Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En glimt av de stora skeendena, som de syns i gränslandet mellan världspolitiken och svensk vardag.

Från friade i fångläger till flyktingar

Publicerat lördag 3 juni 2006 kl 10.53
1 av 2
Kavser Hakamjan i lägenheten i Enköping.
2 av 2
Den enda bild Kavser hittar av sin bror i fotoalbumet är den här. Adel står till höger.

Maktspelet kring Guantanamo där frigivna
fångar blir bondeoffer.

Välviljans vågspel – är svensk anpasslighet
till islamister farlig? 

Al Gores premiär som filmmakare och kanske
nypremiär som presidentkandidat. Den svenske 
val(s)trategen, kon(s)ulten och (s)pinndoktorn
tycker till.


NLEC så lyder den militära termen för en före detta fiende i kriget mot terrorismen. NLEC - No longer Enemy Combatant. Ett antal av de fångar som hållits på Guantanmo har efter prövning i militärkommission klassats som NLEC, dvs inte längre misstänkta terrorister eller fiender. Men för vissa av dem har det ändå dröjt ytterligare två och ett halvt år innan de kunnat lämna Guantanamo.

Så var fallet för de kinesiska uigurer som för en månad sedan flögs till Albanien. I flera år har USA försökt placera dem, att skicka dem till Kina var otänkbart med hänsyn till mänskliga rättigheter, och inga av de tillfrågade europeiska länderna ville ta emot dem. Alla, inklusive Sverige, tackade nej utom till sist Albanien.

Där sitter nu fem unga uiguriska män i ett nytt läger och väntar på en framtid.

Och här i Sverige, i Enköping, träffar Konflikts reporter Kavser Hakamjan som sitter och väntar.

Det är över sju år sen hon senast träffade sin lillebror Adel Abdul Al-Hakim.

Han satt fängslad på Guantanamo i fyra år. I Randi Mossige Norheims reportage berättar han och hans advokat att Adel redan 2003 friades från alla terroristmisstankar av amerikanska myndigheter, men ändå släpptes han inte ur fängelset. Hans öde delas av ett femtontal uigurer.

Först för en månad sedan, den femte maj i år, släpptes några av dem.  Deras amerikanska advokater anser att de snabbt flögs ut till Albanien för att förhindra att den offentliga rättsliga prövning om deras öde och rätt till skadestånd, som var planerad tre dagar senare i Washington, skulle bli av. Men innan det blev av flögs dom alltså till Albanien. Den nyligen frigivne Adel Abdul Al-Hakim och hans advokat Sabin Willet berättar själva historien på telefon från Tirana.

Nury Turkel, ordförande för American Uighur Association, kritiserar EU-länder som å ena sidan kritiserar brotten mot mänskliga rättigheter på Guantanamo men som ändå tackar nej till de frigivna fångarna när en humanitär insats behövs. Han vädjar till Sveriges regering att ta en historisk chans och agera föredöme genom att nu ta emot uigurerna.

Uigur-affären har blivit ytterligare en belastning för Bush-administrationen som har problem med den internationella opinionen mot Guantanamo. Både FN och EU kräver nu att fånglägret omedelbart avvecklas och att de som sitter där får en rättvis rättegång eller släpps fria.  Colleen P Graffy, ansvarig för relationerna till Europa vid USA:s utrikesdepartement, är i dagarna i bla Sverige för att förklara den amerikanska synen på Guantanamo och när Konflikt talar med henne är hon besviken på EU och Sverige som kritiserar Guantanamo samtidigt som de drar nytta av underättelseinformation därifrån och dessutom inte är beredda att hjälpa till när frigivna fångar behöver placeras.

Magnus Norell, forskare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, bekräftar den europieska användningen av underättelseuppgifter från förhören vid Guantanamo medan Richard Dworkin, rättsfilosof, juridikprofessor vid University College i London och New York University, hoppas att eftervärldens dom över Bush-administrationens hantering av rättssäkerhetsprinciper blir lika hård som den över McCarthy-erans. Som skribent i New Yorik Review of Books och brittiska The Guardian har han kritiserat det schackrande med rättssäkerheten som följt i spåren av kriget mot terrorn.

Svensk välviljas vågspel

Colleen P Graffy vid USA:s utrikesdepartement talade om det frustrerande i att den amerikanska administratioen upplever sig som ensam i insikten om den stora faran i islamistisk terror och utbredningen av extrema islamistiska idéer. I Sverige är snarare bilden av islam att den leder till diskriminering. I samhället och på arbetsmarknaden. Men samtidigt som denna typ av diskriminering existerar och uppmärksammas, finns det de som menar att det svenska samhället lider av en farlig naivitet i fråga om militant och extremistisk islamism. Trots uppmärksammade reportage om dubbla budskap i Stockholmsmoskén, antisemitiska kassetter, wahhabitisk mission i mosckéer och skolor samt salafister som hävdar att en muslim inte får vara nära vän med en kristen - så pågår ett överslätande av dessa avslöjanden från svenska myndigheters sida, menar kritikerna.

Magnus Norell, FOI, är en av dem och han samtalar i studion med Nalin Pekgul, muslim och ordförande i det socialdemokratiska kvinnoförbundet.

Al Gores (ny)premiär

Al Gores film ”An inconvenient truth” visades i Cannes och hade succéartad smygpremiär i veckan i USA. Claes Andreasson rapporterar från den och talar med publik, statsvetare och amerikanska kommentatorer. Även om många anser att han var den egentlige vinnaren av förra valet, så råder det ingen tvekan om att demokraternas dåvarande presidentkandidat Al Gore bedrev en katastrofal valkampanj där han framstod som monumentalt oautentisk, en produkt av ängsliga valstrateger som uppmanade honom att byta kläder och tona ner sitt nördiga miljöengagemang.

Men nu är han tillbaka. En ny Al Gore, sägs det. Eller kanske den äkte, den rätte Al Gore. Och många demokrater är entusiastiska. Efter irakkriget, tsunamin och orkanen Katrina, säger de, går Al Gores budskap hem. Och en slagen hjälte som gör comeback - det är precis vad vi amerikaner älskar, säger hoppfulla demokrater. Gore pryder omslagen på flera tidskrifter och var föremål för en lång comeback-artikel i New York Magazine nyligen där han lanserades som The Un-Hillary – den som icke är som Hillary Clinton. En stark kandidat som många anser dömd till förlust.

Bo Krogvig, politisk konsult, socialdemokratisk valstrateg och ordförande i European Association of Political Consultants kommenterar Gores möjligheter och jämför det  svenska och amerikanska politiska klimatet.

Programledare: Cecilia Uddén                             Producent: Mikael Olsson

 

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".