Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.

Kaliber 25 oktober 2009: "Vi litade på Sverige" - om hur makedonska bönder ruinerades

Publicerat söndag 25 oktober 2009 kl 13.00
1 av 14
BLEV UTAN PENGAR. Den makedonska bonden Trajan Georgievski har idag svårt att överleva, eftersom han inte har fått betalat för den mjölk han levererade.
2 av 14
STUDIEBESÖK FRÅN SKOLBARN. Skolbarnen var imponerade när de var på Swedmiljks toppmoderna mejeri.
3 av 14
KOSSORNA DÖR. Kossorna är utmärglade. Det finns inte tillräckligt mycket pengar för att köpa foder till korna. Flera har dött.
4 av 14
SWEDFUND VILL INTE TA ANSVAR. Swedfunds ansvar sträcker sig inte längre än till det insatta kapitalet.
5 av 14
GARANTIBREV. Swedfund gick till regeringen i Makedonien och krävde att regeringen skulle skriva under ett brev, där man garanterade att Moshe Baum var en seriös köpare.
6 av 14
STORT MEDIEINTRESSE. Mjölkskandalen i Makedonien med svenska biståndspengar har fått stort utrymme i makedonsk press, radio och teve.
7 av 14
TOMMA MJÖLKBEHÅLLARE. Nu produceras inte längre någon mjölk i Swedmilks mejeri i Makedonien.
8 av 14
BLÅ-GULT MEJERI. Swedmilks numer nedlagda mejeri ligger utslängt på slätten.
9 av 14
NEDLAGT MEJERI. Inga mjölktankbilar kör längre till mejeriet som nu står öde.
10 av 14
PÅ PLATS VID NEDLAGT MEJERI. Reportrarna Anna-Klara Bankel och Magnus Thorén var på plats vid Swedmilks nedlagda mejeri i Makedonien.
11 av 14
DET BLÅ-GULA LANSERADES HÅRT. Swedmilk lanserade sig hårt med det blå-gult svenska.
12 av 14
KÄRLEK TILL DJUREN. Bonden Lile Jovanovska älskar sina djur. När den första kon dog på grund av svält var det svårt.
13 av 14
RUINERADE. Bönderna Lile Jovanovska och Trajan Georgievski berättar för SR-reportern Magnus Thorén att de fick inte betalt för den mjölk som de levererade till Swedmilk.
14 av 14
ARG OCH BEKYMRAD. Trajan Georgievski är bekymrad för hur han och familjen ska överleva. Snart kommer kronofogden för att mäta ut hans tillgångar.

Det var den största investeringen någonsin i Makedonien och svenska skattepengar låg bakom.

Bönderna trodde på den svenska VD:n och de litade på Sverige.

Men något gick fel. Biståndsprojektet blev ett fiasko. De svenska skattemiljonerna är borta och två tusen makedonska mjölkbönder är drabbade, många av dem står idag utblottade.

Vilket ansvar har svenska statens riskkapitalbolag för att de makedonska mjölkbönderna tvingas kämpa för att överleva?

När man kommer in på gårdsplanen hemma hos Trajan Georgievski känns det som att man förflyttar sig hundra år tillbaka i tiden. De låga stenhusen är förfallna och liknar mest skjul. Inne i den lilla ladugården står 18 svartvita kor på rad.

Vi går in och lukten av gödsel och ångande djurkroppar slår emot oss. Byggnaden är så illa medfaren att taket måste stöttas upp på sina ställen. Byn vi besöker heter Kanino, och ligger på den makedonska landsbygden. Här lever man fattigt.

 - Det är jättesvårt, man vaknar upp på morgonen och det finns inga pengar, säger Trajan Georgievski.

Han och hans fru handmjölkar sina kor. Inkomsterna från mjölken, har bara räckt till det allra nödvändigaste, men så för två år sedan tändes ett hopp hos småbönderna om en bättre tillvaro.

Ett nytt, toppmodernt mejeri lanserades i Makedonien. Mejeriet får namnet Swedmilk och det bekostas med hjälp av svenska skattepengar. Swedmilk är en sensation - den största investeringen i landet någonsin.

Lovade dubbelt betalt

Swedmilk lovar bönderna att de ska få nästan dubbelt så mycket betalt för sin mjölk jämfört med vad de fått tidigare.

- Ta lån på banken. Den som har 30 kor ska skaffa sig 60, sa de, berättar Trajan Georgievski.

Swedmilk lovar köpa all mjölk. Och Trajan Georgievski tror på löftena. Det är ju Sverige som står bakom. Sverige, som har så gott rykte om att hjälpa människor i fattiga länder.

