Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.
Kaliber är slut för säsongen. Programmet är tillbaka i höst, måndagen den 4 september.
Den orättvisa skolan

Rektorsbyten skapar kaos i svenska skolor

Publicerat fredag 11 november 2011 kl 17.47
Kaliber 20111113
(30 min)
Eleverna blir lidande när skolor omorganiserar och byter ledning. Foto: Janerik Henriksson / SCANPIX

Rektorn är en viktig person på skolan. Det är han eller hon som ska se till att eleverna når målen och att arbetsmiljön är trygg och bra. Men jobbet är påfrestande och skolorna har svårt att behålla sina rektorer.
Kalibers granskning visar att nästan 200 av landets 290 kommuner har grundskolor som bytt rektorer upprepade gånger de senaste åren och att skolorna har svårt att hitta någon som vill ta över.
Och det är barnen som blir lidande. Utan stabil ledning blir det stökigt i klassrum och korridorer, och eleverna får sämre betyg.

Vi börjar i Södertälje kommun som fått skarp kritik från Skolinspektionen, bland annat för att rektorerna inte gör sitt jobb där. Det är en solig oktoberförmiddag. Hölöskolan är en förskoleklass till 9-skola med 400 elever. Den ligger lantligt två mil söder om Södertälje.

Här har man haft fyra rektorer på fem år. På inte mindre än 11 punkter har Hölöskolan brustit i sitt ledarskap. Det här har påverkat stämningen på skolan och förra året blev stökigt.

Erik Johansson och Alicia Chalkias går i åttan i Hölöskolan. När Skolinspektionen besökte skolan förra året såg man att det dåliga ledarskapet gjorde att det inte fanns gemensamma ordningsregler på skolan.

Det saknades förtroende mellan lärare och elever, och relationen eleverna emellan var dålig.

Erik och Alicia i åttan berättar om att det blev en negativ spiral i skolan.

Nej, men det vi vet är vilka betyg niorna fick. Knappt två tredjedelar klarade godkänt i alla ämnen. Det är Hölöskolans sämsta resultat på tio år. En skola där eleverna tidigare haft bra betyg.

Alicia och Erik visar upp den nya idrottshallen. Den ligger alldeles bredvid de äldre skolbyggnaderna i tegel.

Under loppet av fem år har inte mindre än fyra rektorer tagit över rodret i Hölöskolan. Den första rektorn fick tjänst på en annan skola, den andra rektorn blev sjukskriven. Då fick den biträdande rektorn, Peter Boström ta över en period.

– Halvt kaotiskt var det väl!

Peter Boström hade bara jobbat som biträdande rektor ett år när han blev satt att ta över ledningen på skolan. Rektorn innan hade dragit igång en stor omorganisation, som också innebar en ganska rejäl sparplan.

– Det är ju aldrig roligt att vara i en omorganisation. Det fanns ju de elever som slutade nian förra året, de hann ju med tre olika omorganisationer under sin högstadietid. När det gäller studiero så kanske inte tre omorganisationer är det första man tänker på.

Vi sitter i ett konferensrum bredvid rektorsexpeditionen. Peter Boström, som nu går rektorsutbildningen på deltid, har kommit in till skolan för att bli intervjuad, fastän han egentligen borde sitta hemma och plugga. Den nya rektorn, Sonja Norman, sitter också med. Vi tittar på en tabell över niondeklassarnas avgångsbetyg de senaste åren.

När Skolinspektionen besökte skolan förra året fann man att det som en rektor ska göra på en skola inte var gjort: ingen tog ansvar för att skolans resultat utvärderades. Rektorn såg inte till att betygsättningen var likvärdig och föräldrar och elever fick inte heller reda på hur det gick för eleverna i skolan. Det fanns ingen struktur för samarbete mellan lärarna och rektorn följde heller inte upp kvalitén i deras undervisning.

Sen saknades det ordningsregler och arbete för att förhindra mobbning. Kort och gott, kritiken var massiv.

Kaos och täta rektorsbyten är en återkommande bild från skol-Sverige. Det rapporteras om skolor som haft tretton rektorsbyten på tio år. Och om lärare som protesterar mot ständiga chefsbyten, och föräldrar som skriver till kommunen och klagar över att deras barns skola saknar ledning.

