Om antisemitism hos Peterson-Berger, och varifrån kommer kitschen?

Publicerat måndag 30 januari 2006 kl 12:55
Mest känd är Peterson-Berger för Frösöblomster och operan Arnljot. Foto: Pressens bild
Wilhelm Peterson-Berger (1867-1942) var både antisemit och antinazist - samtidigt.

I veckans program handlar det om en mörkare sida hos en av Sveriges mest spelade kompositörer, Wilhelm Peterson-Berger. Och så hör vi om kitschens samband med dokusåpor och äventyrare.

Ska man värdera musiken efter kompositörens personliga åsikter? Debatten har väckts efter en ny bok som belyser en mörkare sida hos Wilhelm Peterson-Berger. Han är en av Sveriges mest älskade kompositörer, känd för Frösöblomster. Men han var också en mäktig opinionsbildare i Dagens Nyheter, där han med vass penna skrev musikkritik. I Peterson-Bergers recensioner har musikforskaren Henrik Karlsson hittat återkommande hätska utfall mot judiska musiker och kompositörer.

- Peterson-Berger kopplade ihop den moderna atonala musiken med den judiska kulturen, säger Henrik Karlsson. Och modernismen gillade han inte.

Samtidigt var Peterson-Berger en av de första som tog avstånd från nazismen i Sverige redan 1933.

Henrik Karlsson är aktuell med boken ”Det fruktade märket. Wilhelm Peterson-Berger, antisemitismen och antinazismen” på Sekel Bokförlag.

Kitschens rötter i Tyskland
Och så hör vi om kitschens ursprung. Begreppet föddes i 1800-talets Tyskland. Men vad betydde det då? Och vad är kitsch i dag? Filosofen Stig Nystrand har funderat på det i sin bok ”Den rätta tonen - eller kitsch?”, som kommer ut på Carlssons Bokförlag. Och i vår tid hittar Nystrand kitsch i allt från dokusåpor till kungliga begravningar, polaräventyr och högstämda minnesceremonier.

- Kitsch är ett sätt att leva där man inte är ärlig mot sig själv, förklarar Stig Nystrand sin tolkning av begreppet kitsch som det utvecklats av bland andra Hermann Broch och Ludwig Wittgenstein.

Hör en längre intervju med Stig Nystrand här:

Skriv ut

Dela