Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.

Kaliber 26 november 2006: När magistern tar till näven -om lärarvåld mot elever

Publicerat måndag 27 november 2006 kl 12.54
1 av 6
Bild: Pressens Bild
2 av 6
Ulf Nyborg Bild: Hanna Nyberg
3 av 6
Lars Arrhenius Bild: Barn och Elevombudet
4 av 6
5 av 6
Skolminister Jan Björklund Foto: Nina Rosenkvist
6 av 6
Metta Fjelkner Bild: Dag Hansson

Stryptag, örfilar, och hårda upptryckningar mot väggen. När tålamodet brister tar lärare till våldsamma och otillåtna metoder mot sina elever.

Men vem tror på eleverna?

Varje vecka rapporteras det om bråk på skolor, inte sällan handlar det om elever som gett sig på sina kamrater -eller sina lärare. Så sent som häromdagen presenterade Lärarförbundet en enkätundersökning bland sina medlemmar som visade att 4 procent av landets lärare blivit slagna av elever.

Men det är inte bara lärarna som är offer. Kaliber kan visa, inte bara att det förekommer att magistern tar till näven. Utan också att den svenska skolan inte har några gemensamma rutiner för hur man ska göra när magistern tappat besinningen.

Kalibers reportage handlar om en fråga som den svenska skolan inte verkar vilja diskutera. Det handlar om en fråga som ofta sköts över rektorns skrivbord och som inte syns i statistiken.

Ingen statistik

Skolverket tar emot anmälningar om lärare som tar till våld. Men tillsynsmyndigheten för skolan, för ingen statistik över lärares våld mot elever.

En tjej, vi kan kalla henne Anna, finns inte med i Skolverkets statistik. Rektorn på skolan där Anna råkade illa ut menar att problemet med lärare som ger sig på elever handgripligen är litet.

-Lärare idag vet vad som gäller, och elever har fått ett större rättsskydd och det tycker jag är bra, säger han. Elevernas rättssäkerhet är större idag än någonsin tidigare.

Hur ofta händer det att lärare tar i för hårt fysiskt mot elever?

-Det är inte så ofta, svarar rektorn.

Inte så ofta, säger rektorn, men det beror på vad man menar med inte så ofta.

Kalibers granskning visar att det till olika instanser rapporterats om mer än femtio händelser de senaste två åren. Det handlar om lärare som tryckt upp elever mot väggen, tagit strupgrepp eller delat ut örfilar. Hur vi hittade de här fallen kommer vi snart berätta, men först ska vi höra Annas historia.

-Det började med att det var lite rörigt i korridoren och så var det två kompisar som stod och tjafsade inne i ett kopieringsrum. Jag knackade på dörren dit för att jag ville komma in till kompisen. Då kom läraren bakifrån och drog in mig mot lärarrummet. Han tog stryptag på mig upp mot väggen. Sen kom det en massa lärare fram och då stoppade han. Jag sa en massa fula ord till honom för jag var så ledsen, berättar Anna.

Lyfte han dig i bröstet?

-Han lyfte upp mig med halsen först. Jag såg ingenting framför mig! Sen så var jag helt röd från halsen och ner mot bröstet, säger Anna.

Gjorde du något för att han skulle bli arg på dig?

-Jag stod och knackade på en dörr det var det enda.

Bad han dig att sluta?

-Nej.

Annas lärare är nu åtalad och i polisförhör säger han att det var för hon inte slutade knacka på dörren som han tryckte upp Anna mot väggen. Men han säger också att han inte kan ha orsakat rivsåren på Annas bröst som finns dokumenterade i förundersökningen.

Kaliber har kontaktat läraren. Han vill inte vara med i någon intervju, innan det har fallit någon dom. Ingen har lyssnat på mig, säger han varken polisen eller åklagaren. Det var ett upplopp i korridoren och upphetsad stämning. Jag försökte fösa bort henne från ett ställe där hon inte skulle vara. Allt är påhittat, och väldigt obehagligt. Anna säger att tiden efter händelsen, försökte hon mest glömma bort allt.

-Vi pratade inte så mycket om det, bara mina närmaste kompisar och jag. Vad ska jag prata om? Jag orkade inte tänka på det, säger Anna.

Blev inte trodd av rektorn

På en högstadieskola i Dalarna går en kille som också råkat ut för hårda tag av sin lärare. vi kan kalla honom Erik. 

-Vi satt i matsalen och åt jag och några kompisar, och vi stimmade väl en hel del, fast inte mer än vanligt. Sen såg vi en kompis som stod i matsalen och ropade till honom ”Hej Blade”.

-Då blev en lärare jättearg på mig och sa ”Det här är inget disco”. ”Nej, men det är inget lunchcafé heller” svarade jag, berättar Erik.

