Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Hör det som engagerar dig, upprör dig, gör dig ledsen eller glad...

Kaliber 4 april 2004: Inbördeskriget i Svenska Kyrkan

Publicerat tisdag 2 augusti 2005 kl 12.07
1 av 2
Foto: Sam Stadener/PRB
Ärkebiskop KG Hammar Foto: Jim Elfström/Ikon
2 av 2
Ärkebiskop KG Hammar Foto: Jim Elfström/Ikon

Kaliber har granskat den konservativa rörelsen inom Svenska kyrkan.

På senare år har den fått ny fart och tydligare struktur.

De som inte accepterar den ordning som råder sedan 50 år tillbaka, att också kvinnor kan prästvigas, arbetar numera öppet och offensivt för ett alternativ.  

Kaliber visar hur motståndsrörelsen ser ut och finansieras.

Här kan du läsa om reportaget och också lyssna till några av dem som medverkade.

I takt med att Svenska kyrkan stänger allt fler dörrar för kvinnoprästmotståndarna har den konservativa kyrkliga rörelsen funnit egna vägar.

I dag utbildas, prästvigs och avlönas unga män utanför Svenska kyrkans regelverk - men med stöd av kollekter upptagna i Svenska kyrkans församlingar.

Kaliber har granskat de tre senaste årens kyrkorådsprotokoll och kollektlistor från 32 församlingar i områden med en känt konservativ kyrklig tradition. (hur urvalet gått till osv kan du läsa längre fram)

Samtliga 32 har gett kollekt till organisationer som antingen utbildar prästkandidater eller avlönar svenska präster som inte kunnat vigas till tjänst enligt Svenska kyrkans regler.

25 av 32 församlingar som Kaliber granskat ger kollekt till Församlingsfakulteten, en alternativ teologisk utbildning i Göteborg. Och det är långt ifrån småsummor det handlar om. Från St Pauli kyrka i Göteborg uppgick tex summan för en enda församlingkollekt till 13 124 kronor.

Kort bakgrund

Sedan 1958 kan en kvinna vigas till präst i Svenska kyrkan.

Enligt Svenska kyrkans regler kan sedan 1993 den som inte accepterar kvinnliga präster inte prästvigas.

Sedan dess har knappt tio unga svenska män som inte accepterar kvinnliga präster ändå prästvigts - via afrikanska kyrkor eller kyrkor i Lettland och Ryssland.

Några av dessa präster arbetar i dag utomlands och tjänstgör ibland i svenska församlingar som gästpredikanter. Andra är i tjänst i Sverige och avlönas av tex Kyrkliga förbundets givartjänst eller Lutherstiftelsen.

Kollekter ska enligt kyrkoordningen gå till Svenska kyrkans verksamhet eller till verksamhet som kan anses angelägen för Svenska kyrkan.

I en församling tas det upp Rikskollekter, Stiftskollekter och Församlingskollekter. Det är församlingskollekterna som Kaliber granskat. Dessa beslutas av kyrkoråden, men ofta är valet av kollektändamål delegerat till kyrkoherde eller kyrkvärd.

Så här gjorde Kaliber när det gäller kollekterna:

Genomgången av kollektändamål ska ses som en stickprovsundersökning. Vi ville helt enkelt veta om det förekom att kollekter samlades in till verksamhet som krockar med Svenska kyrkans officiella uppfattningar och regler. De 32 församlingarna ligger alla i södra Sverige, med kraftig betoning på sydväst. Flera är hemförsamlingar för präster som sitter i styrelsen för Peter Isaac Beens stiftelse (som driver Församlingsfakulteten), samt i styrelsen för Lutherstiftelsen och Kyrkliga förbundet. Några är församlingar som varit omskrivna för konflikter och offentliga diskussioner om tex kvinnoprästfrågan. När kyrkoherden i vissa pastorat har föreslagit kollektändamål för flera församlingar - har vi gått igenom dessa också. Någon pastorsexpedition har skickat kyrkorådsprotokoll eller kollektlistor från flera församlingar i pastoratet.

De kollektändamål har vi tittat speciellt på är följande. De är organisatoriskt skilda.

Lutherstiftelsen. Genomför en alternativ pastoralutbildning, alltså prästutbildningens avslutande kurser. De unga män som just avslutat kursen kan pga sin åsikt i ämbetsfrågan (dvs om kvinnopräster) inte prästvigas i Svenska kyrkan.

Lutherstiftelsens prästkassa. Avlönar svenska präster som pga sin bibelsyn (framför allt när det gäller inställningen till kvinnliga präster) inte kunnat prästvigas inom Svenska kyrkan, utan istället gjort det utomlands.

Kyrkliga förbundets givartjänst. Avlönar svenska präster som pga sin bibelsyn (framför allt när det gäller inställningen till kvinnliga präster) inte kunnat prästvigas inom Svenska kyrkan, utan i stället gjort det utomlands.

Församlingsfakulteten. Alternativ teologisk eftergymnasial utbildning i Göteborg som startade 1993. Sedan 2000 finns en treårig linje ”med syfte att rusta unga män för ordets tjänst” (enl fakultetens missionssekreterare Bengt Birgersson) Har numera ett nära samarbete med Missionsprovinsen (ett fristående stift som planerar att viga egna biskopar och präster). Flera unga män som gått här har senare prästvigts för utländska kyrkor. Det ska nämnas att på Församlingsfakulteten går inte bara blivande präster utan också tex missionärer.

