Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En glimt av de stora skeendena, som de syns i gränslandet mellan världspolitiken och svensk vardag.

Lördag 20 maj Jord, Identitet och Våld

Publicerat lördag 20 maj 2006 kl 12.28

Om ödesfrågan för världens fattiga och

Om nordirländskt dilemma och
historiska identiteters våld – ny bok

Ett fåtal äger det mesta av jordens odlingsbara yta, och de många jordlösa går hungriga. I kolonialismens kölvatten kommer kraven på omfördelning av marken o nya ledare som Lula, Chavez och Morales, liksom gamla som Mugabe och Mbeki hämtar kraft ur löften om jordreformer.  

I världen idag finns 1,2 miljarder människor som lever på mindre än 7 kronor om dagen. 900 miljoner av dem lever på landsbygden i u-länderna. De flesta saknar jord och lever som lantarbetare eller arrendebönder. Jordfrågan är idag den avgörande frågan för världens fattiga.

Konflikt börjar i Bolivia. I detta land som för bara 20 dagar sedan nationaliserade sin oljeindustri, så tillkännagav President Evo Morales i tisdags att även en jordreform kommer att inledas. Hör Magnus Linton, författare till boken ”Americanos”, direkt på telefon från huvustaden La Paz.

I Brasilien är jordfrågan politiskt sprängstoff. Där är jordägandet extremt skevt. Hälften av jorden ägs av mindre än en promille av befolkningen. Men de jordlösa organiserar sig och kampen med jordägarna hårdnar. De jordlösa ockuperar mark och jordägarna svarar ibland med väpnade överfall. Tusentalet personer har redan fått sätta livet till. Organisationen som ockuperar marken är Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra, MST. De försöker skynda på Brasliens jordreform genom att ockupera jord som storbönder inte använder och missnöjet växer över att President Lula da Silva inte infriat sitt löfte om jordreform. Konflikt besökte en jordockupation i Santa Thereza de Oeste i södra Brasilien. Reporter Kajsa Norell.

I östra afrika, Tanzania, Kenya och afrikas horn hotas nu närmare 10 miljoner människor av svält. En del av orsaken är icke fungerande jordbrukspolitik och bristen på effektiva jordreformer. Kampen om land har ydligast kommit till uttryck i den våldsamma landkonfiskation som genomförts i Zimbabwe sen år 2000. I Sydafrika där jordreform är lika nödvändigt, ger exemplet Zimbabwe kalla kårar, och därför går man mycket försiktigare fram. ANC-regeringen slits dessutom mellan löftet om jord till de fattiga och rädsla för att rasera landets ekonomi. SR:s korrespondent Vincent Dahlbäck rapporterar.

Roy Prosterman intervjuas. Han är grundare av the Rural Development i Seattle USA. De driver en mängd projekt kring jordreform i världen och Roy Prosterman anser att de jordreformer som genomförts i latinamerika och afrika inte fungerar. Som rådgivare åt bla den kinesiska regeringen verkar Prosterman för en lösning där jordlösa får en lång, trygg brukanderätt av en mycket liten bit jord. Ägandet av en bit mark på storlek med en kolonilott är lösningen för en stor del av världens fattiga, anser Roy Prosterman.

Kommentarer och analys i studio av Kjell Havnevik, forskare vid Nordiska arfrikainstitutet,  Mats Djurberg, talesman på FN organet UNDP:s skandinavienkontor och Magnus Linton, författare och chefredaktör Arenagruppen på plats i La Paz.

Nordirländskt dilemma

De senaste åren har rapporterna om våldet på nordirland försvunnit ur medierna. Nu i veckan började ett nytt försök på slottet Stormont att rädda den nordirländska fredsprocessen. Men chanserna för att förhandlingarna som nu inletts skall ge en lösning efter 80 år av våld anses nu små. Våldet ökar igen på Belfast gator. Och protestantiska lojalisternas kompromisslöse ledare pastor Ian Paisley vägrar att tala med IRA:s politiska gren Sinn Fein. Han litar inte på dem. Och den misstron delar han med Marian Price, en av talesmännen för den republikanska påtryckarorganisationen Thirtytwo Counties Sovereignty movement.

- Den enda vägen till fred på Nordirland är självständighet och enande med republiken Irland, säger Marian Price. Det kommer annar alltid att finnas republikaner som är beredda fortsätta slåss.

Själv gjorde Marian Price sin väpnade insats i kampen 1973 när hon tillsammans med 11 andra IRA-medlemmar tog färjan över till England med bilar fullastade med sprängämnen. Två bomber, Old Bailey-bomberna , detonerade och 200 skadades. Att ta kriget dit , till england var poängen och Marian Price var beredd på de personliga konsekvenserna , dömd till livstid, hungerstrejkande och tvångsmatad i 200 dar och slutligen släppt 7 år senare, svårt sjuk. Det är en lång väg kvar till försoning, säger Marian Price i intervju med Konflikts Mikael Olsson.

Och just detta, identiteter, sekterism och våld, handlar nobelpristagaren och ekonomiprofessorn vid Harvard, Amartiya Sens nya bok ”Identity and Violence” , om.  Ulla Gudmundson, analyschef på Utrikesdepartementet, har läst och samtalar om den sist i Konflikt.

Programledare: Saam Kapadia                              Producent: Mikael Olsson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".