Den kvinnliga läraren bad då en annan lärare att hålla ett öga på Erik och hans kompisar.

-Sen så sa vi något mer, och då kom den andre läraren fram till mig och var arg. Han satte knogen mot mig och la en arm runt mig och frågade om vi skulle ha ett samtal efteråt. ”Ja det kan vi ha sa jag”. Sedan kollade han mig i ögonen och jag kollade tillbaks, och då vart han jättearg helt plötsligt, och slet upp mig från stolen, ställde ner mitt mjölkglas och mer eller mindre drog med mig till ett rum. Där slängde han in mig i en vägg tryckte upp mig och sa ”håll käften!”.

Gjorde du någonting som kan ha provocerat den här läraren har du någon förståelse för att han blev arg?

-Ja det har jag självklart, han måste vara ganska trött på folk som sitter stimmar i matsalen. Fast den här gången var det ju inte just jag, det var ju mina kompisar.

Rektorn på Eriks skola säger att det här aldrig har hänt. Han har pratat med läraren som nekar. Varför han väljer att inte tro på Erik förklarar han så här.

-Det är inget jag kan kommentera, säger han.

Efter en och en halv vecka berättade Erik hemma vad som hänt. Då krävde Eriks mamma att få ett möte med skolledningen.

-Läraren sa att det här hade absolut inte hade hänt, han hade inte rört Erik överhuvudtaget. Han hade inte sett någon anledning att be om ursäkt. Skolledningen valde att tro på läraren helt och hållet, berättar Eriks mamma.

-Jag frågade varför Erik skulle ljuga, och då fick jag till svar att ”Han kan bli lite mycket ibland”, berättar Eriks mamma.

Det håller Eriks mamma med om men hävdar att en lärare i alla fall inte får kränka en elev.

Ny lag

Och där har Eriks mamma rätt. Den första april i år trädde lagen mot mobbning och kränkande behandling i skolan i kraft. Den som ska se till att lagen följs är det nyinrättade Barn- och elevombudet Lars Arrhenius. Till honom skrev Eriks mamma ett brev om det som hade hänt. Och hon är inte den enda som hört av sig.

-Det har kommit in cirka 100 anmälningar som rör kränkande behandling och en tredjedel av dem rör påstående av att barn blivit kränkta av vuxna i skolan. Det är rätt många anmälningar, tycker jag, kommenterar Lars Arrhenius, som dock påpekar att dessa fall fortfarande är outredda och ännu bara är påståenden.

Kaliber har läst de trettio anmälningarna som gäller barn som kränkts av vuxna. Fem handlade om fysiska tillgrepp. Om en skola utsätter en elev för kränkningar kan den bli skyldig att betala skadestånd. Nyligen krävde Lars Arrhenius 25 000 kronor för att en pojke i Uppsala misshandlats av en lärare:

”Den 19 maj sa läraren till A att inte tugga tuggummi varvid A slängde ut tuggummit. Senare under samma lektion lekte A med dammsugaren som är avsedd att suga sågspån med. Läraren fick då ett vredesutbrott och tog tag i A, slängde honom på ett bord och tryckte ner ansiktet hårt mot bordet. Läraren tog samtidigt tag i dammsugaren och sög A, först i ansiktet och sedan i munnen.”

Det finns alltså fem anmälningar, om elever som kränkts fysiskt av sina lärare hos Lars Arrhenius. Men Kaliber har också letat på andra ställen.

Frågade kommuner

Vi frågade skolområdescheferna i Sveriges 30 största kommuner om den här typen av händelser under de senaste två åren. Bara 75 av 230 svarade, och sammanlagt berättar de om 18 incidenter där lärare gett elever örfilar, tagit stryptag, rivit sönder kläderna eller tryckt upp dom hårt mot väggen. Vi valde också att titta närmare på en kommun, Göteborg. Vi hörde av oss till utbildningsförvaltningen i varje stadsdel och fick - efter lite tjat - deras rapporter.

Där finns arton händelser rapporterade under de senaste två åren.

Arton rapporter från några av Sveriges skolområdeschefer, och arton rapporter i Göteborg. Det är 36 berättelser om strupgrepp och örfilar som lärare delat ut.

Till detta kan vi lägga de fem anmälningarna hos Barn och elevombudet. Då är vi uppe i 41 fall. Vi har också kontrollerat så att samma händelse inte anmälts till olika instanser.

På arbetsmiljöverket återfinns inte någon av de 41 händelserna som vi hittills hittat, trots att man som arbetsgivare är skyldig att anmäla tillbud där någon kunde skadats allvarligt. Exempel på såna tillbud är slag och knivhot.

Kaliber begärde in alla rapporter om händelser där en elev skadats av en lärare hos arbetsmiljöverkets alla regionkontor. I floden av anmälningar om elever som skadat lärare hittade handläggarna elva anmälningar. Här dyker alltså nya fall upp som varken barn -och elevombudet eller utbildningsförvaltningarna känner till.

