Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En glimt av de stora skeendena, som de syns i gränslandet mellan världspolitiken och svensk vardag.

Lördag 26 augusti IRAN OCH KRIGET

Publicerat fredag 25 augusti 2006 kl 23.14

om det större krigshotet efter kriget i Libanon

I efterdyningarna av kriget i Libanon talar man i arabisk, israelisk och amerikansk press om den större bakomliggande konflikten. Den mellan fundamentalistisk islam av iranskt snitt och resten. Kriget i Libanon ses som ett krig via ombud, där Hizbollah agerar på Iranska regimens initiativ och Israel med USA bakom ryggen. Och då blir Libanon bara ett genrep inför den stora drabbningen mellan USA och Iran. Veckans Konflikt fokuserar därför på den regim som vissa ser som ett hot mot världsfreden och som andra betraktar som mellanösterns hopp; regeringen i Iran.

Under den senaste veckan har Iran lämnat ett tvetydigt svar om sitt kärnenergiprogram och Irans inflytande över Libanon genom Hizbollah har blivit allt tydligare.

Zinat Pirzahdeh, ståuppkomiker och skribent, inleder med en personlig berättelse om telefonsamtalen till Teheran, oron för fruktade bombningar och svårigheten med att vara från Iran.

Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén har rest runt i Hizbollahs hjärtland i södra Libanon där man idag talar om den Gröna floden, som syftar på de resväskor fulla av helt färska dollarsedlar som Hizbollah delar ut. Reportage från en återuppbyggnad av Libanon där Iran, trots den givarkonferens som Sverige agerar värd för, har tagit täten i att snabbt skrapa ihop biståndspengar.

Hör intervjun med Amir Taheri, tidigare chefredaktör för Irans största dagstidning Kayhan nu återkommande medarbetare i ett stort antal tongivande amerikanska, brittiska och arabiska tidningar, som anser att även om Hizbollahs beroende av Iran är stort så är Hizbollah inte enbart ett redskap för Iran. Även där, inom Hizbollah, pågår en maktkamp, säger Taheri, som ser kriget i Libanon som ett sätt att stärka de iranvänliga och Iran som ledare för regionens islamister. 

Konflikt ringde också upp Michael Rubin, mellanösternexpert på ”American Enterprise Institute”, tankesmedjan bakom de neokonservativa ideologer som varit med att utforma George Bushs utrikespolitik och har fortfarande god insyn i administrationen. Själv var Michael Rubin med och planerade Irak-kriget, då som anställd Iran- och irak-expert hos försvarminister Donald Rumsfeld mellan 2002 och 2004. Irans ledande skikt utökar sitt inflytande i hela regionen för att underminera regimerna i grannländerna och sprida den islamistiska revolutionen säger Rubin och hänvisar till exemplen Irak och nu senast Libanon. Han ser ett militärt angrepp kan bli nödvändigt, även om priset i form av iranska hämndaktioner kan bli oerhört högt.

I Israel är vänster och höger överens att Iran utgör det största hotet. Men när Konflikts reporter Daniela Marquardt träffar vänsterpolitikern Avshalom Vilan från Meretz och Gidoen Saar från högerpartiet Likud, båda ledamöter i Knesset, för ett samtal om Irans kärnenergiprogram, så visar det sig att det finns skilda uppfattningar om hur Israel ska agera.

I studion samtalar och kommenterar Steen Hohwü-Christensen, ambassadör i Iran mellan år 2000 och 2003, och just hemkommen från uppdrag på svenska konsulatet i Beirut och Mohammad Fazlhashemi, docent i idéhistoria vid Umeå universitet, som forskat och skrivit mycket om förhållandet mellan realpolitik, modernitet, väst och islam.

Fredspristagarens dödsdom och självbiografi

En av Irans mest kända människorättsaktivister är advokaten Shirin Ebadi. Hon blev Irans första kvinnliga domare men förlorade arbetet i samband med den iranska revolutionen. Efter det arbetade hon i Teheran bland annat som advokat med att försvara politiska fångar och kvinnors- och barns rättigheter. För det fick hon 2003 års upplaga av Nobels fredspris. Bara tre år tidigare hade hon av slump råkat läsa sin egen dödsdom. Nu kommer hennes självbiografi, ”Mitt Iran”, i svensk översättning. Författaren Azar Mahloujian har läst den och berättar om en viktig bok.

Rebell och byggare i Beirut

Konflikt sluter cirkeln och återvänder till Beirut. Där bor Bernard Khoury, en av Libanons mest kända arkitekter. I ett samtal med Konflikts Daniela Marquardt berättar han om en stad som under 90-talet var en världens största byggarbetsplatser. Med hjälp av rikedomarna från Gulfstaterna skapades ett skinande blankt centrum i Beirut ur ruinerna efter inbördeskriget. Men ingen brydde sig om att bygga för de fattiga. Det är en del av förklaringen till det nya krig vi bevittnat nu, säger Khoury, som hoppas att den återuppbyggnad som måste ske nu, igen, görs på ett sådant sätt att landet kan växa samman och inte dras isär igen. För i de här fashionabla distrikten har det mesta förskonats ifrån det israeliska flygvapnets angrepp, medan de fattiga, södra delarna av Beirut smulats sönder av bomberna. Görs inget åt den saken bäddar vi för ytterligare framgångar för rörelser som Hizbollah, säger Bernard Khoury.

Programledare: Saam Kapadia                              Producent: Mikael Olsson 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".