Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.

17 december 2006: Så gick det sen!

Publicerat måndag 18 december 2006 kl 10.05
1 av 8
Kinesisk stenindustri. Luften full av damm. Foto: Ola Wong
2 av 8
Man med dammig näsa. Foto: Ola Wong
3 av 8
Fabrik. Foto: Ola Wong
4 av 8
Elisabeth på träningen
5 av 8
Plannja Basket sponsras av Obol. Bild: Pressens Bild
6 av 8
Obol Investment i Örebro
7 av 8
Pojke född 2003
8 av 8
Pojke född 2003 med mamma

Vad har hänt i Obol-affären efter Kalibers granskning?

Blir det några ändringar av mögelhundsutbildningen?

Och hur ställer sig de svenska och europeiska kommunerna till import av billiga kinesisk sten?

I Kalibers säsongsavslutning följer vi upp några av våra reportage.

--------------------------------------------------

Kinesiska stenarbetare sjuka

I våras sändes Kaliberreportaget ”Sten till varje pris”, som visade under vilka villkor kinesiska arbetare hugger den byggnadssten som säljs till bland annat Sverige. Just det här programmets reportrar Ola Wong, Jörgen Huitfeldt och Thella Johnson, nominerades till Stora journalistpriset i kategorin årets avslöjande.

Den kinesiska stenen säljs billigt och är därför en stor exportvara, men Kalibers reportage kunde visa att arbetsvillkoren för de kinesiska arbetarna i stenindustrin är under all kritik. Stendammslunga är den allra vanligaste yrkessjukdomen bland kinesiska arbetare. Skälet är enkelt: ofta har de inte ens vanliga munskydd när de hugger, slipar, eller polerar den sten som ska säljas till Europa.

Kommunerna ändrar policy

Sedan reportaget sändes har det hänt mycket, i varje fall i Sverige. Flera svenska kommuner har lagt om, eller håller på att lägga om sin policy för upphandlingar och har satt upp etiska regler för import av till exempel sten. Politikerna i Göteborg enades i november om vilka sociala krav som ska ställas vid upphandlingar.

Anders Roth, som är miljöchef på trafikkontoret i Göteborg samlade i höstas ihop företrädare för flera svenska kommuner där det göteborgska policydokumentet diskuterades.

Och inom kort kommer de att träffas igen:

-Ja, vi kommer att bjuda in de andra kommunerna efter årsskiftet för att försöka gå vidare. Det gör vi efter det att vi har följt upp några av våra egna kontraktsvillkor så att vi har något konkret att prata kring, säger Anders Roth, och fortsätter:

-Vi har som målsättning att vi ska ha en uppföljning med hjälp av stickprov i produktionsländerna och det vore bra om vi kunde göra de stickproven tillsammans så att vi gör det enhetligt och så att vi kan spara pengar.

-Så stickprov är en viktig del av den nya policyn?

-Ja, så har vi sett det, och vi hoppas att de andra ställer upp på det också. När vi träffades i augusti så sa de att de preliminärt tyckte att det var bra – men vi behöver ju komma överens om hur det ska gå till.

-Arbetet med att utforma de här nya reglerna har ju haft sin utgångspunkt i diskussionen om gatusten – har det spillt över också på andra upphandlingar?

-Ja det har det gjort. I det beslut som göteborgspolitikerna tog i november är policyn inte bara preciserad till sten utan där är det öppet för att gälla också andra produkter. Sten är nog första steget, sedan är det naturligt att vi kommer att ställa krav också på andra produkter. Detta var ju en väckarklocka så jag tror att det är helt naturligt att vi kommer att ställa liknande krav också på andra produkter, säger Anders Roth.

Internationella förändringar?

Kurt Johansson är ordförande i den svenska branschorganisationen för stenarbete och han har just blivit ordförande för den europeiska branschorganisationen. Han har låtit översätta den svenska stenbranschens policydokument och presenterat det för sina europeiska kollegor

-Jag tog upp och presenterade policyn som det svenska stenindustriförbundet skrivit och de övriga deltagarna, det är 19 stycken, tyckte att det var genomarbetat och välbetänkt, berättar Kurt Johansson.

-Men de blev förvånade över att frågan fått så stor genomslagskraft i Sverige, och de var lite pessimistiska till om frågan skulle kunna få samma genomslag i deras respektive hemländer, säger Kurt Johansson.

