Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.

Så gjordes vår statistiska undersökning

Publicerat fredag 25 maj 2007 kl 18.03

Här beskriver researchern Sandra Foresti metoden bakom det stora faktamaterialet om betygen.

Ta fram tabeller

  1. Fört in bakgrundsvariabler från Salsa (skolverket) Tagit ut uppgifter i fyra olika omgångar som jag sedan samkört. Antalet elever, kön, utländsk bakgrund, och föräldrarnas högsta utbildning per skola för elever i åk 9 (ca 1600 skolor).
  2. Begärt utdrag från SCB om slutbetyg i åk nio, samt resultat på nationella prov för samma personer.
  3. Tagit bort alla skolor med färre än fem elever i åk 9.
  4. Samkört registret om slutbetyg och den för nationella prov, rensat ut skolor som inte anmält slutbetyg/resultat på nationella prov.
  5. Samkört bakgrundsvariabler med uppgifterna från SCB, gått igenom och rensat bort de skolor som inte finns på det andra registret. (ca 1400 skolor)
  6. Rensat bort de skolor där antalet rapporterade elever i registret för slutbetyg inte stämmer överens med antalet rapporterade elever för nationella prov. Där differensen varit större än +-5%. (ca 1350 skolor kvar)
  7. Rensat bort i varje ämne, de skolor där det har varit färre än 80% av eleverna som betyg i ämnet, samt färre än 80% som har gjort nationella provet.
  8. Tagit bort alla skolor med färre elever än 15 st.
  9. För ämnet svenska blev det 1117 skolor kvar med 103 710 elever
    För ämnet engelska blev det 1187 skolor kvar med 109 966 elever.
    För ämnet matematik blev det 1112 skolor kvar med 102 170 elever.

Jämföra slutbetyg med nationella prov

  1. Resultaten i slutbetyg och nationella proven för betygen IG och MVG jämfördes, genom att subtrahera procenten, så man får en skillnad i procentenheter. Det gjordes så att en positivt  resultat betyder att man är ”snällare” i slutbetygen än vad resultaten på nationella proven visar. Ett negativt resultat betyder att man är ”snålare” i slutbetygen än vad de nationella proven visar. Detta resulterar i att man i frågan om IG  ser formeln ut ( Nat.prov – Slutbetyg= skillnad i procentenheter) och för MVG (Slutbetyg-Nat.prov= skillnad i procentenheter) Dessa två (IG och MVG) adderades för att få en sammantagen siffra.
  2. Skolorna sorteras efter den sammantagna siffran.
  3. Skolorna blev indelade i tio lika stora grupper, där den tiondel som var ”snällast” färgmarkerades i grönt, och den som var ”snålast” färgmarkerades i rött.

Bakgrundvariabler 

  • Medelinkomst

Detta räknades fram genom att ta medelinkomsten i kommunen, multiplicerat med antalet elever. Summan av samtliga skolor dividerades med summan av antalet elever.

  • Föräldrarnas utbildning

Antalet elever i varje grupp räknades samman och dividerades med antalet elever i färggruppen

  • Elevernas härkomst

Antalet elever i varje grupp räknades samman och dividerades med antalet elever i färggruppen

  • Kommunal/Enskild skolform

Här räknades andelen med kommunal huvudman i varje färggrupp.

Kontroll

För att ytterligare granska siffrornas tillförlitlighet utökades färggrupperna och fördubblades färggrupperna, så att materialet delades i fem delar, istället för tio, och ytterligheterna räknades fram. Denna grupp ses i sammanställningen som ”5 Grön/Röd”. Resultatet för materialet som delades i tio ses i sammanställningen som ”10 Röd/Grön”

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".