Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En glimt av de stora skeendena, som de syns i gränslandet mellan världspolitiken och svensk vardag.

Irak mellan diktatur och demokrati

Publicerat torsdag 5 maj 2011 kl 11.40
Bärandes på bilder av försvunna eller fängslade familjemedlemmar har de senaste månaderna protesterande samlats på Tharirtorget i Bagdad. FOTO: AP/Hadi Mizban

Om en irakisk demokrati, som i skuggan av den arabiska våren, dödförklaras av protesterande i Irak. I alla fall den demokrati som infördes med amerikansk vapenmakt. Nu förhandlas förlängning av amerikansk närvaro, samtidigt som Iraks regering förlorar i förtroende. Reportage från dödskjutningarnas demonstrationer i Kurdistan, intervju med utskälld amerikansk ambassadör och irakisk opposition i landsflykt.

Den arabiska våren har den kallats. Kampen för reformer och demokratiska rättigheter som vi sett utspelas i Tunisien, Egypten, Yemen, Bahrein, Libyen och nu också Syrien. I de tre sistnämnda länderna har framförallt regimens våldsamma reaktion på protesterna med många döda och skadade stått i fokus. Men vad hände med det land som skulle formas till föregångsland för demokrati i arabvärlden? Vad hände med demokratin i Irak?

I Irak, landet som skulle göras till föregångare för demokrati i arabvärlden, pågår fortfarande, i skuggan av den arabiska vårens mer lysande exempel, ännu striden om demokrati eller diktatur. Allt intensivare, den här gången mellan regeringar som kallar sig demokratiska och folkliga rörelser som protesterar mot vad de ser som Saddam-liknande diktatorsfasoner.

Efter senaste valet, för ett drygt år sen, stod det klart att valalliansen Iraqiyyah, Iraks nationella rörelse, fått flest röster. Men först efter nio månader av uppslitande förhandlingar kunde en regering bildas, men då fortfarande, med valets tvåa Nuri al-Maliki som premiärminister. En skör politisk kompromiss som sprack för två månader sen när Ayad Allawi, ledare för Irakiyyah och valets verklige vinnare, vägrade att ta positionen som ledare för det råd som skulle övervaka regeringen. Allawis motiv var att al-Maliki brutit alla löften och att han själv var den som nu övervakades av iraks säkerhetstjänst. Och i intervjuer i bl a Al-Jazeera dödförklarar nu Allawi den irakiska demokratin.


- Det är ett skämt att vi skulle ha demokrati i Irak, sa Ayad Allawi, och hävdar nu att om man som politiker i Irak deklarerar sitt stöd för de tusenstals och åter tusentals som nu också demonstrerar i Irak, ja, då stämplar regeringen en som misstänkt.

För demonstrationer och gatuprotester har skakat också Irak. Från städer som Basra, Bagdad, Mosul, Fallujah, Tikrit, al- Hilla, m fl, har rapporter kommit om brinnande myndighetsbyggnader, gripanden och skärmytslingar mellan demonstranter, polis och säkerhetsstyrkor. Bara efter första vågen protester i slutet av februari räknade man med omkring 30 döda.  Och sedan dess har al-Malikiregeringen, enligt känt mönster från andra arabiska regeringar, gått på två spår; det första med motangrepp där politiska partier som stöder protesterna har fått sina kontor stängda och anklagelser om terrorism. Det andra är eftergifter; regering och parlament har sänkt sina löner och al-Maliki har gett regering, myndigheter och stat 100 dagar för att börja möta medborgarnas krav på jobb, el, vatten, hälsovård och mot korruption.

Konflikts Mikael Olsson letade upp irakier som också demonstrerar i Stockholm, nu senast på första maj. I de tågen ljöd talkörer som ”Jalla, alla diktaturer ska falla”.

Konflikts Lotten Collin begav sig istället till Iraks norra delar, som av den majoritet som bor där, kurderna också kallas Irakiska Kurdistan. Sedan februari har också städer som Erbil, Derbend, Halabja, Kelar, mfl, skakats av protester. I den näst största stan, Suleimania har hittills tio personer dött när kurdisk militär skjutit mot demonstranter. Det är inte ett enigt kurdiskt folk Konflikts reporter möter, utan en djupt splittrad kurdisk nation där många journalister och poeter nu avskedats eller arresterats för att de är oppositionella.

En annan irakisk oppositionell som reser världen runt för att slå larm om utvecklingen i Irak är Sabah al-Mukthar, han är ordförande för den arabiska advokatföreningen i Storbritannien, där han, som så många irakiska oppositionella, bott de senaste 20 åren. Mikael Olssons träffade honom på ett protestmöte i Stockholm arrangerat av föreningen Irak Solidaritet och Folket i Bild/Kulturfront, där han höll tal och menade att ett av huvudproblemen för irakisk demokrati och utveckling är, och har varit, USA:s inblandning.

Christopher Hill, USA:s ambassadör i Irak, vid tiden för det irakiska valet våren 2010 fick utstå mycket amerikansk kritik, bl a för att han blandade sig för lite i det irakiska politiska spelet. Då han slutade i augusti 2010 trodde han att regeringsbildningen skulle vara klar inom ett par veckor, men det skulle dröja ända till november. Hill har fått klä skott för att USA:s inflytande minskat i Irak, och för att han själv misslyckades med att lösa det dödläge som uppstod i regeringsfrågan efter valet. Konflikts Ira Mallik ringde upp honom på Josef Korbel School of international Studies vid Universitetet i Denver som han nu leder, för att höra hur ambassadör Hill ser på kritiken idag.

 

Programledare Mikael Olsson
Producent Ira Mallik

Mer om ämnet:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".