-Vad är skillnaden – vad är det som gör Sverige annorlunda?

-Jag vet inte riktigt. Ett skäl är väl kanske att här i Sverige så är de flesta seriösa företag som importerar sten med i vårt förbund, och det gör att vi har ett bättre grepp över situationen här. I många andra länder så importeras stenen av företag som inte är med i stenindustriförbunden och därför så menar man att räckvidden på ett sådant här policydokument inte når så långt.

-Ytterligare en skillnad är att man tror att det politiska intresset i de andra länderna inte är lika stort som det är i Sverige – för det blev ju ett stort politiskt intresse för frågan efter Kalibers reportage.

-Så du är ganska pessimistisk inför framtiden?

-Ja det kan man kanske säga. Pessimist eller realist. Jag tror att det kommer att vara en viss skillnad, ja.

Men Kurt Johansson tror att förändringar också kommer att komma inifrån producentländerna:

-Länderna utanför Europa kommer naturligtvis att med tiden jobba sig ikapp till den europeiska nivån.

-Så du menar att om marknaden får jobba på och fungerar så kommer det här att rätta till sig?

-Ja om det blir helt utjämnat det vet jag inte, men det kommer att gå i rätt riktning, det är jag helt övertygad om.

-Om man som företagare har utbildat duktigt hantverksfolk i många år och så blir vederbörande sjuk - det är ju inte ens någon ekonomi i det om man ska se det helt krasst! säger Johansson.

-Om man tittar lite stort på det så är en bra arbetsmiljö en investering för framtiden. Arbetsmiljö och kvalité går hand i hand och det börjar man få upp ögonen för nu. Vi är glada för det så att vi kan få ordning på det här, säger Kurt Joahnsson.

Hittar hundarna mögel?

Den 12 november i år kunde Kaliber tillsammans med P4 Extra rapportera om vittnesmålen från elever på Sveriges största skola för mögelhundar Stures; en utbildning som delvis finansieras med skattemedel.

Efter det uppmärksammade reportaget i Kaliber har det inletts en utredning om brott mot djurskyddslagen. Och branschen håller på att införa ett oberoende test för att se vilka hundar som verkligen kan hitta mögel.

Omskärelse av pojkar

22 oktober i år handlade Kaliber om omskärelse av pojkar. Långt ifrån alla pojkar som omskärs av religiösa eller traditionella skäl i Sverige blir opererade på ett tryggt, hygieniskt och smärtfritt sätt. Miriams pojke omskars hemma - och var nära att mista sitt könsorgan.

- Penisen var helt svart. Den såg hemsk ut, berättar Miriam.

- Jag trodde att jag skulle förlora barnet!

Kalibers program visade på pojkarnas lidande - och hur den lag som finns när det gäller manlig omskärelse missar målet.

Efter programmet följde flera riksdagsmotioner, bland annat med förslag på att införa en åldersgräns för omskärelse av pojkar för att ge chans till pojken att själv kunna välja.

Dessutom fick Socialstyrelsen i Malmö ett uppdrag. Per Manhem är enhetschef där:

- Regeringen har givit ett uppdrag till Socialstyrelsen att analysera varför vissa pojkar omskärs utanför hälso- och sjukvården. Och så vill regeringen att vi ska lämna förslag på åtgärder som ska förebygga så att inga pojkar far illa.

- Vad ska ni göra konkret?

- För det första vet vi inte omfattningen. Vi ska därför göra intervjuer med församlingar och föräldrar. Och så ska vi skicka ut en enkät till ett hundratal barnavårdcentraler för att höra om deras erfarenheter. Vi ska vara klara den 30:e mars.

Vad hände med läkaren?

I Kaliber granskades också den läkare som omskar Miriams pojke - hemma i hennes lägenhet.

Innan mannen som omskar Miriams pojke blev läkare i Sverige dömdes han av tingsrätt och hovrätt för omskärelser utan bedövning. Men mannen friades av högsta domstolen eftersom ju pojkarnas föräldrar gått med på att barnen omskars utan bedövning.

