Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.
Kaliber är slut för säsongen. Programmet är tillbaka i höst, måndagen den 4 september.

Kaliber 27 maj 2007: Fria skolor - fria betyg

Publicerat onsdag 13 juni 2007 kl 13.54
1 av 4
Strövelstorpsskolan i Ängelholm
Strövelstorpsskolan i Ängelholm
2 av 4
Strövelstorpsskolan i Ängelholm
Skolchef Tony Mufic. Foto:Bert Lundqvist
3 av 4
Skolchef Tony Mufic. Foto:Bert Lundqvist
Från Framtidsskolans hemsida
4 av 4
Från Framtidsskolans hemsida

Det nya betygssystemet var att det skulle vara förutsägbart - och rättvist. En viss mängd kunskap skulle ge ett visst betyg.

Men Kaliber kan avslöja att valet av skola också spelar in. Tre års avgångsklasser med omkring 100 000 elever i varje ingår i vår undersökning. Och chansen att få höga betyg - även om du misslyckas på nationella prov - ökar om du väljer en friskola.

De närmsta veckorna kommer cirka 100.000 niondeklassare i Sverige få sina slutbetyg.

IG, G, VG och MVG – bokstavskombinationer som värderar vad de lärt sig. Omdömen som avgör om de kommer in, kan plugga där de önskar och bli det de vill.

Pappret som de får om några veckor blir en pusselbit i det som ska bli deras framtid.

Samtidigt är elevernas betyg också betyg på skolorna i Sverige. Skolor med höga snittbetyg skaffar sig ett gott rykte, skolor under snittet kan få stämpel av problemskolor.

Vi ville ta reda på hur det ser ut

Diskussioner kring de viktiga betygen har förts allt oftare de senaste åren. Såväl politiska debatter som diskussioner på det lokala planet - bland elever, elevråd, lärare, skolledning.

Kritiker har hävdat att friskolorna gynnat sina elever med höga betyg på ett orättvist sätt. Förklaringarna till de ofta höga betýgen har varit att de små friskolorna känner sina elever väl eller att höga betyg kan bero på bättre stöd hemifrån.

Kaliber ville ta reda på hur det ser ut. I rena siffror. Fakta. Bortanför den politiskt minerade debatten.

Och när Kaliber granskar betygen i relation till de nationella proven så finner vi skillnader. Det visar sig att elever i friskolor oftare får bättre betyg i förhållande till resultaten i nationella prov - än elever i kommunala skolor. Där finns fler MVG och färre IG än vad de skrivit på proven. Skillnaderna mellan betygen G och VG har Kaliber inte undersökt.

Kalibers undersökning är mycket stor. Den omfattar betyg och nationella prov från alla landets niondeklassare under tre år. Sammanlagt ingår över tusen skolor.

Så här säger elever på två olika skolor i Ängelholm. En kommunal med låga betyg i förhållande till nationella prov. Och en friskola med höga betyg i förhållande till nationella prov:

- De är väldigt snåla med betygen, säger eleven på den kommunala skolan. Även om man känner att jag verkligen gett järnet och pluggat jättemycket så får man ändå lågt betyg. Det är orättvist, väldigt orättvist.

- De är väldigt generösa, det märker man, säger en elev på friskolan.

- Jag kan tycka ibland att - oj, jag kanske inte förtjänar det betyget?

Vad har debatten handlat om?

I takt med att friskolorna har etablerat sig i Sverige, ökat i antal och blivit en självklar del av den svenska skolvärlden, har detta alltså lett till debatt om betygssättning.

Friskolorna ligger högre i betyg än skolor med kommunal huvudman. Förklaringarna varierar – från att friskolorna har bättre och mer motiverade elever till att fristående skolor helt enkelt drivs mer effektivt och har bättre möjligheter att ge eleverna den kunskap de behöver.

Men debatten har också handlat om att friskolorna helt enkelt bedömer sina elever annorlunda. Forskare har pekat på tendenser till att deras betygssättning är generös i överkant. Vilket har lett till rapporter om betygsinflation.

Nya systemet skulle vara lika för alla

Nuvarande betygssystemet infördes i mitten av 90-talet. Det kallas för mål- och kunskapsinriktat. Eleverna bedöms i förhållande till uppsatta mål och kriterier. Så i teorin skulle alla Sveriges elever ett år kunna få MVG, om samtliga uppnått kriterierna för MVG.

Alla, oavsett ort och skola ska bedömas enligt samma kriterier. Ändå uppstår självklart olikheter i bedömningarna. Inget system är perfekt.

Jonas Sandqvist är undervisningsråd på Skolverkets resultatbedömningsenhet. Han granskar och analyserar betygssättningen och säger att olikheter kan bero på att skolorna tolkar kriterierna på olika sätt.

