Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.

Kaliber 9 december 2007: Högt spel med statliga medel

Publicerat tisdag 4 december 2007 kl 12.51
1 av 6
VD Jesper Kärrbrink. Foto: Svenska Spel.
2 av 6
Foto: Cecilia Mellberg/Svenska Spel
3 av 6
Bingo i Örebro. Foto: Anna Jaktén
4 av 6
Lars Elwin. Foto: Anna Jaktén
5 av 6
Foto: Anna Jaktén
6 av 6
Tomas Tobé. Foto: Riksdagen

Statliga Svenska spel är ett bolag med en alldeles speciell ställning. Det tjänar enorma pengar åt statskassan – samtidigt har det ett särskilt samhällsansvar: Sälja, men med omsorg.

Bolaget styrs därför med fast hand av ägaren, staten. Det finns en massa saker de inte får göra utan tillstånd. Men de senaste åren har någonting hänt.

Politiska hänsyn ska Svenska spel inte ta, säger vd:n. Och ägaren, staten, får inte ta kommersiella hänsyn. Utan se till samhällsansvaret.

Hur fungerar ett bolag med så helt olika utgångspunkter?

Kalibers granskning visar på ett företag som satsar först och frågar sen. Här kan du läsa allt om vårt arbete:

På Prinsgatan i Göteborg ligger, sen 1972, Lasse och June Gorners bingohall. Gästerna dricker kaffe, pratar lite och spelar. Det märks att många känner varandra och många känner dem som jobbar här. Vinsten från hallen går till en allians av lokala ideella föreningar, som idrottsklubbar. Det är så bingo funkar i Sverige. Och precis som många andra bingohallar har hallen på Prinsgatan problem sedan några år. Konkurrens från andra spel, och inte minst rökförbudet, har gjort att lönsamheten minskat. Men så i slutet av 2005 sågs en lösning: den hette Svenska Spel. Tryggt, stort och resursstarkt.

- Det är två år sen de gick ut. Hela bingosverige var på möte i Stockholm och allt var så enkelt och klart. Svenska Spel skulle ändra på lagar och allting om det behövdes. Det var inga problem, säger Lasse Gorner.

Svenska Spel ville ta över hallarna och skriva avtal med föreningsallianserna. Det statliga bolagets budget för satsningen var 150 miljoner kronor. En hisnande summa. Bingohallarna skulle kopplas ihop med Internetspel och kopplas ihop med varandra. Svenska Spels it-satsning för att utveckla systemen var gigantisk. Kändisar skulle agera nummer-utropare.

Allt verkade klappat och klart

Så Lasse Gorner i Göteborg skrev på. Och det gjorde ungefär 35 bingohallar till. Som en på Stortorget i Örebro.

- De pengar föreningarna garanterades i avtalet med Svenska Spel, det såg vi inga möjligheter att uppnå på egen hand. Det var därför vi skrev på, säger chefen i Örebro Lars Elwin.

Det fanns bara en hake i avtalen. Svenska spel behövde först tillstånd från ägaren, alltså regeringen, finansdepartementet. Men det tillståndet beskrevs av Svenska Spel som en enkel sak, säger paret Gorner och Elwin.

- Det var mycket frågor i början, men det fanns inte i Svenska spels fantasi att detta inte skulle gå, säger Lasse Gorner i Göteborg.

- Det var väl bara en tidsfråga i så fall, fyller June på. De kunde möjligtvis inte säga hur lång tid det skulle ta, men annars var det inga problem.

- Man upplevde inte att tillståndet var några problem, säger Lars Elwin i Örebro, det var nog det minsta bekymret. Så lät det i alla fall på Svenska spel.

Tvärstopp

Sedan avtalen skrevs under har de här Bingohallarna och alla de andra väntat. Det som skulle vara en formalitet visade sig vara ett tvärstopp. Något tillstånd har Svenska spel fortfarande inte fått från regeringen. Inte den förra, inte den nuvarande. Månad efter månad har gått. Och det här har fått konsekvenser. Avtalet har låst bingon i ett ingenmansland, de har inte kunnat göra investeringar, söka nya ägare eller nya lösningar. De har stått still – i ett och ett halvt år.