Trots detta - och trots flera andra anmärkningar under hans at-tjänstgöring - så fick mannen läkarlegitimation 2001. Han har anmälts till HSAN, Hälso -och sjukvårdens ansvarsnämnd, sju gånger. Han har fått varningar för fyra allvarliga misstag inom olika områden.Och han har varit föremål för två polisutredningar som inte gått vidare till åtal.

Kaliber granskade under hösten också andra läkare - som precis som den här - fått flera varningar av HSAN. Och det visade sig att bara enstaka landsting kontrollerade om läkare de anställde hade varnats.

Idag arbetar mannen som omskar Miriams pojke som läkare inom Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Chefen för verksamhetsområdet där han är läkare säger till Kaliber att han kände till HSANs två första varningar vid anställningen och att läkaren först fick en provanställning.

HSANs två senaste varningar, där omskärelsen av Miriams pojke ingick, kände han däremot inte till. Inte heller polisutredningarna eller de äldre rättegångarna om omskärelse.

Elisabeth fick åtta resor till

I mitten av november granskade Kaliber hur olika färdtjänsten fungerar i olika kommuner. Och det visade sig att var femte kommun i landet har satt gränser för hur mycket en funktionshindrad får resa.

För 30-åriga och helt blinda Elisabeth Fernström betyder begränsningarna av antalet resor i hennes kommun - Stockholm - i praktiken att hon inte alls har möjlighet att leva ett så aktivt liv som hon vill. Med två månader kvar av året var hennes resor nästan slut. Och hon fick nej när hon bad om fler.

Efter Kalibers program fick Elisabeth Fernström andra besked. Hon fick rätt att göra ytterligare åtta enkelresor med färdtjänst före årsskiftet.

Sponsrade patienter

När Kaliber förra året berättade om hur patient -och handikappförbund sponsras av läkemedelsföretag - och vilka trovärdighetsproblem det kan innebära - ledde det till debatt. Kan en förening som är helt beroende av läkemedelsföretagens pengar ändå tala fritt och obundet?

Läkemedelsföretagens branchorganisation, Lif, tillsatte en utredare - som pekade på otydliga roller.

Nyligen har Lif skärpt sina etiska riktlinjer för samarbete med olika intresseorganisationer. Sedan 1 oktober i år är det obligatoriskt för alla läkemedelsföretag anslutna till Lif att öppet lägga ut alla samarbetsavtal på en särskild databas. Så att vem som helst kan gå in och kolla.

Den dribblande sponsorn

För två veckor sedan presenterade Kaliber en omfattande granskning av Obol, den nya sponsorn i svensk idrott. Samtidigt publicerade Norrbottens-Kuriren också en undersökning av Obol.

- Det var som en atombomb. Ena dagen var vi gudar, efter helgen var vi nere i ett svart hål som en av dem som fanns i närheten av Obol beskrev det.

Vad Kaliber kom fram till var i sammanfattning:

  • Inget Obol har tillstånd att förvalta andras pengar av finansinspektioner i Sverige, Schweiz eller Ontario, Kanada.
  • Inget Obol finns i Schweiz eller på Irland.
  • Samtal till koncernens företag runt om i världen hamnar hos advokater och börsanalytiker som har Obol som klient – om de hamnar någonstans alls.
  • Enda platsen där Kaliber hittar Obolfonder och Obolföretag är på skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna i Karibien.
  • Finansinspektionen i Sverige har inlett en granskning av Obol.


Brev till Finansinspektionen

Och i fredags kom Obol med ett brev till Finansinspektionen där Obol backade ytterligare. Efter att under en tid ha hävdat att deras fond sköts av en kanadensisk förvaltare skrev de där att allt sköts från Jungfruöarna.

Det har skrivits och sagts mycket sedan avslöjandet om Obol:

  • Aftonbladet: Miljardbluffen - kända svenskar har investerat i företaget.
  • Expressen: Oskyldiga - men stjärnorna dras ändå in i härvan.
  • Aftonbladet: Dömd för svindleri - fängelse väntar Obols advokat - 125 miljoner är spårlöst borta.
  • Göteborgs-Posten: Obol lovar pengarna tillbaka - men aktiespararna undrar om det verkligen finns några
  • Dagens industri: Skandalfond stänger
  • Svenska Dagbladet: Slutdribblat för den här gången
  • Norrländska socialdemokraten: Showen över för Obol
  • Dagens nyheter: Många frågetecken kring Obol
  • Norrbottenskuriren: Längmanska har placerat miljonbelopp (Längmanska företagarfonden, reds anmärkn)


Fåtal svar från Obol-männen

På Obols hemsida har pressmeddelanden kommit och gått under veckorna.