- Jag tog tio tusen euro i lån för att köpa kor, och tio tusen till för att köpa ny teknisk utrustning, för att kunna sälja jättemycket till det nya mejeriet, berättar Trajan Georgievski.

 Idag, två år senare, är Trajan Georgievski utblottad. I nio månader levererade han mjölk till det svenskkontrollerade mejeriet Swedmilk, utan att få betalt. Fem av hans kor har svultit ihjäl. Trajan Georgievski har inte pengar för att köpa foder.

Toppmodernt mejeri övergivet

Kaliber kan idag avslöja hur svenska skattepengar, bidrog till att driva makedonska bönder ut i ren fattigdom. Så många som tvåtusen är drabbade. Och det eftersom de litade på löften från Sverige.

Kaliber och Ekot åkte ner till Makedonien för att ta reda på hur det här kunde få ske?

Den ligger någon mil utanför Skopje: den jättelika mejerifabriken Swedmilk, som är målad i de svenska färgerna blått och gult. Landskapet vi passerar på vägen dit, är storslaget. Vida slätter, sporadisk bebyggelse. I alla väderstreck, reser sig höga berg som möter himlen i det lätta molndiset. Kontrasten är iögonfallande mellan de grälla blå-gula färgerna på byggnaden mitt där ute på slätten, och den storslagna naturen runt omkring.

 Två vakter släpper in oss, när vi når fabriksgrindarna. De visar oss runt inne i fabriken. På väggen i en korridor hänger några teckningar som skolbarn ritat när de varit på studiebesök:

 ”Kära herr Oscarsson och Swedmilk-fabriken. Er fabrik var fantastisk!”

 På en annan vägg hänger en reklambild i blått med Swedmilks blågula logga. Och så en kungakrona i mjölkvitt. All inredning är splitterny. Doften av målarfärg och nya möbler hänger fortfarande kvar i luften, men atmosfären är ödslig.

 - Tills nyligen jobbade 112 personer jobbade här. Då var det full fart. Nu står fabriken där som en symbol för ett fiasko, säger vakten.

Historien om Swedmilk börjar vintern 2007. Över hela Makedonien finns reklam i blå-gula färger. "Sverige tror på Makedonien” är budskapet som sänds ut."

 ”Vi ska öka mjölkproduktionen så att Makedonien kan exportera istället för att importera mjölk”

Det blå-gula lanserades hårt

Det lovar Swedmilks svenske vd Roger Oscarsson i TV-reklam i Makedonien. Roger Oscarsson har tidigare varit chef inom Tetrapak. Det är han som drar igång Swedmilk, med hjälp av den svenska statens riskkapitalbolag, som heter Swedfund. Det finansieras med svenska skattepengar. Meningen är att de pengarna, ska hjälpa fattiga människor i utvecklingsländer att få det bättre genom företagsinvesteringar. Swedfund är en del av svensk biståndspolitik.

 - Swedmilk började hämta mjölk varje morgon. Mjölken kördes iväg till den stora, nybyggda mejerifabriken, berättar Trajan Georgievski.

Pengarna kom aldrig 

Men någonting är fel. Det dröjer inte länge förrän folk börjar klaga över att Swedmilk inte betalar för mjölken. 

- Men Swedmilks vd Roger Oscarsson lovade att pengar var på väg. Vi litade på dem. Vi litade på Swedfund, på Sverige, berättar Trajan Georgievski.

Bönderna litade på Sverige. Därför fortsatte de, månad efter månad, att leverera mjölk till Swedmilk. Men några pengar, kom inte.

Under hösten 2008 har situationen blivit desperat. Bönderna är förtvivlade. Och i en demonstration på huvudstaden Skopjes gator protesterar bönderna högljutt. Hundratals bönder river kravallstaket. De är ursinniga på Swedmilk. Goran Stojanovski var en av de som protesterade.

 - Vi trodde på svenskarnas löften om att vi skulle få bra betalt. De svenska färgerna blått och gult förknippas ju med trovärdighet. Men Sverige svek, säger han till oss när vi idag träffar honom i Skopje.

- De ljög för oss hela tiden. De sa att allt skulle bli bra, men de bara ljög.

 Protester och demonstrationer mot Sverige

”Svenskar - far åt helvete” ropar bönder vintern 2008 och blockerar vägar i protest. Andra vänder sig till Sverige och vädjar om hjälp.

 Lars Fredén är Sveriges ambassadör i Makedonien. Han berättar för oss om sitt möte med bönderna då. 