*Ett barn i Hudiksvall fick en örfil av en lärare.

*En lärare i Uppsala slog en elev som fick en svullen och ömmande näsa.

*En elev i västsverige skadades efter att läraren tagit strypgrepp och slagit mobiltelefonen ur hans hand.

Flera regionkontor på Arbetsmiljöverket uppger för Kaliber att de inte har några anmälningar där elever skadats av lärare. Ett exempel är Malmö, där handläggarna inte fått in någon anmälan. Men samtidigt berättar stans skolområdeschefer om fem händelser där lärare gått över gränsen. I minst två fall har förseelsen varit så allvarlig att en varning delats ut.

Så nu kan vi lägga till ytterligare 11 fall till de 41 vi redan hade.

Det blir 52 händelser. Men då kan det vara värt att påpeka att vi bara frågat kommunala skolor och att vi bara fått svar från 75 av Sveriges drygt 3700 skolområden, det motsvarar ungefär 2 procent. Dessutom har vi sållat bort de fall som handlar om psykiska kränkningar, som när matsalspersonalen säger att en elev är för tjock för att få mer mat.

Men vad vi kan konstatera, efter att ha granskat alla de här fallen, är att det inte finns någon självklar väg att ta för den elev som blivit utsatt för våldsamheter från en lärare.

Man kan göra som Anna och anmäla till polisen. Man kan göra som Erik, höra av sig till rektorn och när det inte hjälper - till Barn-och elevombudet. Men ingenstans samlas erfarenheterna av stryptagen och örfilarna som lärare delat ut.

Pratar mest om regler

Anna Thor är fackligt ombud för lärarförbundet i Jönköping. Hon är också en av förbundets informatörer i etiska frågor för lärarkåren. Att berättelserna försvinner förvånar henne inte.

-Vad lärare saknar i skolan idag, det är ju tid att prata om de här lite svårare frågorna. Man prata jättemycket om regler * kepsar på och kepsar av, mobiltelefoner eller inte mobiltelefoner. Men man pratar mindre om vem man själv är och vilken syn man har på barn. Stämmer min barnsyn med FN:s konvention för de mänskliga rättigheterna * som ju faktiskt är grunden för läraruppdraget? säger Anna Thor och fortsätter:

-I mitt arbete som facklig förtroendeman på en lokalavdelning så får vi ju emellanåt samtal om de här frågorna. Oftast är det kollegor som anmäler läraren för kränkning. Det kan handla om ett grovt språk gentemot elever, eller att man tar i dem lite för hårt. Det där är ju en subtil gräns, säger Thor. Det är till och med så att lärare dänger till någon elev någon gång, slutar hon.

Maria, som egentligen heter någonting annat, dömdes i Malmö i höstas för att ha slagit en elev med pekpinnen över ryggen så han fick ett 15 centimeter långt blåmärke.

-Det var en metallpinne av en lite äldre modell, berättar hon. En elev viftade med den i ögonhöjd på andra elever, jag tog mig fram till honom och tog tag i pekpinnen. Samtidigt upptäckte klassen att det var dags för klassbyte, så nästa klass kom in.

Med den klassen kom en pojke som Maria haft ständiga konflikter med. Han sprang fram mot henne. Han ville ha en speciell dator, och slängde sig ner på en kontorsstol som fick fart och rullade fram till lärardatorn. Pojken börjar slå på tangentbordet.

-Jag kände bara en enorm frustration och kände att det var droppen. Jag orkar inte mer tänkte jag, berättar Maria, som menar att hon slagit ut med händerna resultatet blev ett slag över pojkens rygg med pekpinnen.

Tingsrätten skriver i domen att man har viss förståelse för Marias känsla av maktlöshet, men att slaget delades ut till en endast tio år gammal elev och med stöd av vittnen dömer man henne för misshandel. Det framgår också av domen att pojken hade svårt att sova. Dagen då det hände stannade skolans verksamhet av och flera lärare samlades i ett personalrum.

-Det jag minns var att de tyckte att det inte var förvånande att det hade hänt, säger Maria. Och en uttryckte att ”ska man trycka till dem ska man inte ha ett tillhygge.”

Vadå inte ha något tillhygge?

-Ja, att det inte ska synas efteråt. Behöver man ta i med hårdhandskarna mot en elev ska man hellre ta tag i dem med händerna och trycka upp dem mot en vägg för att tala dem tillrätta, fick Maria veta.

-Jag tror att lärare som är trötta, less, frustrerade som känner att ingenting fungerar, att de nog egentligen tar i hårdare än vad de borde. Att man tar tag i dem i armen och drar ut dem ur ett klassrum eller att man tar i tröjan och faktiskt trycker upp dem mot väggen för att få ögonkontakt och konstatera att ”Nu lägger du av, nu räcker du”. Men det upplevs som en kränkning och det är inte tillåtet.

