort leende”, försäkrade Khaled al-Johani till BBC:s reporter och har sedan den dagen inte hörts av.

Några dagar efter säkerhetsstyrkornas maktdemonstration den 11 mars tog den 87-årige kung Abdullah till sitt andra mäktiga vapen - oljepengarna. Just hemkommen efter en längre tids medicinsk behandling och konvalescens i USA, utfärdade han löften om 37 miljarder dollar, som sedan dess har ökats på med ytterligare 93 miljarder - alltså sammanlagt 130 miljarder dollar i bidrag för att höja minimilöner, bygga bostäder åt fattiga saudier, till religiösa organisationer och inte minst för att skapa 60 000 nya polisjobb. Så försöker den styrande kungafamiljen köpa lugn och fortsatt stabilitet på hemmaplan medan oron sprider sig i länderna runtomkring.

Men i den oljerika östra provinsen, i staden Qatif, trotsade några hundra människor igår demonstrationsförbudet för andra dagen i rad. I området som också är centrum för landets shiitiska befolkning, krävde demonstranterna att politiska fångar friges. Och de uttryckte sitt stöd för den shiitiska befolkningsmajoriteten i grannlandet Bahrain, vars protester mot diskriminering och för mänskliga fri- och rättigheter brutalt har slagits ned, också med hjälp av saudisk militär. Något som, till skillnad från Kadaffis övergrepp i Libyen, inte har väckte några större reaktioner i väst. Varför då? Det är frågan för dagens Konflikt.

Filmen Syriana bygger delvis på den amerikanske CIA-agenten Robert Baers självbiografiska skildring om Saudiarabien. Vi har hört honom ett antal gånger genom åren här i Konflikt - Baer som kallats USA:s "bäste fältagent i Mellanöstern". Hans sju år gamla bok med den talande titeln Sleeping with the devil  - "Sova med djävulen - hur Washington sålde vår själ för saudisk råolja", har blivit högaktuell igen. Upproren i grannländerna visar hur beroende välståndet i Väst och USA har blivit av lugn i Saudiarabien, säger Baer när Mikael Olsson ringer upp. Oron för oljan är helt avgörande för den amerikanska regeringens agerande. Det är den oron som förklarar att president Obamas säkerhetsrådgivare och försvarsminister Gates gjort flera besök i Riyad nyligen för att försäkra huset Saud om USA:s fortsatta stöd, mot huvudfienden Iran.

Men när kungafamiljen och den saudiska eliten själva tröttnar på de konservativa levnadsregler som de religiösa ledarna slår vakt om, åker de utomlands och lever utsvävande liv i skarp kontrast till de strikta lagar som resten av befolkningen tvingas rätta sig efter. Detta dubbelliva har kunnat pågå utan invändningar från västvärlden, som har finansierat det, och länge också utan att den egna befolkningen har vetat om det. Men med ett växande informationsflöde som allt fler kan ta del av, är frågan hur länge det kan fortsätta, om det rent av kan bli en tändande gnista för större protester också i Saudiarabien. I den lugna och lummiga London-förorten Hampstead hittade vår reporter Lotten Collin ett exempel på att tålamodet med korrupta ledare håller på att brista.

När Saudiarabien bestämde sig för att gå in i Bahrain kunde de blankt strunta i eventuella reaktioner från USA eller Europa. Och med all rätt - för var finns de västerländska ledare som brukar kritisera Iran, Syrien, Nordkorea och Kuba för brott mot mänskliga rättigheter? Varför är de så tysta nu? undrar Fouad Ibrahim, saudier i exil, sist i Lotten Collins reportage från London.

Men det är inte bara London och andra globala finanscentra som berörs och det är inte främst amerikanska intressen som står på spel. Hela världens - också Sveriges - ekonomi påverkas direkt när saudierna skruvar på eller av oljekranarna. Och Saudiarabien blir också en allt mer eftertraktad handelspartner för svenska företag. Än så länge utgör försäljningen dit en liten del av den totala handeln men den växer snabbt och variationen på företag som etablerar sig i oljeriket blir allt större. Men det talas inte särskilt högt om det vare sig från svensk eller saudisk sida. Devisen att verka utan att märkas tycks vara vägledande - också för de saudier som besökte Stockholm i veckan. Det som skiljer Saudiarabien och övriga Gulfstater från resten av arabvärlden är att människor hyser hopp om framtiden, hävdar Saleh al-Namlah - ledamot av den saudiska rådgivande församlingen och dess saudisk-svenska vänskapskommitté. Konflikts Daniela Marquardt hade träffat honom.

Men om hoppet och framtidstron är så intakt, kan man ju undra varför det behövs såna obegripligt stora summor  - 130 miljarder dollar - för att blidka befolkningen? Den frågan sysselsätter också Robert Baer.  Baer följer utvecklingen noggrant via arabisk media och genom täta samtal med sina gamla kontaktmän i arabvärlden. Konflikts Mikael Olsson intervjuade honom.

I arbetet med dagens program gjorde vi två intervjuer som gick mer på djupet i frågan om hur stor möjligheten är att det faktiskt blir uppror i Saudiarabien. Vi talade dels med Thomas Hegghammer, forskare på Försvarets forskningsinstitut i Oslo, och dels med Madawi al-Rasheed, professor i religonsantropologi på Kings College i London och en av världens främsta experter på Saudiarabien. Intervjuerna fick tyvärr inte plats, men finns att höra i form av ett inslag i vårt extra poddflöde, Konflikt Plus, och här nedan.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Ivar Ekman

Mer om ämnet:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".