- De var förtvivlade, rådlösa, besvikna, arga. De berättade att de höll på att gå i konkurs, att allt var förskräckligt och att Sverige, som man uttryckte sig, borde förhindra det och hjälpa dem.

- Vad sa du till bönderna – vad kunde du göra som ambassadör?

- Ja, jag satt ju den sitsen som allför många ambassadörer gör allt för ofta att vi inte kan bidra så mycket, annat än rapportera hem till Sverige, i det här fallet UD och Swedfund hur läget var för bönderna. Jag kände mig hjälplös, eftersom jag visste att min arbetsgivare utrikesdepartementet har ju inte någon pengapåse för att använda till just detta ändamål och jag visste också att Swedfund hade bestämt sig för att inte lägga in mera pengar i detta företag. 

- Vad fick du för reaktioner från Swedfund?

- Att de fattade sina egna beslut.

- Vad sa de när du förklarade vilken situation som dessa bönder befann sig i som kom till dig?

- De sa ingenting egentligen om det. Vi har fattat vårt beslut. Det var som det var med det.

Skyller på makedonska delägare

 Men varför betalade inte Swedmilk?

Swedmilks VD Roger Oscarsson vill inte vara med i en inspelad intervju, men han skyller krisen i Swedmilk på att en av de makedonska delägarna medvetet försök att sabotera för bolaget, så att han själv skulle kunna köpa över bolaget billigt.

Om det stämmer, det vet inte vi. Men vi har tagit reda på att i december 2008, så stod Swedmilk med skulder på ofattbara 300 miljoner svenska kronor. Bankerna hade lånat ut miljontals euro. Nu krävde de in sina pengar. För den svenska statens bolag Swedfund var det här en katastrof.  Sveriges hela rykte stod på spel.

- Ambassaden självt har ju inte ett skvatt med det här att göra. Inte utrikesdepartementet heller.

 - Det fanns tre svenska aspekter på den här frågan. Den ena var att Swedfund, en svensk riskinvesterare, statligt ägd, men ett självständig ägare hade investerat pengar i företaget. Det andra var att det fanns en svensk vd, Roger Oscarsson. Det tredje och inte minst viktiga var att hela företaget olyckligtvis hette Swedmilk, så det var ju lätt för alla att anse att detta stod hela Sverige bakom, säger ambassadör Lars Fredén.

Det var inte konstigt att bönderna riktade sin ilska och förtvivlan direkt mot Sverige, säger ambassadör Lars Fredén.  Så hur såg då den svenska statens biståndsföretag Swedfund på sitt ansvar?

 Karin Isaksson, var representant för Swedfund i Makedonien:

 - Vi gjorde ett överslag mellan tummen och pekfingret att man skulle behöva stoppa in 10 miljoner euro för att det här skulle kunna räddas. Och det hade inte vi och det hade inte de.

För dyrt att rädda Swedmilk 

Swedfund tyckte alltså att det skulle bli för dyrt att rädda Swedmilk. Så ägarna, med Swedfund i spetsen, bestämde sig för att sälja. De ville inte sälja till den makedonska delägaren, men en annan man dyker upp. Han heter Moshe Baum och har ett företag som heter Fenix Energy.

- Det var ju bråttom och processer tar tid, särskilt om man hade kunnat få in den som hade varit vår drömägare, säger Karin Isaksson från Swedfund.

Eftersom Swedfund hade så bråttom med att sälja, så brydde man sig inte om att undersöka om Moshe Baum är en seriös företagare. Swedmilk säljs för bara 1 euro till Fenix Energy.

Vi frågar bonden Trajan Georgievski vad han fick för intryck av köparen Moshe Baum. Han att skrattar och skakar på huvudet.

- När han kom hade han röd slips, randig kostym och väldigt tajta byxor. Och så cowboyboots, som en riktig cowboy. Han slängde Marlborocigaretter till oss.

 Swedfund träffade aldrig köparen

Vad fick då Karin Isaksson och Swedfund för intryck av Moshe Baum?

- Ja, alltså vi har ju aldrig träffat dem.

Swedfund träffade alltså inte ens Moshe Baum. Ändå säger de och vd:n Roger Oscarsson till alla att Moshe Baum nu lovat att betala bönderna. Och bönderna, de litade fortfarande på Sverige. Så de fortsatte att leverera mjölk. I några veckor till. Sedan är allting slut. Moshe Baum flyr från skulderna och lämnar landet. Kaliber och Ekot har i flera veckor försökt nå Moshe Baum, men utan resultat.