-Jag vet att jag inte slog den här eleven med flit, säger Maria med bruten röst, och jag är ledsen att det kanske finns andra som tror det.

Hur kommer det sig tror du att han har sagt det i rätten?

Maria suckar djupt och säger sedan:

-Det kan jag faktiskt inte svara på.

I dag jobbar Maria på en annan, mindre skola. Hon tog själv beslutet att byta arbetsplats, men var ombedd att stanna kvar på skolan där händelsen inträffade.

Arbetar kvar

Kaliber har läst nio domar, daterade mellan 2003 och 2006 där lärare fällts för att ha misshandlat elever. Vi har tagit reda på vad de fällda lärarna gör idag och det visar sig att sex av dom jobbar kvar inom skolvärlden, i flera fall arbetar de på samma skola där misshandeln ägde rum. Två har avskedats och en har sagt upp sig själv.

Varken Anna Thor från lärarförbundet eller Barn- och elevombudet Lars Arrhenius tycker att det är rimligt att man jobbar kvar om man är dömd för misshandel.

-Jag tycker inte det, säger Anna Thor. Man kan ju diskutera om man med hjälp av mentorer eller handledning eller så skulle kunna hjälpa den här läraren, men elevens rättssäkerhet måste gå först i alla lägen. Och Lars Arrhenius fyller i:

-Den här eleven ska ju komma till skolan varje dag och ett grundläggande krav är att eleven ska känna sig lugn och trygg i skolan. Det är inte meningen att man ska känna en oro för att gå till skolan på grund av att man är rädd för de vuxna i skolan, säger han.

Men att få sparken för att man slagit en elev är ovanligt. Lärarfacken uppskattar, när vi frågar, att en eller två lärare får gå varje år, men någon statistik finns inte. En lärare som begår ett misstag i tjänsten kan få en erinran eller en varning av sin arbetsgivare. Det har hänt i flera av de 52 fall som Kaliber tittat på.

Men en varning innebär inte att läraren slutar på skolan eller ens slutar undervisa den aktuella eleven. Allra oftast slutar skolpersonalens hårda tag med ett möte på rektorns rum, med lärare, föräldrar och den drabbade eleven. Det var efter ett sånt möte som rektorn Ulf Nyborg bestämde sig för att göra något som få andra rektorer gör.

-Jag arbetade på en annan skola här i Halland där en lärare slog en elev, och det resulterade i att jag sa upp läraren. Läraren blev väldigt arg på eleven och slog denne med en bok i huvudet, och tog med eleven ut ur klassrummet, berättar Nyborg.

Ulf Nyborg fick motta protestlistor från föräldrar efter avskedet. Även reaktionerna från lärarna var blandade.

-Det gav mig jättemånga funderingar på hur vanligt det är att man slår sin barn bakom stängda dörrar hemma. Jag tror att det är mer vanligt än jag tidigare föreställde mig, säger han.

-Jag tror att detta är något som man egentligen inte talar om. Det är förbjudet nästan att tänka tanken, för det är väl det ultimata misslyckandet? Och jag hör aldrig att mina kollegor diskuterar detta med sina pedagoger.

Tillbaka till Erik i Dalarna, som inte blev trodd av rektorn.

-Man kände sig ju lite sviken över att de inte litar på en. Då kan det ju i stort sett hända vad som helst utan att man blir trodd.

Erik väntar på elevombudets utredning, men han tycker det hela har gått lite för långt. Han tycker inte själva upptryckningen mot väggen var så farlig, det var mer att inte bli trodd av skolledningen efteråt som var det jobbiga. Anna väntar på rättegång. Hon fick ingen hjälp från skolan när hon ville gå vidare med sitt ärende.

-Jag skulle vilja att de tog hand om mig mer och pratade med mig. Men det gjorde de ju inte, de sket i mig. De såg ju hur han slog mig rakt framför dem, men de sa ingenting, de bara stod och stirrade, slutar Anna.

Skolministern kommenterar

Skolminister Jan Björklund (fp) har suttit med i studion och lyssnat på reportaget. Vad tycker han ska hända med en lärare som slagit en elev? Var går gränsen? Använd länken här nedanför för att lyssna på hur han kommenterade det.

Reporter: Hanna Nyberg

Research: Lotta Engelbrektson och Victoria Gaunitz

Intervjun med Erik och hans mamma gjordes av Johannes Rosendahl, Sveriges Radio Dalarna.

Lärarnas Riksförbund kommenterar

Måndagen den 27 november intervjuades Metta Fjelkner Förbundsordförande för Lärarnas Riksförbund i P1 Morgon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".