- Det är ju bara att beklaga att det inte har blivit som de sa, säger Lasse Gorner. Vi trodde ju på dem, hela Sverige tyckte ju att det lät jättebra. Man blev ju helt lurad, man trodde aldrig att ett sånt företag skulle kunna ställa till det så här.

- Det är lite antiklimax, säger June Gorner.

- Jag tycker att de borde haft mer på fötterna, säger Lars Elwin. Det verkar ju inte ha varit förankrat och det känns ju lite underligt. De har ju mycket jurister, mycket folk. De är  väldigt stora. Man trodde nog att det var bättre ställt med den biten.

- Det känns konstigt att de gjorde nåt innan de visste att det faktiskt gick, är det så du menar?

- Ja, det är ju inte bara vi. Det måste ju ha kostat en hel del pengar på vägen. Jag tycker nog att det är lite underligt, ja. 

Ett mönster

Vad är det då som kan ses som underligt? Jo, att ett statligt bolag beslutar att lägga 150 miljoner kronor, skriver avtal, spenderar en stor del av de 150 miljonerna – innan Finansdepartementet sagt ja. Alltså innan ägaren sagt ja. Satsa först och fråga sen.

Och det är inte bara gentemot bingoäventyret som just den här kritiken finns. Tvärtom är det många som tycker sig se ett mönster. Ett Svenska spel som alltmer tar ut svängarna. Något som hänt de senaste åren.

”De många avhoppen som har skett utav ledande befattningar i bolaget är ju i sig också ett bevis på vad de här personerna tycker om okänsligheten hos Svenska spels ledning”.

Det här är en röst som återkommer senare i reportaget. En av få inifrån verksamheten som vågar ge sin kritik öppet. Kaliber har talat med tidigare och nuvarande höga chefer på Svenska spel. Vi har talat med de som argumenterar för och emot en hårt reglerad spelpolitik. Och vi har funnit en bred kritik och en oro. Från olika läger.

Men låt oss först ta några basfakta: 

  • Svenska spel är ett statligt bolag med ett särskilt samhällsansvar. Precis som t ex Systembolaget, Apoteket och Svensk Bilprovning.
  • Svenska spel ägs av staten, alltså alla vi som bor i Sverige. Det är Finansdepartemenetet som representerar ägaren.
  • Svenska spel omsätter över 20 miljarder och har en vinst på nästan fem miljarder. Vinsten går till staten och till svensk idrott.
  • Enligt Eu-rätt får ett land inte driva ett bolag som Svenska spel med huvudargumentet att dra in pengar till statskassan eller till folkrörelser. Motiven måste vara skyddshänsyn – som att hindra spelmissbruk.

”Bolaget tar inte sitt ansvar”

Tomas Tobé är riksdagsledamot för moderaterna och engagerad i frågor som rör spelmarknaden.

- Jag tycker att Svenska Spel under de senare åren har gått ifrån mycket av det sociala ansvaret som har varit grunden till det svenska spelmonopolet.

För en månad sedan ställde sig moderatstämman bakom Tomas Tobés förslag att sälja ut Svenska spel. Bolaget har förändrats, tycker han.

- Det ser vi med allt mer aggressiv marknadsföring, att man gärna placerar ut Jack Vegas-automater i områden med låga inkomster och sociala problem, med nylanserandet av olika spel, att man etablerar samarbeten i ett rasande tempo... Allt detta vittnar om ett Svenska spel som inte tar det ansvar som man borde ta.

- Det finns ju andra statliga bolag med liknande uppgifter, man kan ta Systembolaget som exempel. Kan du jämföra?

- Ja, min bedömning är att Systembolaget tar mycket mer seriöst på det här. Jag tycker att det är en uppenbar skillnad.

- Och vad är skillnaden?

- Ja, du ser inte Systembolaget placera ut fler butiker i omården där fler dricker mer alkohol. Det är ett lysande exempel, säger Tomas Tobé.

