Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En glimt av de stora skeendena, som de syns i gränslandet mellan världspolitiken och svensk vardag.

Lördag 29 april Folkvandring för jobb

Publicerat lördag 29 april 2006 kl 12.24
1 av 3
Linda Lotere-Plocina, 12 år, från Vecpiebalga i Lettland
2 av 3
Sandijs Buksis, 14 år, från Riga i Lettland
3 av 3
f v: Lelde Filimonova, 21 år, Nadina Bormane, 13 år, Laura Zake, 16 år, alla från Taurene i Lettland

Om migranterna, migranternas barn
och migrantens bok

Denna helg är det exakt två år sen EU fick 10 nya medlemsstater. Våra fattiga och till nyligen förtryckta grannar i öst släpptes in med armbågen. Bara tre länder, Sverige, Irland och Storbritannien, har låtit människor från de nya medlemsstaterna resa in fritt och söka arbete. Resten av EU har behållit så kallade övergångsregler och idag verkar det som om de flesta gamla EU-länder tänker behålla dem i flera år till. För de fattiga i öst så lockar de höga lönerna i väst. Möjligheten att tjäna pengar och skapa en bättre framtid för familjen driver folk västerut, inte bara inom Unionen.

Lettland är ett av EU:s allra fattigaste medlemsländer. Omkring 100.000 letter, eller nästan var tionde lett i arbetsför ålder, har åkt  utomlands på jakt efter ett arbete. De diskar och städar, plockar champinjoner, blommor eller arbetar på bilverkstäder, bensinstationer och byggen på Irland, i England, Danmark, Spanien, Sverige och Tyskland. Lönen är låg, men dom tjänar minst fem gånger mer än hemma i Lettland. Och dom måste slåss om dom allra sämst betalda jobben i hård konkurrens med till exempel litauer och polacker. Varje vecka skickar många av dem pengar till barnen som blivit kvar i hemlandet. En generation lettiska barn växer upp med, i bästa fall, sina mor- eller farföräldrar, eller med andra släktingar. Men några barn bor ensamma.

I ett längre reportage av Konflikts Randi Mossige-Norheim skildrar hon tillsammans med SR Internationals Dace Vinklere barnen som övergivits av sina föräldrar. Det är barn som försöker se tappra ut när de försäkrar att det är bra att mamma och pappa tjänar pengar…även om de inte är hemma längre.

Intervju också med Världsbankens expert på den emigrerade arbetskraftens bidrag till ursprungsländerna. Ekonomen Dilip Ratha har i en nyligen publicerad rapport från Världsbanken funnit att världens arbetsmigranter skickade hem minst 2 500 miljarder kronor förra året. Totalt utgör detta mer än det dubbla sammanlagda internationella biståndet. Och Dilip Ratha tror att det kanske till och med gör större nytta.

Inslag också om Pakistan som i årtionden exporterat arbetskraft till Europa, USA och oljestaterna i närområdet. Och det i alla yrkeskategorier. Arbetslösheten bland akademiker gör att Pakistan förser omvärlden med alltifrån kvalificerad läkare och ingjörer till hembiträden och kroppsarbetare. 150 000 personer har lämnat landet för utlandet bara i år. Till det kommer det mer än dubbla antalet, ca 300 000 som, enligt internationella organs uppskattningar, lämnat landet valt eller tvingats lämna landet illegalt. Reportern Naila Saleem berättar om en resa till byarna utanför Lahore och drömmen om ett utlandsjobb bland byborna där.

Konflikts Mikael Olsson söker också spåren efter den globala folkvandringen och finner dem redan i trapporna ner till källargångarna mellan Sveriges Radio och Sveriges Television där städarna har sina lunchrum. Rahdi Varapu från Sri Lanka och Thon Svensson Johnjam från Thailand berättar om vad deras städlön i Sverige betyder för familjemedlemmarna i det gamla landet.

Mats Wingborg, författare och journlist som skrivit flera böcker och studier i ämnet global arbetskraftsmigration  och Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet kommenterar i studion.

Migrantens bok

Arbetarlitteraturen har varit aktuell i veckan. Kulturskribenter på de stora tidningarna har diskuterat dess historia och framtid utifrån två nyutkomna böcker som rör ämnet; Lars Furuland och Johan Svedjedals ”Svensk arbetarlitteratur” och Tony Samuelssons ”Arbetarklassens bästa Partytricks”.  Konflikt söker istället exempel på den nya tidens arbetarlitteratur. En där nationalstatens scen blivit för liten, arbetsmarknaden internationell och klassamhället globalt.  Smakprov ges ur en hitills oöversatt bästsäljare i Lettland; ”Champinjontestamentet” av Laima Muktupavela, som skildrar tiden då hon själv arbetade som champinjonplockerska på Irland.  Juris Kronbergs, författare, fd kulturattaché vid Lettlands ambassad i Stockholm och översättare presenterar och samtalar om boken.

Programledare: Saam Kapadia                            Producent: Mikael Olsson

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".