Sidan är i övrigt på engelska, men nu har där hamnat pressmeddelanden på svenska, ibland utan klar avsändare och inte sällan med stavfel. Och häromdagen när Kaliber var inne och tittade försvann det ena pressmeddelandet efter det andra medan vi var inne.

Och det har varit svårt att nå männen bakom Obol. De har inte svarat på e-post, på våra SMS eller telefonsamtal.

Låt mig få andas lite, som en av männen skrev i SMS till Expressen.

Aftonbladet åkte till Bo Johanssons gård i Italien. Hans bil var där, men inte han själv försäkrade det par som bor i huset och som Bo Johansson samarbetar med.

I Norrländska Socialdemokraten som hittills är de enda som intervjuat Bo Johansson efter avslöjandena om Obol tillbakavisade han mycket av kritiken och sa att det var någon illasinnad affärskontakt som låg bakom. Då trodde han fortfarande att de skulle komma tillbaka och sa:

”Absolut. Vi är tuffare än så att knäcka.”

Men sen dess har de sagt att all verksamhet skall upphöra i Sverige. Alla skall få tillbaka sina pengar, lovar Bo Johansson och Jan Saradlic. Men det kan dröja lite.

Kan Finansinspektionen agera?

På tisdag skall Obol träffa Finansinspektionen. Både basketbollförbundet, klubbar och andra har hänvisat till att de vill vänta och se vad Finansinspektionen kommer fram till.

Men det är inte säkert att det blir så mycket. För om Obol har avslutat all sin verksamhet är det inget för Finansinspektionen  - även om de eventuellt gjorde något fel förut förklarar Joakim Schaaf chef för inspektionens rättsavdelning:

-Då har FI inte några befogenheter utan vi kan förelägga upphöra verksamheten. Har man redan upphört kan vi inte vidta några andra åtgärder. Då får man i så fall ta hand om de frågorna på annat sätt, säger Schaaf.

Ja, kommer Finansinspektionen under sin utredning fram till att det begåtts några brott kan de lämna över ärendet till polisen. Annars är det snarast en sak för dem som anlitat Obol:

- Är man orolig så bör man försöka ta kontakt med företaget det är det första. Den person man haft kontakt med tidigare Får man inte tag på den personen får man nog överväga om man inte skall kontakta polisen och se om man kan få någon hjälp därifrån, säger Joakim Schaaf på rättsavdelningen.

Vad det skulle kunna handla är bedrägeri eller förskingring – och eftersom det talas om miljonbelopp skulle det vara fråga om den grova graden av brotten, som ger fängelse.

Rapporteringen efter avslöjandet om Obol har visat att både hockeyspelare, LKAB och den av riksdagen instiftade Längmanska företagarfonden i Norrbotten satsat. LKAB tog ut sina pengar med vissa svårigheter redan tidigare. De övriga väntar.

Vad säger Riksidrottsförbundet?

Karin Mattsson, ordförande i Riksidrottsförbundet, säger att idrotten nog måste vara mera vaksam mot att utnyttjas:

-Idrotten är väldigt attraktiv att förknippas med för företag förstås och det är oftast väldigt bra men ibland kan det ju bli problem

– Och vad tycker du att ni inom idrotten bör dra för slutsatser?

- Ja det är förstås dels att vara vaksam o noggrann men det har de här föreningarna och förbunden varit tror jag.

– Vaksam, vad menar du med det?

- Det är att ta reda på så mycket man kan förstås, och ha en viss beredskap för att man aldrig kan gardera sig med all kunskap och ibland så kan det dyka upp överraskningar och då får man försöka att hantera dem då.

Vad får lagen veta?

Luleå Hockey, Plannja, Basketbollförbundet och de andra väntar på de pengar Obol lovat dem. Flera av dem har förgäves försökt få kontakt med sin sponsor för att höra hur det skall bli. Men som basketbollförbundets ordförande uttryckt det: Det är klart att det ligger nära till hands att det inte blir någonting av.


 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".