Kommersiell framgång, politisk katastrof

Svenska spel är alltså en viktig del av den reglerade svenska spelpolitiken. Och samtidigt ett bolag med kommersiella intressen. Det är en balansgång som kräver fingertoppskänsla hos ledningen.

2007 ser hittills ut att bli ett bra år kommersiellt.

Politiskt – och möjligen etiskt - kan 2007 beskrivas som en katastrof.

Satsa först och få tillstånd sedan har visat sig vara en riskfylld taktik.

Kaliber ska ge er några exempel.

Winloto

22 september 2006 – alldeles efter valet – bildas Winloto i Litauen – ett dotterbolag som Svenska Spel blir delägare i. Winloto är en del av Svenska spels affärsområde ”International” som startats redan 1 januari 2005. Syftet är att sälja Svenska spels kunnande utomlands – men också att inleda samarbeten. Helt enkelt starta bolag.

I Internationals informationsfolder står det om hur spelen kan hitta nya målgrupper – som unga killar som gillar sport.

När Winloto presenteras för svenska medier i början av 2007 sägs det att Svenska spel satsar uppåt femton miljoner kronor. Men kritiken blir stark och regeringen sätter stopp. Att starta dotterbolag utomlands är inte förenligt med Svenska spels uppgift, menar regeringen, och ändra på bolagsordningen vill de inte göra.

Svenska spel beslutar att lägga ner affärsområde International. Ansvariga slutar. De har jobbat i mer än två år med något som inte var förenligt med bolagsordningen.

St@tion

I januari 2007 lanserar Svenska spel ”St@tion” - en kombinerad spel och surfterminal som ska finnas på caféer, restauranger och spelbutiker.

Lotteriinspektionen får kännedom om St@tion först genom att läsa Svenska spels pressmeddelande. Inspektionen skriver ett brev som uppmanar Svenska spel att genast avbryta lanseringen eftersom de annars riskerar bryta mot lotterilagen, terminalerna måste ha tillstånd – och det har inte Svenska Spel sökt.

Ägarna – regeringen – är också starkt kritiska, men av andra skäl. Surfterminaler är inte vad spelbolaget ska ägna sig åt. Det ingår inte i uppdraget. Svenska spel tvingas ta tillbaks apparaterna. St@tion läggs ner.

VD:n om politiken

Så vad tänker Svenska spels ledning?

Om spelterminalen Station… om Bingon... om utlandssatsningen International… och alla de andra gånger regeringen bromsat?

- Utifrån ett politiskt håll tittar man på det på ett helt annat sätt, där har vi en intressant balansgång, säger VD:n för Svenska spel, Jesper Kärrbrink.

- Men vad tänker du om att ni faktiskt har fått stopp för en hel del satsningar?

- Ja, de satsningar som vi inte fått tillstånd för de bygger på en affärsmässig logik, de bygger på att vi kan hålla det ansvar som vi är ålagda att ha, och de är godkända av styrelsen. Sen har vi den metodiken att det är regeringen som i sista hand ger tillstånd, och de har de i vissa fall sagt nej, och då får vi acceptera det, för då kommer det in i en politisk process. Men vi tar inga politiska hänsyn. Vi tar hänsyn till det uppdrag vi har och om vi tycker att det här är en kommersiellt riktig åtgärd, så har vi skyldighet att lägga fram en sån ansökan för bolagets bästa, långsiktigt. Det är inte säkert att den synen delas av politikerna, men det är politiska beslut. De kommer vi aldrig att fatta.

Vad gäller satsningen i Litauen säger Jesper Kärrbrink de fått ett muntligt underhandsbesked från den förra regeringen om att det var okej att inleda samarbetet över Östersjön. Och han förstod att regeringsskiftet kunde innebära ändrade förutsättningar.

- Vi har gjort det här väldigt medvetet, vi har inte gått bakom ryggen på någon, vi har gjort det med öppna kort. Och vi har också anpassat investeringsstorleken efter risken... för vi såg ju att det kom ett val och man vet inte vem som representerar bolaget efter det. Det här är kalkylerade risker. Vi har en investeringsbudget på 300 till 400 miljoner kronor per år och att det i det sker en och annan satsning som man skulle kunna kalla för spekulation, det tror jag är nödvändigt för att utveckla bolaget och behålla vår position, säger Kärrbrink. 

