Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.
Kaliber är slut för säsongen. Programmet är tillbaka i höst, måndagen den 4 september.

Förklaring till tabellerna

Publicerat torsdag 7 juni 2007 kl 12.47

Här kan du få hjälp att förstå tabellerna om friskolor och kommunala skolor.

Vi har gjort fyra tabeller, som egentligen är varandras spegelbilder.

De första tabellerna gäller eleverna i kommunala skolor.

De båda andra från friskolorna.

Procentsiffrorna som anges gäller alla hur stor andel av eleverna i varje grupp som går i kommunal skola (Tabell 1 och 2) eller i friskola (Tab3+4).

Den stränga gruppen i varje tabell innehåller de tio procent av skolorna där lärarna satte lägst betyg i förhållande till elevernas resultat på de nationella proven, färre MVG (Mycket väl godkänd) och fler IG (Icke godkänd).

Den generösa gruppen är de tio procent som fått flest MVG och lägst antal IG jämfört med provresultaten.

  • Med tabell 1 som exempel kan man säga att år 2006 gick 87,6 procent av eleverna i svenska i kommunal skola. I tabellen ser man att 83 procent av eleverna i den stränga gruppen gick i kommunala skolor. I den generösa gruppen var det 71,4 procent kommunalskolelever. I engelska kom 87,7 procent av alla elever från kommunala skolor. I den generösa gruppen det året var det också 71,4 procent kommunskolelever. I den stränga 89,1 procent kommunskolelever.
  • Tabell 3 är en spegelbild av tabell 1 och utgår istället från andelen friskoleelever.
  • Tabell 2 räknar ut hur stor över- eller underrepresentation det är i de generösa och stränga grupperna i förhållande till hur många kommunalskoleelever det verkligen är i hela årskullen.
  • Tabell 4 är samma beräkning för friskoleeleverna.

Slutsats

Det är fler friskoleelever i de generösa grupperna än i hela årskullen av niondeklassare i alla ämnen, alla tre åren. Skillnaden i språken ligger på 8-16 procentenheter. 2006 innebar det att andelen friskoleelever i den generösast betygssatta gruppen var dubbelt så stor som deras faktiska andel av alla elever. Skillnaden i matte ligger på 2-6 procentenheter.

I språken ökar skillnaden under de tre åren.

I den strängaste gruppen är friskolorna också överrepresenterade, men inte alla år och inte i alla ämnena. Så även om det tyder på att friskolorna är friare åt båda håll i sin betygssättning är riktningen åt det generösa hållet.

Källa: Alla grunduppgifter om skolorna, elevantal, betyg och provresultat kommer från Skolverket och från SCB.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".