- Det måste tolkas på något sätt. Detta förutsätter att man har en någorlunda lika tolkning mellan skolorna, säger Sandqvist. Och eftersom det är ganska lite kontakter mellan skolor när det gäller tolkning så vet vi ju att det kan göras olika tolkning. Vi vet också att det förekommer andra kriterier än de som faktiskt står i kursplanen när man sätter betyg. Också detta kan variera mellan olika skolor.

 

Jonas Sandqvist nämner att det är ganska få kontakter mellan skolor. Ökade kontakter mellan lärare på olika skolor är något som nämns i skolvärlden. Av företrädare för friskolor såväl som kommunala skolor, just för att göra betygssättningen mer likvärdig.

Lärarförbundet: förvånad över entydighet

Friskolorna utmärker sej i Kalibers statistik. Av alla elever går 10-15 procent i friskolor, men vissa år är det närmare 30 procent friskoleelver i gruppen som fått generösast betyg.

Eva-Liz Preisz är ordförande för Lärarförbundet:

- Det ska vara likvärdigt i hela landet men också mellan olika huvudmän, säger Preisz.

- Det måste naturligtvis vara möjligt att avvika från de nationella proven. Men det är ganska förvånande hur entydigt det är att skolor med fristående huvudmän skiljer ut sig. Och det här visar ju, tycker jag, på det viktiga i att det sätts igång en kompetensutveckling runt betydsättning men också att skolverket bör bli betydligt noggrannare i sin uppföljning av betygen.

Kalibers material täcker över tusen skolor. Här finns bland annat exempel från en fristående skola i Skåne. Förra året underkändes var femte elev i den här skolan på nationella provet i matematik.

Ett par månader senare, när slutbetygen sattes, blev inte ens var tionde elev underkänd.

2005 handlade det om 40%  underkända på nationella provet, knappt 7% i slutbetyget.

Marie-Helen Ahnborg på Skolverket berättar att man skall inspektera några friskolor i Skåne efter att fått signaler om orättvis betygssättning. 

Exemplet Ängelholm

Kaliber har i reportaget om betygssättning och statistik valt att titta närmare på betyg i praktiken, på två skolor i södra Sverige.

Kalibers reporter Pernilla Arvidsson åkte till Ängelholm för att prata med lärare och elever inför slutbetygen i nian.

Här finns två av de skolor som vid flera tillfällen under de tre senaste åren skiljt ut sej förhållande till de nationella proven.

Det är bara 20 minuter med bil mellan de två skolorna.

Det är Framtidsskolan - en friskola som hamnat bland de svenska skolor som är mest frikostig med betygen.

Den andra är Ströveltorpsskolan. Det är en kommunal skola som återfinns bland de skolor som oftast vart snåla.

Så här säger en elev om ifall hon tror att betygskriterierna kan skilja sig mellan olika skolor:

- Det gör det säkert. Det borde definitivt inte göra det, men så är det antagligen säger Hilda Johansson på Framtidsskolan.

Reportern: Är det något man diskuterar?

- Jag tror att andra skolor säger om vår skola att vi är väldigt slappa, att det är mycket fritid och att ingen gör något vettigt. När jag kommer hem från skolan får jag höra från min storebror att jag går på en slappeskola, gör ingenting men kommer att få bra betyg ändå.

Reportern: Tycker du själv att det är så?

- Nej, nej, nej. Rent ut sagt så jobbar jag häcken av mig varje dag.

Frågan känns igen

Och för eleverna på den kommunala skolan är Kalibers uppgifter om snåla betyg något de känner igen.

Tony Mufic är skolchef i Ängelholm. Han var medveten om frågeställningen också innan Kaliber visade statistiken:

- Jag var medveten om att man på Strövelstorp hade identifierat detta. Skolledningen tog kontakt med Skolverket för något år sedan när man anade att det kanske var så att man var strängare än andra när det gällde betygssättningen. De bjöd representanter från Skolverket till skolan och gick igenom betygskriterierna.

- I verksamheten har man alltså på egen hand tagit itu med frågan men de har inte fått den bekräftad på samma sätt som ni har fått via er statistik, säger Mufic.

- Bästa sättet att börja göra något åt detta med skillnader är att ge det uppmärksamhet.

Mer än 1 000 skolor i undersökningen

Friskolornas betyg ligger alltså högre än kommunala skolors.

Men man har också konstaterat att eleverna på fristående skolor presterar bättre på nationella prov.

Kaliber har tittat närmare på förhållandet mellan slutbetyg och resultatet på nationella prov. Vi ville undersöka vilka skolor som är generösa eller snåla i sina betyg i förhållande till elevernas resultat på nationella prov.

Kalibers undersökning sträcker sig över de tre senaste åren, den omfattar över 1 000 grundskolor och innehåller alla elever som gått ut nian, ungefär 100 000 i varje årskull.  

Vi har jämfört deras slutbetyg med resultaten i nationella proven i matte, engelska och svenska.