Så Station då, som både regeringen och Lotteriinspektionen sa nej till. Var det också en kalkylerad risk? Nja, inte på förhand i alla fall enligt Jesper Kärrbrink. Han såg inga problem alls, fram till dess att Svenska spel började ställa ut dataterminalerna:

- Plötsligt förstod vi att det var politiskt känsligt. Jag insåg att om vi fortsatte så skulle det vara mot ägarnas vilja, så vi satte den på is.

- Men Lotteriinspektionen menar ju att ni behövde tillstånd?

- Ja, men då tror jag inte de förstått, det här är en dator...

- Men de sa ju det, och de är tillsynsmyndighet?

- Ja, de är tillsynsmyndighet. Men det är ju inte säkert att de har rätt bara för att de är tillsynsmyndighet. Vi har tittat på det lagmässigt och på alla sätt och vis. Vi vet vad det är. Det är en terminal där man surfar. 

Vad har det kostat?

Men vad har satsningarna som inte blivit nåt – eller i alla fall inte så som de var tänkta – kostat? Att pengar i ett statligt bolag används på klokast möjligaste sättet är en sak som berör alla. Svenska spels vinst går ju till svenska folket – skattemedel och idrottsverksamhet.

Ta Bingohallarna. 150 miljoner kronor budgeterade. Men hur mycket har gått åt hittills? Så här sa Jesper Kärrbrink i TV8 i höstas:

”Det har kostat strax under 100 miljoner”.

Och så här säger han till Kaliber nu:

”Där har vi till dags dato investerat ungefär 45 miljoner kronor”.

Något svar på hur mycket pengar som hamnat i sjön går inte att få. VD:n vill bara prata generellt om benägenheten att prova nytt.

- 50 miljoner motsvarar bara en procent av vårt resultat i år, så sätter man det i relation till de pengar som står på spel, så kan vi riskera ganska mycket pengar, säger Jesper Kärrbrink.

Ägarna drar i bromsen

På Drottninggatan 21 i Stockholm ligger Finansdepartementet. Besluten om Svenska spel tas någon trappa upp.

I somras tillsatte regeringen en utredning om svensk spelpolitik. Den ska säga sitt om ett år. Men i direktiven står tydligt att:

”Ägarstyrningen av de statligt kontrollerade bolagen bör stramas upp. Tydligare krav kommer att ställas i syfte att öka de statligt ägda och kontrollerade aktörernas trovärdighet som spelalternativ.”

Den högste politiske tjänstemannen inom området säger så här om Svenska spels uppgift.

Politiska hänsyn ska Svenska spel inte ta, sa alltså Jesper Kärrbrink nyss. Och ägaren, Finansdepartementet, får alltså inte ta kommersiella hänsyn. Utan se till samhällsansvaret.

Utifrån sett verkar Svenska spel och dess ägare ha mycket svåra kommunikationsproblem. Vilket annat företag kan satsa sisådär hundra miljoner på något som ägaren inte säger ja till?

Och det här är en utveckling som oroar.

Kaliber har talat med flera höga chefer inom Svenska spel som är rädda att Svenska spels ledning gräver företagets egen grav. Genom att inte på allvar se vidden av sitt uppdrag. Vi har talat med försvarare av svensk spelpolitik som oroas av hur företaget styrs. Och vi har talat med flera personer som haft höga positioner inom bolaget. Men som slutat. Alla är inte kritiska - men många. De flesta av de här kritikerna vågar inte säga utåt vad de tycker. Men några vågar. Gunnar Werner och Anders Galfvensjö har båda suttit i Svenska spels koncernledning. Galfvensjö som VD för Casino Cosmopol, Werner hade ansvar bland annat för Jack Vegasautomaterna

-Jag tror att det var en känsla av den här balansgången mellan det kommersiella och den politiska arenan där jag kände att det kommersiella i resonemangen och i diskussionen fick ett alltför stort övertag, säger Gunnar Werner.