Idag står Makedoniens nya mejeri Swedmilk - böndernas framtidshopp - tillbommat och öde.

På plats i Makedonien, ser vi att böndernas situation är en tragedi, men omfattningen av den här affären är större än så.

Vi går till domstolen i Skopje: rättssal 23, när konkurs- förhandlingarna om Swedmilk just ska starta. Alla Swedmilks fordringsägare trängs i ett litet rum. Mjölkproducenter, representanter för banker, säkerhetsföretag, leverantörer av kontorsmateriel, byggföretag, pensions- och försäkringskassor. Och så de som arbetat i Swedmilks fabrik, i mejeriet. Utan att få lön. Alla tummar på papper som visar hur mycket Swedmilk är skyldiga just dem.

"Vi vill veta vem som bär skulden för det som hänt"

I domstolskorridoren möter Kaliber Goran Mitrof. Han är ordförande en aktionsgrupp som brutit sig ur den makedonska bondefederationen. Han har en blick som brinner och ett ansikte som älskas av TV-kamerorna. I Sverige har ingen media uppmärksammat affären Swedmilk, men här i Makedonien, är det förstasidesstoff. TV-teamen flyger på Goran Mitrof när vi kommer ut ur domstolsbyggnaden. En stund senare sitter vi ned på ett kafé och pratar.

- Vi vill att rättvisa ska skipas. Vi vill veta vem som bär skulden för det som hänt.

Goran Mitrof och hans kamrater tänker stämma ägarna till Swedmilk. Sverige smet från sitt ansvar här, säger Goran Mitrof. Hans kamrat Goran Stojanovski, fyller i. 

- Ni sa till oss i början, att det här var svenska folkets pengar. Hur kommer det sig då, att det gick ett år utan att någon från Sverige såg efter vad som egentligen hände med pengarna.

Sveriges representant i Makedonien var Karin Isaksson från Swedfund. Det var hon som var med och sålde det skuldsatta Swedmilk till Moshe Baum och hans företag Fenix Energy för 1 euro. Blev hon förvånad över att han sedan aldrig betalade av skulderna till bönderna?

Alternativet var att sälja

- Vi var ju inte lika säkra som när vi gjorde investeringen från början på att Fenix var rätt partner och det var ju bland annat därför då som vi ville ha ett utlåtande från regeringen, men det fanns ändå tankar och embryo som Moshe Baum hade förmedlat då till en affärsplan om vilka kunderna skulle kunna vara och man skulle ju sälja utanför Makedonien.

- Så du blev inte förvånad?

- Det var ett scenario då som man självklart hade hoppats kunna undvikas, men det var ändå ett möjligt scenario då att inte heller Fenix skulle klara av det, men å andra sidan fanns inte heller något alternativ.

Men vänta här nu. Svenska staten investerar via Swedfund i Makedonien för att hjälpa bönder där. Bönderna tror att Sverige är en garant för trygghet, men Swedmilk betalade inte för mjölken.

Och nu sålde man förtroendet man fått av makedonska bönder och svenska skattebetalare till någon som man aldrig träffat och som man själv inte ens litade på. Därför vågar inte heller Swedfund ta riktigt ansvar för affären.

Vi har tagit reda på att Swedfund gick till regeringen i Makedonien. Och krävde att regeringen skulle skriva under ett brev, där regeringen garanterade att Moshe Baum var en seriös köpare. Vi träffar Hristian Delev, före detta vice jordbruksminister i Makedonien. Vi träffar honom på en hotellbar i centrala Skopje. Han var den som skrev under brevet.

- Ett sådant här brev är rutin för oss. Det betyder ingenting och det vet Swedfund. Det säger bara att vi stödjer en försäljning. Men vem man säljer till, det är Roger Oscarsson och Swedfunds ansvar, säger Hristian Delev.

 Karin Isaksson från Swedfund:

 - Det förvånar inte mig heller att de säger så.

- Varför inte det?

- Vad ska de säga.. .

- Men det står ju ingenting i brevet om garantier. Det står ingenting om att bönderna ska få betalt eller att det finns kompetens. Det står inte ens att Moshe Baum har varit i landet tidigare…

- Nej, och som sagt var, vad fanns det för alternativ då? Det fanns inget alternativ.

För att verkligen förstå vad som har hänt här kan man dra en liknelse:

Föreställ er att svenska staten skulle bjudit bönderna på en bussresa till något lyxigt ställe, men halvvägs hoppar staten av och ger över ratten till en liftare på vägen. Bönder litar på Sverige och forsätter att åka med, men liftaren släpper av dem mitt i öknen och låter de gå hem själva.