Och friskolorna utmärker sej genom att oftare sätta betyget MVG och mer sällan IG än vad eleverna klarat av på proven.

Det förekommer att friskolor vissa år, i vissa ämnen är överepresenterade bland skolor som sätter snåla betyg. Men framförallt är friskolorna ovanligt välrepresenterade bland skolor som är generösa mot sina elever om man jämför med hur de presterat på nationella proven. Det gäller alla tre åren i alla tre ämnen. till viss del i matte och än tydligare i svenska och engelska.

Johanna Tunhammar är kanslichef på Friskolornas Riksförbund:

- Nationella proven ska vara EN faktor som avgör betygen. Det är inte enda faktorn. Och i en skola där eleverna är mer kända och mer sedda av sina lärare så har de lättare att göra en bedömning av elevens samlade kunskaper under grundskoleåren.

Reportern: Men hur ska man då förhålla sig till nationella prov? Det är ändå en likriktare på högre plan?

- Har man ett nationellt prov för att se på standarden i riket och på elevernas kunskaper så är det klart att det ska vägas in i betygsättningen. Men om det ska ha en avgörande betydelse - det vet inte jag.

Nationella prov likriktare

De nationella proven ska enligt läroplanen användas som stöd för betygssättningen.

När det gäller enskilda elever tar man givetvis in många andra faktorer än just nationella proven.

Men på det högre planet ska dom vara en likriktare, bidra till enhetliga bedömningsgrunder över hela landet.

Skolverket har i sin statistik inte sett att friskolor utmärker sig i betygssättningen jämfört med nationella prov. Man har dock noterat skillnader lokalt. Också forskare talar om ökad så kallad betygsinflation där det är konkurrens om eleverna, till exempel i storstadsregioner med många skolor som konkurrerar om eleverna, där höga betyg kan vara en del i marknadsföringen. 

Ger själva betyg på ”sina produkter”

Christina Wikström på Umeå universitet har forskat mycket kring betygssättning.

Hon tror de generösa betygen kan vara ett resultat av den press friskolorna har på sej.

Och säger att för många skolor finns det ingen egentlig anledning att vara återhållsam.

- Ja, om man får vara lite ful och kalla eleverna för produkter, så är ju eleverna en form av produkt av skolan, säger Wikström och fortsätter:

- Ett annat företag som skulle betygsätta det man har producerat eller utvecklat - det skulle man kanske lita på betydligt mindre än vad man litar på skolorna idag. Det finns ingenting egentligen som pressar tillbaka. Egentligen är det lite märkligt att skillnaderna inte är större med tanke på hur systemet ser ut.

Reportrar: Jonas Magnusson och Pernilla Arvidsson

Research: Sandra Foresti

---------------------------------------------

Skolminister Jan Björklund, Folkpartiet, intervjuas av Kalibers programledare Kristina Hedberg:

Reportern: Chansen att få ett betyg som avviker från det man presterat på nationella proven ökar om man går på en friskola. Vad säger du om det?

- Det är inte acceptabelt. Men granskar man det noggrannt så finns det variationer också inom det kommunala skolsystemet - och mellan olika friskolor. Men det ska inte spela någon roll vilken skola man går i utan kravet för ett visst betyg ska vara likvärdigt i hela landet oavsett i vilken skola man går.

Reportern: Ser du någon förklaring?

- Det finns flera. Grundläggande är att de nationella styrinstrumenten för vad som ska krävas för ett visst betyg - läroplaner och kursplaner - är alldeles för luddiga. Det finns ett jättestort tolkningsutrymme.

Reportern: Varför ger den luddigheten extra stort utrymme för friskolorna?

- Du verkar förfölja friskolorna i dina frågor. Min bedömning är att detta förekommer i samtliga skolformer. Men jag tror att i regioner - ofta storstadsregioner - där konkurrens finns - och där det också finns friskolor - där frestar konkurrensen till att töja på betygskraven. Men där det bara finns kommunala skolor och inte konkurrens - där finns inte samma frestelser så att säga eller samma tryck.

- Men det viktiga är vad man ska göra åt det.

Reportern: Ja, vad vill du göra åt det?

- För det första: i den nya läroplan som vi nu ska börja arbeta med ska det vara tydligare kriterier för de olika betygsnivåerna. Det ska inte finnas så mycket tolkningsutrymme.

- För det andra: det krävs fler nationella prov. En del av proven ska rättas centralt.

- För det tredje: vi ska kolla betygssättningen från statens sida. Om någon sätter glädjebetyg ska de tas i örat.

Reportern: Hur då?

- Skolmyndigheterna ska få i uppdrag att granska detta bättre i fortsättningen. Och till sist är det naturligtvis så att om det är så att en friskola gång efter gång efter gång ägnar sig åt glädjebetygsättning - då ska inte de få vara friskola längre.

---

Uppföljningar och konsekvenser av programmet:

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".