Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Du som lyssnare får höra om forskning om människan...
Vetenskapsradion Forum har slutat sändas, men under våren kommer vissa äldre program att sändas i repris och de programmen visas även här.

Hur en bilstad blir till

Publicerat måndag 17 oktober 2005 kl 08.55
(Foto: SVT Bild)

Vad hände med våra städer när bilismen slog igenom, hur står det egentligen till med bilintresset bland våra unga, och varför blir vi så arga i trafiken – det tar vi reda på i veckans Vetenskapsradion Forum.

Den här veckan handlar det mycket om bilen i P1. Under rubriken ”Bilen – vän eller fiende?” så diskuteras nyttan, nöjet och faran med bilen. Också Vetenskapsradion Forum kommer att ägnas åt bilen, och vi börjar i Malmö.

När bilismen slog igenom under 1900-talet förändrades både våra städer och vårt sätt att leva. Från att ha varit ett snobbigt nöjesredskap för en liten privilegierad grupp blev bilen på några årtionden var mans egendom, och stadsbilden förändrades med bensinstationer, garage, parkeringshus och ringleder som följd. Också invånarnas livsstil förändrades genom till exempel arbetspendling och semesterresor. Det säger Niklas Ingmarsson, etnolog och författare till boken ”Bilkultur i Malmö. Hur en bilstad blir till”.

En annan etnolog som studerat vårt förhållande till bilen är Håkan Andréasson vid Göteborgs universitet. Han säger att det har skett ett trendbrott när det gäller bilintresset bland unga – idag är det helt enkelt inte självklart längre att man ska ta körkort.

När andra bilister kör för sakta, för nära eller med helljuset på blir vi irriterade, något som gör oss till sämre bilförare – vi blir mindre uppmärksamma, sämre på att bearbeta information, och vi får en sämre motorisk förmåga – vi kör helt enkelt sämre. Att vi bli irriterade beror ofta på att någon medtrafikant har brutit mot någon av de många informella regler som finns i trafiken, och som kan skilja sig mellan olika platser och situationer. Det berättar Gunilla Björklund som forskar om trafikpsykologi vid Uppsala universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".