Nordisk östmission. Betalar lön för en av de unga svenska män som prästvigts i Lettland pga sin åsikt i ämbetsfrågan. Det ska nämnas att organisationen också hjälper de forna öststaterna på sätt som inte står i konflikt med Svenska kyrkans hållning.

Förteckning över kollekter:

Lutherstiftelsen: Öxabäck

Lutherstiftelsens prästkassa: Öxabäck, Krokstad

Kyrkliga förbundets givartjänst: Tostared

Församlingsfakulteten: Ytterby, Istorp, Horred, Öxnevalla, Frillesås, Öxabäck, Lane Ryr, Tostared, St Pauli (Gbg), Getinge, Johanneberg, Virestad, Spekeröd, Ucklum, Gällstad, Södra Säms, Ljungby, Ljungby Maria, Bro, Brastad, Solberga, Hålta, Jörlanda, Hede, Sanne

Nordisk östmission: Ryssby, Ytterby, Istorp, Horred, Öxnevalla, Hyssna, Frillesås, Öxabäck, Lane Ryr, Tostared, St Pauli, Rya, Johanneberg, Virestad, Spekeröd, Ucklum, Gällstad, Södra Säms, Ljungby, Bro, Brastad, Solberga, Hålta, Jörlanda, Foss, Håby, Valbo Ryr, Krokstad, Hede, Sanne

I Kaliber intervjuas bla följande personer om kollekterna:

KG Hammar, ärkebiskop i Svenska Kyrkan

Bengt Birgersson. Missionssekreterare på Församlingsfakulteten. Drivande kraft i starten av missionsprovinsen.

Pekka Heikkinen, präst i Öxabäck. Också vice ordförande i Lutherstiftelsen, redaktör för gammalkyrkliga Göteborgs stifts-tidning, ledamot av Församlingsfakultetens fakultetsutskott, medlem av missionsprovinsens prästkollegium.

Ragnar Block, präst i Berghem. Ordförande i Lutherstiftelsen


Den märkliga berättelsen om Göteborgs bibelsällskap

2003 fick Församlingsfakulteten i Göteborg en stor gåva av den ideella föreningen Göteborgs bibelsällskap i samband med att det 190:åriga bibelsällskapet gick i graven. Transaktionen skedde utan att vare sig stiftets biskop eller Domkapitel fick veta någonting. Detta trots att föreningens stadgar reglerar att stiftets biskop ska vara ordförande i Bibelsällskapet och att föreningens tillgångar ska förvaltas av Domkapitlet om sällskapet läggs ner.

Följande är bakgrunden:

Göteborgs bibelsällskap bildades 1813. I stadgarna står att stiftets biskop ska vara ordförande och domprosten vice ordförande.

Under Bertil Gärtners biskopstid i Göteborg går bibelsällskapet långsamt i träda. När han går i pension 1989-90 faller sällskapet i djup sömn. Kvar hos dåvarande kassaförvaltaren / sekreteraren finns bankpapper om tillgångar på nästan fyra miljoner.

Kassaförvaltaren insjuknar i slutet av 90-talet. Då finns varken medlemmar, styrelse eller ordförande i Göteborgs bibelsällskap.

2002 samlar Bertil Gärtner nio personer för att återuppväcka föreningen. Han står då själv som Göteborgs bibelsällskaps ordförande. De tio betalar fem kronor var medlemsavgift och beslutar därefter att lägga ner föreningen. Tillgångarna på 3,8 miljoner kronor ska delas ut och det mesta ska gå till Församlingsfakulteten. Ytterligare ett styrelsemöte bekräftar transaktionen.

Dåvarande biskopen Lars Eckerdal blir aldrig tillfrågad om att vara ordförande - och Domkapitlet eller Göteborgs stifts ekonomiavdelning blir aldrig kontaktade. Detta trots att föreningens stadgar tydligt reglerar att stiftets biskop ska vara ordförande - och att Domkapitlet ska förvalta de tillgångar som finns kvar om Göteborgs bibelsällskap läggs ner.

Kaliber har varit i kontakt med sex nyckelpersoner inom Göteborgs stift samt med Lars Eckerdal, dessa visste inte att Göteborgs bibelsällskap lagts ner.

Enligt flera jurister som Kaliber varit i kontakt verkar händelsen vara ett tydligt brott mot stadgarna - och kan leda till att de personer som avslutade föreningen kan ställas till svars för detta. Det finns emellertid få jämförande fall när det gäller ideella föreningar.

Bertil Gärtner säger till Kaliber att han själv inte vet om Lars Eckerdal blev tillfrågad. Gärtner menar att han själv kunde ta ansvaret för att vara ordförande, trots att han sedan drygt ett decennium inte varit stiftets biskop. Han säger också att pengarna gick till ändamål som var förenliga med föreningens stadgar.

Ingvar Brattgård, som var sekreterare när föreningen upplöstes, och som också genom åren varit Församlingsfakultetens ekonom, säger att Eckerdal aldrig tillfrågades. Brattgård menar att Domkapitlet aldrig kontaktades eftersom den nya styrelsen redan delat ut pengarna alldeles innan föreningen las ner.

reporter: Anna Jaktén

---

Uppföljningar:

Här är en del notiser och annat kring sådant som hände efter Kalibers avslöjande.

Mer om …

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min spellista".