Har Svenska spel fått en tydligare kommersiell inriktning?

-Ja. Det är min bestämda uppfattning. Så känns det onekligen...att man driver på ett bolag som är 100% statligt ägt. Genom att driva de kommersiella frågorna, så driver man också bolaget fram mot en snabbare fri, inom citationstecken, spelmarknad. Och då kan man väl kanske säga, beroende på vilken utgångspunkt man har, ja, det är väl kanske bra. Beroende på vad man tycker om vårt spelmonopol. Men frågan, som jag tycker är himla intressant är ju om ledning och styrelse och ägare verkligen förstår att det är på den vägen man är på väg nu?

Det byggdes upp en kultur av att satsa först och fråga sedan säger Gunnar Werner och Anders Galfvensjö. Inte av först tala om folkhälsa. Sedan om pengar.

- Jag tror att den attityden är starkare idag än vad den var för 4-5 år sedan i Svenska spel, säger Anders Galfvensjö. Och det är ju en del, ett resultat, av den här kommersiella inriktningen där man driver det här hårdare mot en vinstoptimering, och kanske ett mindre hänsynstagande till politiska överväganden.

Vad betyder det här för bolagets ställning och förtroende?

-Nämen det är väl klart att om ledning och styrelse gång på gång agerar mot det som är ägarens uttryckliga vilja så försvagar naturligtvis detta förstås bolagets förtroende och ställning på marknaden, säger Gunnar Werner. Han fortsätter:

-Sedan så tror jag att på något sätt är det är väl ingen som gillar ett monopol. Och om det är en sanning - och det tror jag att det är - så måste insikten i bolaget finnas att kompensera denna monopolstämpel med ett ödmjukt och lyhört agerande på marknaden. Och där tycker jag att man brister väldigt mycket.

Så varför gör Svenska spels ledning så här?

- Ja det där är en jättebra fråga. Jag tror att det är de kommersiella förtecknena som styr agerandet. Man vill klara sig i en allt hårdare konkurrens och då brister man, på något sätt med automatik i alla de här andra fundamentalt viktiga frågeställningarna, säger Gunnar Werner.

Om ett privat företag hade agerat så här, på kollisionskurs mot ägarna, hur hade ägaren reagerat då, tror ni?

-Inom pokern så säger man att kung slår knekt, och i det här fallet så är ägaren kung, säger Anders Galfvensjö och Gunnar Werner skrattar till.

Det är ägaren som har sista ordet?

-Det är ägaren som har sista ordet, ja.

Åter till bingon. Det har gått två år sedan kontakten mellan bingon och Svenska spel togs.

Bingohallsägare och företrädare som jag pratat med menar att Svenska spel sa att tillståndet från regeringen är bara en formalitet, att det var på det sättet det presenterades. Vad tänker du om det?

-Nej vi har sagt att, det här är någonting som vi tror på, säger Jesper Kärrbrink. Det här någonting där vi tror att regeringen rimligen ger oss ett tillstånd för att det är så viktigt för det svenska föreningslivet, det har vi sagt. Men att det är en formalitet, det har vi aldrig sagt. Vi veta att det inte är en formalitet.

Ledningen för Svenska spel har det senaste halvåret gått runt problemet och sökt en annan väg för bingon – istället för att gå via Finansdepartementet söker man tillstånd för enskilda hallar via landets länsstyrelser. En handfull bingohallar i Stockholm drivs på så sätt av Svenska spel.

Men för Lasse och June Gorner i Göteborg och Lars Elwin i Örebro har avtalen har just löpt ut, de ska starta om på ruta ett. Elwin ska sätta igång med de ombyggnader som borde gjorts för ett och ett halvt år sedan, Gorners ska försöka hitta någon som kan driva bingohallen vidare när de snart vill dra sig tillbaka.

-Föreningarna och vi har ju förlorat fruktansvärt mycket på det här, säger Lasse Gorner.

Reporter: Anna Jaktén

Research: Magnus Sandelin

---

Uppföljningar och konsekvenser av reportaget:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".