Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.

Dagsbotssystemet ses över efter Kalibers granskning

Publicerat söndag 13 juni 2010 kl 13.00

Kalibers granskning av dagsbotsystemet visade att det går att ljuga om sin inkomst – och på så sätt få en lägre dagsbot. Något som var extra tydligt för sexköpare som fick betala mycket lägre böter än de borde. ”Det är oacceptabelt”, var justitieminister Beatrice Asks reaktion på programmet och Riksåklagaren har inlett en egen granskning.

I början av juni blev åklagarmyndigheten klar med en granskning av 90 domar under 2009 av strafförelägganden gällande sexköp. De har funnit att det förekommit brister och kommer nu att titta på fler fall. I juli väntas de vara klara med hela granskningen.

Det har också tillsats en statlig utredning som nu ser över hela påföljdssystemet med dagsböter och i denna utredning kommer Kalibers granskning att användas som en del av underlaget.

– Vi måste hitta ett system som är mer lättkontrollerat och utgår mer från uppgifter som är lättillgängliga. Då skulle en lösning kunna vara att man helt enkelt utgår från den taxerade inkomsten som är lättkontrollerad, offentlig och lättillgänglig, säger domaren Fredrik Wersäll som leder utredningen.

Det kan bli aktuellt att ändra lagen så att det i den står att domstolarna ska gå efter taxerad inkomst. En lagändring kan dock ta flera år, men redan nu kan Riksåklagaren ändra riktlinjerna för hur dagsböter ska räknas ut så att inte fler dömda får fel straff.

– De riktlinjer som finns idag har inte stöd i lagstiftningen, utan de har sitt stöd i praxis som har utbildats i domstolarna och det finns alla möjligheter, tycker jag, att se över de här riktlinjerna och förändra domstolspraxis på ett sådant sätt att man får ett system som är mer lättkontrollerat, säger Fredrik Wersäll.

Först efter Kalibers granskning av dem som dömts till dagsböter kan det nu alltså bli så att svenska domare och åklagare tittar i deklarationen för att ta reda på den dömdes inkomster, i stället för att lita på att han eller hon talar sanning om sin inkomst.

I Finland har det länge varit en självklarhet att kontrollera den dömdes inkomst. Där har domstolar, åklagare och polis direkt tillgång till skatteverkets uppgifter att utgå från i domen.

– När myndigheterna har tillgång till skattemyndighetens uppgifter så blir tillfällena när man frestas att ljuga om sina uppgifter relativt få, säger statsåklagare Mika Illman.

I Finland har man gått ännu längre än så – där finns sedan slutet på 90-talet brottet bötesfusk. Att ljuga om sina inkomster när böter ska fastställas kan där leda till som högst tre månaders fängelse.

– Man upplevde det som ett problem att folk ganska ofta anmälde sina inkomster rejält i underkant, det ledde till att böterna fastställdes för lågt. Beloppet blev för lågt för många. I dagens läge så är risken att man blir fast bra mycket större, jag tror att många låter bli att ens försöka av den orsaken, säger Mika Illman.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".