Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
En glimt av de stora skeendena, som de syns i gränslandet mellan världspolitiken och svensk vardag.

Lördag 21 oktober TVEKAN TILL TURKIET

Publicerat lördag 21 oktober 2006 kl 10.26
1 av 3
Silan Diljen, ny programledare
Vägen till flyktingförläggningen
2 av 3
Vägen till flyktingförläggningen
"Välkommen till saligrad–där väggarna har öron och öronen har väggar”
3 av 3
"Välkommen till saligrad–där väggarna har öron och öronen har väggar”

om europas löften och växande ovilja

om nationalism, rädsla och reaktion i EU och Turkiet och

fortsättningen på berättelsen om de frigivna från Guantanamo

Det har gått ett år sedan EU inledde förhandlingarna med Turkiet om medlemskap i unionen. I högtidliga ordalag kungjordes då att den 3 oktober var en historisk dag och att ett historiskt steg tagits. Men i själva verket kunde det uppfattas som om Turkiet bjudits in med armbågen.  

Österrike krävde till en början att målet inte skulle vara ett turkiskt medlemskap, utan något mindre ”partnerskap”. Österrikes utrikesminister menade att hon ”lyssnade till folket” som i opinionsundersökningar gett uttryck för en majoritet som sa nej till Turkiet. Men efter ett 30-timmars möte med, vad deltagarna kallade ”stenhårda” överläggningar, drev övriga EU-länders ministrar igenom beslutet; att Turkiet ska bli medlem i EU om landet uppfyller alla överenskomna villkor om rättsäkerhet, mänskliga rättigheter, skydd av minoriteter, fungerande marknadsekonomi, fredliga lösningar av konflikter, särskilt en konstruktiv lösning av Cypern-konflikten.

Men sen dess har opinionen i EU inte blivit mer positiv, snarare tvärtom. Ledande politiker i både Tyskland och Frankrike ser ut att backa ur och sluta upp bakom Österrikes linje om att förneka Turkiet fullt medlemskap. Tysklands förbundskansler Angela Merkel och den franske inrikesministern, tillika presidentkandidaten, Nicolas Sarkozy, har båda pläderat för en lägre ambition än fullt medlemskap.

Samtidigt har nationalistiska krafter i Turkiet börjat idka krypskytte mot förhandlingarna. Den kontroversiella lagparagrafen 301 i den turkiska strafflagen, den om ”kränkning av det turkiska” har använts flitigt av åklagarväsendet sedan den skärptes för ett år sedan. Och Turkiet har ännu inte gjort några eftergifter när det gäller blockaden av EU-medlemmen Cyperns tillgång till turkiska hamnar och flygplatser. Och förhandlingsklimatet blir inte bättre av att parlamentariker i Frankrike föreslår en egen inskränkning av yttrandefriheten genom förslaget att lagstifta mot förnekandet av folkmordet på armenier under det tidiga 1900-talet.

Så inför det att EU-kommissionen lämnar sin rapport över utvecklingen i Turkiet och förhandlingarna ägnar Konflikt en timme åt frågan om vad EU och Turkiet har att vinna och förlora på ett Europa med eller utan Turkiet.

Hör Devrim Mavi, frilansjournalist och talesperson för Feministiskt initiativ, om flykten för 22 år sedan och den uteblivna turkiska ursäkten.

Interjvu med Ragip Duran, turkisk journalist och franska tidningens Liberations korrespondent, som ser att stegen är små, men att det går framåt för yttrandefriheten.

Sveriges Radios korrespondent, Caroline Salzinger, berättar om det högst levande arvet efter Mustafa Kemal Atatürk, det moderna Turkiets grundare. Hon har talat med kemalisten som anser att EU:s krav på att den mäktiga turkiska militären håller sig utanför politiken är missriktad idealism.

Och den tyske EU-parlamentarikern, Cem Özdemir, själv av turkiskt ursprung, anser att EU måste hålla fast vid löftena om medlemskap för demokratins skull i Turkiet.

Krisztina Nagy, talesperson för EU:s utvidgningskommissionär Olli Rehn, varnar för den ”onda cirkel” där europeiska politikers offentliga tvekan om Turkiet gör att anledningarna att tveka blir ännu fler. Hon, och kommissionen, efterlyser istället politiskt mod där medlemsländernas ministrar argumenterar för det beslut om Turkiet man varit med och fattat.

I studion kommenterar Sveriges nye utrikesminister Carl Bildt och Refik Sener, kulturskribent och tidigare politiskt sakkunnig hos den avgångna socialdemokratiska regeringen. Och i Konflikts andra del följer fortsättningen på berättelsen om...

Fångarna från Guantanamo

Vi har flera gånger under året återkommit till dessa fem uigurers öde. Deras historia är nämligen också berättelsen om den enskilda människans rättigheter i den värld som styrs av stormaktsintressen.

I fyra och ett halvt år satt de fem männen från Xinjiang-provinsen, eller Öst-Turkestan som uigurerna kallar det, i Kina fängslade på Guantanamo. Till en början misstänkta, men redan efter några månader med besked av de amerikanska förhörsledarna att de inte längre är det. Sedan går åren. I fortsatt fångenskap.

Men i våras, strax innan deras rätt till skadestånd skulle prövas, blev det plötsligt bråttom. De flögs med ett  militärflyg,  fastkedjade i flygplanets golv, till ett land de inte kunnat drömma om. Albanien.

Varken uigurerna eller deras advokater hade då en aning om att USA sen ett år tillbaka frågat de flesta EU-länder och Turkiet om att ta emot dem, men alla svarade nej.Så slutligen, efter månader av förhandlingar, hade USA lyckats övertyga Albanien...

Konflikts reporter Randi Mossige Norheim åkte dit för att ta reda på hur uigurerna kunde hamna i ett land som bara har en ny fångenskap att erbjuda.

NY PROGRAMLEDARE: Silan Diljen
Producent: Mikael Olsson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".