Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En glimt av de stora skeendena, som de syns i gränslandet mellan världspolitiken och svensk vardag.

Skräcken för migranterna

Publicerat torsdag 28 april 2011 kl 10.06
Tunisiska migranter på den italienska ön Lampedusa i slutet av mars. Foto: Scanpix/Antonello Nusca

Om ett spöke som hemsöker Europa – migrationens spöke. Samtidigt som Europa krigar i Libyen i humanismens namn, för Europas politiker en parallell kamp mot upprorens oundvikliga konsekvenser: människorna som flyr. Hör om Afrikas soptunna Mali, om Malmströms motstånd och om ett svenskt föregångsfall i försöken att dumpa migrationsproblemet utom synhåll, i ett gammalt slavfort i forna Guldkusten.

Medan demokratiupproren i Arabvärlden har välkomnats i väst - ja, man är till och med beredd att kriga för humanitära värden i Libyen - så är européer samtidigt redo att göra allt för att värja sig mot de migrationsströmmar som oundvikligen följer i omvälvningarnas spår.

Flyktingfrågan har fått de politiska känslorna att svalla rejält på sistone. Vad är det för mening med att överhuvudtaget vara med i EU dundrade Italiens inrikesminister Maroni, besviken över att de andra medlemsländerna inte var villiga att dela på flyktingbördan.

Till Frankrikes stora ilska utfärdade italienska myndigheter tillfälliga uppehållstillstånd till 25 000 tunisier - väl medvetna om att flertalet genast skulle utnyttja möjligheten att ta sig vidare inom Schengen-området till Frankrike. Fransmännen svarade i sin tur med att tillfälligt stänga gränsen.

När de båda presidenterna Sarkozy och Berlusconi möttes i veckan visade de en betydligt mer försonlig fasad. Istället vände de sig gemensamt till EU-kommission med uppmaningar om att ändra Schengen-systemet - något som hur som helst redan är planerat för en översyn.

Vi intervjuar EU-kommissionär Cecilia Malmström, som haft anledning att följa utvecklingen nära, både när det gäller själva flyktingsituationen och när det gäller den politiska utvecklingen kring flyktingarna. Hon konstaterar att Europa knappast kan sägas vara drabbat av den flyktingström, -våg eller -tsunami som det ofta hänvisas till i rapporteringen.

Hon är också övertygad om att en gemensam flyktingpolitik är nödvändig för Europa och för att säkerställa en rättssäker behandling av dem som söker sig hit. Samtalsgäst i Konflikt är Bjarte Vandvik, generalsekreterare för Europeiska flyktingrådet ECRE, paraplyorganisation för ett 70-tal europiska frivilligorganisationer som arbetar med asyl- och flyktingfrågor. Han förespråkar också en harmonisering av flyktingpolitiken men är allvarligt oroad över att utbredningen av främlingsfientliga stämningar kommer att leda till ett system som inte tar hänsyn till flyktingars behov utan länders nationella intressen.

I Frankrike har polisen de senaste dagarna gjort flera razzior där man samlat ihop tunisier som övernattat i parker eller väntat i Röda Korsets matköer för att skicka tillbaka dem till Tunisien. Sedan Tunisiens diktator störtades och landets gränser öppnades har många tagit chansen och förverkliga drömmen om ett bättre liv i den forna kolonialmakten. Men de som lyckas ta sig till Frankrike möts av en bestämt avvisande hand, som ett led i en allt mer restiktiv invandringspolitik.

Frankrike ska minska både den lagliga arbetskraftsinvandringen och familjeåterföreningar. Det meddelade den nye inrikesministern, Claude Guéant härom veckan. Och samtidigt fortsätter jakten på papperslösa migranter. Det uttalade målet, att avvisa 28 000 människor i år, det ligger kvar. Men inrikesministern "hoppas att man lyckas skicka ut fler".
Och en del av dem hamnar i västafrikanska Mali, som har kommit att kallas "Afrikas soptunna". I huvudstaden landar dagligen flyg med avvisade migranter, både från Mali och andra länder. Frilansreportern Anja Sahlberg åkte till Bamako och träffade några av dem.

För tio år sedan väckte Peter Ekwiris öde en del debatt här i Sverige. Dåvarande Invandrarverket hävdade bestämt, med hänvisning till språktester, att Ekwiri kom från Ghana och avvisade honom dit trots att han aldrig satt sin fot i landet. Där tog lokala representanter emot honom mot betalning från svenska poliser och kastade honom sedan direkt i fängelse. Nu är Peter Ekwiri tillbaka i Sverige och återigen orolig för att bli utslängd. Han har just fyllt 38 år och bor i Bagarmossen i Stockholm. Konflitkts Randi Mossige-Norheim har träffat honom.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Ivar Ekman

Mer om ämnet:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".