Och Kalibers undersökning visar att det är hög omsättning på rektorerna i landet.
Vi har frågat alla Sveriges kommuner hur ofta de byter rektorer i sina skolor. Av de 243 som svarat har 196 – alltså 80 procent av kommunerna – grundskolor som bytt rektor fler än en gång de senaste fem åren.

Att rektorer går i pension, får nytt jobb eller att skolor omorganiseras är de vanligaste orsakerna till att rektorer slutar. Men flera kommuner svarar också att rektorsjobbet är för slitigt, man ska göra allt från att reda ut bråk mellan sjuåringar till att leda en arbetsplats där flera hundra personer jobbar varje dag. Rektorer säger upp sig.

Förra veckan besökte Kaliber Örnsköldsviks kommun i vår granskning av skolan. Där har över tio av kommunens grundskolor bytt rektor flera gånger under de senaste fem åren. På de tre skolor vi besökte hade alla fått ny rektor det senaste året. Husumskolan var en av dem. Där har Ulf Brandt jobbat som NO och mattelärare i över 20 år. Han minns inte hur många rektorer som har passerat under den här tiden.

– Jag kan inte svara säkert, men det är alldeles för många. Vissa år har det bytts varje år nästan. Och det är inte bra. Varje rektor sätter sin prägel på hur vi ska jobba. Vi skulle önska att det var mer kontinuitet.

När rektorerna inte stannar kvar på sina jobb går det ut över eleverna och lärarna. Ann-Marie Begler är generaldirektör på Skolinspektionen.

– Täta chefsbyten, det får naturligtvis konsekvenser för verksamheten. Ett ständigt byte av personal, ett ständigt byte av chefer ger en väldigt dålig kontinuitet för att jobba med utveckling. Och särskilt när det handlar om skola och lärande.

Ett av rektorns viktigaste uppdrag är att skapa bra förutsättningar för lärarna.

En framgångsrik rektor jobbar tillsammans med sina medarbetare med tydliga gemensamma mål, visar forskningen. Hon eller han har också höga, positiva förväntningar på lärarna och eleverna.

Vi förflyttar oss sju år tillbaka i tiden och en tidigare granskning av skolan i Sveriges Radio. Det inledande programmet handlade då om rektorns betydelse för en framgångsrik skola, och jag följde Urszula Estmer, rektor i Wasaskolan, Södertälje under en veckas tid.

Wasaskolan var en av kommunens stökigaste skolor innan Urszula Estmer tog över, med rektorer som hade avlöst varandra. Personalen sjukskrev sig och eleverna vantrivdes. Det saknades arbetsro, regler och respekt mellan skolan och eleverna. Urszula Estmer satte upp tydliga mål och tillsammans med elever och lärare skapade hon en gemensam grund. Men vägen dit innebar många konflikter med både elever, lärare och föräldrar.

Urszula Estmer lyckades skapa arbetsro och trivsel i Wasaskolan, men de nedåtgående resultaten som präglade hela Södertälje kommun under de här åren, lyckades hon inte göra någonting åt. Efter fyra år valde hon att sluta som rektor.

Vi träffar henne högt uppe i det nya kommunhuset i Södertälje, där hon idag är chef för den internationella enheten i kommunen.

Urszula Estmer nämner en sak som hon hade stor nytta av i jobbet som rektor, en mentor från det privata näringslivet, som hjälpte henne att se på uppdraget med andra ögon.

Men hon hade också behövt mer tid till att reflektera kring jobbet och fördjupa sig i aktuell forskning om ledarskap:

Resultaten i Wasaskolan har dalat under hela 2000-talet och efter att Urszula Estmer slutade 2005 gick de ner ännu mer. 2009 var bottenåret - då klarade bara en fjärdedel av eleverna kunskapsmålen. Vi beger oss till skolan för att ta reda på vad som hände under de här åren

Tidigare var det här en sliten högstadieskola med långa mörka korridorer i brunt tegel. Idag har Wasaskolan blivit en f-till-nio-skola och den har byggts om och renoverats. Vi kliver in genom en ny entré, helt i glas med högt i tak. En flera meter hög grön glasmålning pryder det stora fönstret mot skolgården – en cirkel gjord av symboler från skolans värld – jordglobar, böcker, bokstäver och fotbollar. På receptionsdisken står en vacker orkidé. Idag är det studiedag och helt tyst i korridorerna, bortsett från ett antal städare som torkar golv och väggar.

