Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Om humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning. Du som lyssnare får höra om forskning om människan...
Vetenskapsradion Forum har slutat sändas, men under våren kommer vissa äldre program att sändas i repris och de programmen visas även här.

Katastrofer och män

Publicerat torsdag 20 oktober 2005 kl 13.02
Foto: Pressens Bild

Veckans program handlar om katastrofer och män – varför räddas alltid kvinnor och barn först, och varför är nästan alla brandmän just män? Dessutom diskuterar vi hur kul det egentligen skulle vara att leva för evigt.

När en katastrof inträffar och människor står inför en kamp på liv och död, så organiserar de sig snabbt efter kön. Kvinnor evakueras från katastrofplatserna medan män lämnas kvar, eller beordras dit, för att genomföra räddningsinsatser. Män utsätts alltså kollektivt för dödliga risker och är relativt försumbara under katastrofala förhållanden. Det säger psykologen Per Folkesson, verksam vid universitetet i Karlstad, som i dagarna disputerar i socialt arbete vid Göteborgs universitet med en avhandling om katastrofer och män.

Han har studerat tre katastrofer ur ett könsperspektiv. Vid Titanics förlisning 1912 gällde regeln att evakuera kvinnor och barn först, vid diskoteksbranden i Göteborg 1998 bestod räddningstjänstens personal nästan uteslutande av män – kvinnorna var redan i förväg uteslutna från brandmannayrket – och vid den etniska rensningen av Srebrenica, som genomfördes under en vecka i juli 1995, blev mer än 7500 pojkar och män borttransporterade, systematiskt avrättade och begravda i massgravar.

Att leva hur länge som helst är en tanke som allt mer närmar sig verklighet när biologer och medicinare blir skickligare på att hitta bot mot sjukdomar och krämpor. Men hur vore det att leva i kanske flera hundra år? Vad innebär det för den enskilda människan och för hans eller hennes omgivning och för samhället i stort? Hur blir det för en flera hundra år gammal person att umgås med en 20-åring och vem är det som får bli evigt ung? Eva-Lotta Grantén vid Lunds universitet har tillsammans med sin kollega Ulf Görman fått pengar från projektet Swegene för att studera de här frågorna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".