"Vår dröm blev en mardröm"

Vi återvänder till bonden Trajan Georgievski och hans fru. De som sålde sin mjölk gratis - i nio månader. För att de litade på Sverige. Nu väntar familjen på att kronofogden ska komma och hämta deras sista ägodelar. Och så korna. Vi sitter i familjens vardagsrum och Trajan Georgievski visar oss listan på vad som ska mätas ut från gården. 

Han drömde om ett bättre liv, om fler kor, om att kunna renovera sina förfallna hus.

- Men vår dröm blev en mardröm.

Skulle det bli något över i Swedmilks konkursbo, så står bönderna längst ned på listan av de som skulle kunna få några pengar. Först av alla är det bankerna som ska ha sitt.

På en uteservering i centrala Skopje väntar vi på att få prata med Swedmilks konkursförvaltare. Hur kan ett företag som byggts med hjälp av svenska skattepengar och den svenska statens goda rykte, skaffa sig skulder på över 300 miljoner kronor - på mindre än ett år? Hur är det överhuvudtaget möjligt?

 - Bolaget sköttes dåligt, men det finns också mycket som pekar på att stora summor helt enkelt försvunnit, säger konkursförvaltaren Buguljub Makrevski.

Finanspolisen och skatteverket utreder

Skatteverket och finanspolisen i Makedonien har startat utredningar. Man misstänker bedrägeri.

Vi ska nu sammanfatta:

Svenska statens riskkapitalbolag Swedfund investerar skattepengar i Makedonien. Projektet kallas Swedmilk, har en svensk vd och ska bygga en modern mejerinäring i landet. Bönderna uppfattar det som att Sverige står som garant för deras trygghet. Men projektet blir ett fiasko. Swedmilk säljs för en euro till en företagare som svenska staten Swedfund inte grundligt kontrollerar. Men Swedfund slipper ifrån ansvaret för vad som sker med de makedonska bönderna. Idag står mejeriet tomt. Pengarna är borta. Bönder är utblottade. I Makedonien har affären Swedfund blivit en stor skandal. I Sverige har det inte uppmärksammats alls.

Det var Karin Isaksson från Swedfund som hade ansvar för att se till att våra svenska skattepengar användes på ett bra sätt i Makedonien. Kaliber visar henne Trajan Georgievskis utmätningspapper från kronofogden.

 - Trajan har har en lista här. Vi kan till exempel titta här, vi kan bläddra här ska vi se… på tillgångar: det är en Samsung-teve, det är en mikrovågsugn, det är lite andra saker, där har vi korna…Det här är ju saker som han står på gränsen till att förlora just nu, och han gör det, och han är inte ensam om det. Och han gör ju det, enligt honom och bondefacket, för att man till stor del litade så mycket på Sverige…

- Och jag säger då återigen att det är aldrig någonting som vi har bidragit till att kommunicera, att vi skulle ta något ytterligare ansvar än vårt insatta kapital.

- Men du står fast vid att ni har gjort tillräckligt bra förarbete innan ni gick in i den här investeringen?

- Ja.

- Men hur ska ni undvika sådant här i framtiden?

- Ett alternativ är att inte göra någonting, men det är inte det som är vårt uppdrag. Det är ju också ett sätt att undvika kritik att man sitter still i båten och aldrig gör någonting. Nu är inte det vår uppgift. Vår uppgift är att ta risker och ta sådana risker som ingen annan är beredd att ta.

- Så det här kan vi se igen, sådana här saker?

-Självklart! Det kan vi aldrig garantera och som sagt var om man anser då att vi ska undvika att ta risker, då har vi ju ingen roll att fylla.

Skattemiljoner borta och bönder utblottade 

Swedfunds risktagande i Swedmilk kostade svenska skattebetalare ungefär fem miljoner kronor. Och för bara 1 euro slapp Swedfund ta ansvar för skuldberget som Swedmilk lämnat efter sig i Makedonien. Det etiska ansvaret lämnar Swedfund därhän. Med det är affären för svensk del avslutad.

 För Trajan Georgievski och hans fru fortsätter den.

Hemma på gården hos Trajan Georgievski, sätter jag mig bredvid hans fru på trappan. Hon pratar om sin kärlek till korna.

- Är man småjordbrukare, så är djuren som ens familjemedlemmar. Nu är fem av korna döda för att familjen inte hade pengar till foder. De som finns kvar ska snart hämtas av kronofogden. När den första kon dog var jag sjuk i två månader. Det var så grymt. 

 Reportrar: Anna-Klara Bankel och Magnus Thorén.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".