Inne på expeditionen finns skolans rektor Lasse Fröidstedt och vice rektor Per Nelson. Per har jobbat på Wasaskolan i nio år och har varit med både under Urszula Estmers tid och jobbat med de två rektorer som kom efter henne. Varför sjönk elevernas betyg så att bara en fjärdedel klarade målen för ett par år sen?

När Skolinspektionen besökte skolan förra året såg man flera brister i ledarskapet.

Det som rektorn ska göra, gjordes inte. Till exempel togs inte tillräckligt ansvar för att skolan fokuserade på elevernas utveckling och lärande. Rektorn såg inte till att alla lärare anpassade undervisningen efter elevernas förutsättningar. Och både rektorn och lärarna fick kritik för att de inte hade höga och tydliga förväntningar på elevernas förmåga.

De här sakerna jobbar nuvarande rektorn, Lasse Fröidstedt med att förbättra. Och de senaste åren går det bättre för eleverna i Wasaskolan, fler går ut med godkänt i alla ämnen. 

Urszula Estmer, den tidigare rektorn på Wasaskolan, ångrar att hon gav upp efter sina fyra år – där hon numera befinner sig på plan 5 i kommunhuset, långt ifrån elevernas nyfikna frågor i korridorerna.

Några trappor ner i Södertäljes nybyggda kommunhus finns utbildningskontoret. Där möter vi Eva Lindkvist utvecklingschef och skolinspektör.

Ja, Södertälje behöver bli bättre på att styra skolan. Redan 2005 kritiserade Skolverket kommunen för en mängd brister i skolorna. Och när Skolinspektionen kom hit förra året konstaterade de att i stort sett alla problem fanns kvar. Bland annat har kommunen inte sett till att rektorerna gjort det mest grundläggande i sitt uppdrag – att följa upp och utvärdera elevernas resultat.

Tillsammans formulerar nu kommunen och rektorerna vad ett pedagogiskt ledarskap innebär. Det arbetet ska vara klart senare i höst.

Skolan är beroende av ett stabilt ledarskap för att kunna fungera. Men hur får man duktiga människor att vilja bli rektorer och sen stanna kvar i yrket? Kaliber har frågat landets kommuner hur svårt de upplever att det är att rekrytera rektorer.

Av de 243 kommuner som svarade säger över hälften, 62 procent, att det är ganska svårt eller svårt att hitta personer till rektorsuppdraget.

Det största problemet är att hitta kvalificerade sökande. Flera kommuner beskriver också en rektorsroll som har vuxit under de senaste åren, med större krav från föräldrar, kommun och stat.

Kommunerna säger att medellönen för rektorer på 40 000 kronor i månaden är för låg för ett yrke med både stort personalansvar och ansvar för elevernas utveckling. Den står inte i proportion till arbetsbördan och stressnivån.

Flera glesbygdskommuner svarar också att de har svårt att rekrytera på grund av sitt geografiska läge. Andra kommuner beskriver skolans och rektorns sjunkande status som ett hinder för att hitta bra personer.

Svårigheterna att hitta kompetenta rektorer bekräftas av Peter Fredriksson. Han är ny chef på Södertäljes utbildningskontor sedan ett par månader tillbaka. Han räknar upp en rad kvalitéer som han tycker att en bra rektor måste ha. Man måste kunna administrera, se till att få saker gjorda.

Kort och gott egenskaper som vilken chef som helst ska ha. Det är en utmaning att locka lovande chefsämnen till skolan, duktiga människor som kanske hellre söker sig till andra ledarjobb. Vi frågar Peter Fredriksson vilken status rektorsjobbet har idag.

Peter Fredriksson är själv headhuntad till Södertälje för att vända den negativa trenden i skolorna och lösa de problem som Skolinspektionen påpekade i sin kritiska rapport i år. Först och främst ska han nu se till att kommunens skolor börjar följa lagen.

Och nu är det ingen tid att förlora i Södertälje, säger Peter Fredriksson. Sen år 2000 har ungefär 4000 elever gått ut Södertäljes grundskolor utan att ha nått godkänt i alla ämnen. Och nu är det bråttom att vända resultaten, säger Peter Fredriksson.

Reportrar: Anna Iversen och Sofia Klemming Nordenskiöld
Researcher: Linnéa Hambe
Producent: Sabina Schatzl 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".