Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.
Kaliber är slut för säsongen. Programmet är tillbaka i höst, måndagen den 4 september.

Kaliber 17 oktober 2004: 7-eleven Kanelbullar och konkurser

Publicerat onsdag 20 april 2005 kl 11.08
1 av 5
Kajsa Norell. Foto: SR
2 av 5
Kajsa Norell. Foto: SR
Henrik Nylander, 20 år, en av dem som jobbar ensam i butiken nattetid
3 av 5
Henrik Nylander, 20 år, en av dem som jobbar ensam i butiken nattetid
Matilda Uusijärvi. Foto: SR
4 av 5
Matilda Uusijärvi. Foto: SR
Foto: SVT bild
5 av 5
Foto: SVT bild

”Thank heaven for 7-eleven” heter det i affärskedjans slogan. Men för de många butiksägare som prövat lyckan som franchisetagare är äffärsidén allt annat än himmelsk.

Här kan du läsa om resultatet av Kalibers granskning av butikskedjan, och om hur vi gjorde den. Du kan också lyssna till delar av programmet och titta på tabeller och faktamaterial som inte lämpar sig för publicering i radion. Dessutom: Backstage - det som sades efteråt!

Vill du börja med att ta reda på hur programmet kom till? Läs detta:


De står som spön i storstädernas citykärnor: 7-elevens butiker. Inget avstånd tycks för kort mellan två av kedjans representanter. Gemene man undrar hur det kan bära sig med så många etableringar så tätt. Konkurrerar de inte ut varandra?

Svaret är: Jo, det verkar de faktiskt göra. 

Förklaringen är: De som äger varumärket tjänar stora pengar även om inte de enskilda butiksägarna klarar sig i det långa loppet. De som tillåter de många nyetableringarna är alltså inte nödvändigtvis intresserade av om de är affärsmässigt motiverade eller ej.

Här kan du själv se hur tätt butikerna ligger:

Varje år kommer nybakade butiksägare till Reitangruppens kulturella center i Trondheim, flashiga Lade Gård, och får höra att man kan tjäna bra med pengar som franchisetagare till en 7-elevenbutik, alltså i eget aktiebolag men med hela 7-elevenkonceptet i ryggen.

Jätteskuld efter fyra år

Paolo Bärlund är en av dem som kört sin ekonomi i botten för att han trodde att det var möjligt att tjäna pengar.


- De sa att jag skulle kunna tjäna jättemycket pengar och till en början gick det okej, några tusen lappar över, jag trodde jag skulle tjäna mycket men sedan gick det bara utför och slutade ganska olyckligt. Jag hade en jätteskuld till 7-eleven, min firma fick jag begära i konkurs.

För fem år sen när Paolo lockades att starta egen 7-elevenaffär så var han 29 år, precis så gammal som genomsnittet.

- Nu står vi utanför 7-eleven mitt på Mariatorget. Den här butiken hade jag i fyra år, från 1999 till 2003, säger Paolo.

Det lät bra. Paolo skulle starta eget aktiebolag men ändå få hjälp på traven av att det var bestämt hur affären skulle se ut, vad han skulle sälja och att kunderna redan kände till 7-eleven. Dessutom skulle huvudkontoret sköta alla jobbiga papper. De hyr ut sitt koncept till honom och han betalar för det. Det är det som kallas franchising. Det enda han behövde göra var att hugga i.

- Jag körde stenhårt och jobbade 14 timmar om dagen måndag till fredag och 10 timmar på helgerna, säger Paolo.

Säng bakom kassan

- Tjena Pelle, ropar Paolo till en kille på gatan.

- Han bor ovanpå affären och det var han som byggde sängen i butiken, som jag sov på eftersom jag inte hade tid att åka hem. Det var så hårt att jobba här.

På 7-elevens svenska sajt står det att som franchisetagare till en 7-elevenaffär kan du förvänta dig lönsamhet. Men hur mycket Paolo än jobbade blev det aldrig något pluss i kassan.

För paret Camilla och Albino da Silva gick det bättre i början, de gick i alla fall inte back. Men efter att ha drivit tre affärer och under tiden fått två barn så tröttnade de.

- Jag har haft dagar då jag stått i kassan 24 timmar i sträck, säger Albino

- Det kan vara värt det om man får något ut av det, men på de fyra år vi hade butiken kunde vi inte ha semester tillsammans en enda gång, säger Camilla.

Kaliber har pratat med uppåt 20 personer som driver eller har drivit 7-elevenaffärer.

Många säger att de jobbar 70 eller till och med 80 timmar i veckan, alltså mer än tio timmar om dan, måndag till söndag för att de inte har råd att anställa fler.

Lönen är låg, Camilla och Albino fick ofta bara 10 000 kronor i månaden, före skatt, per person för allt slit.

- Det är det de kräver. De tycker att det är du som ska stå i butiken, pluss sköta allt kontorsarbete. 24 timmar räcker inte, det säger sig självt, säger Camilla.

Men trots att många av affärerna säljer för 10 miljoner om året, och trots att Camilla, Albino, Paolo och alla de andra jobbar så mycket så går många back.

Hälften back

Många slutar efter bara något år när de ser att det är svårt att tjäna pengar. Runt 20 av dom som drev företag förra hösten har slutat idag.

Kaliber har tagit fram alla årsredovisningar för de bolag som finns idag, och som varit med tillräckligt länge för att hinna lämna in en årsredovisning för 2003.

Det handlar om 47 bolag i Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg och Lund. Av dem så går mer än hälften back, 24 stycken gjorde minusresultat under 2003.

15 går så dåligt att de är likvidationspliktiga. Det betyder att revisorerna varnat och sagt att om ni ska fortsätta med affären så gör ni det på egen risk och blir personligen ansvariga för skulderna.

Vi har också tittat på ett 30-tal bolag några år bakåt i tiden och bilden är densamma, mörk.

Något är fel

Anders Fernlund älskar franchising. Han är ordförande för föreningen som värnar franchising, Svenska Franchiseföreningen, där både franchisegivare och franchisetagare är medlemmar. Vi berättar för honom om vad vi hittat i årsredovisningarna.


- Då känner jag att det här inte är en affärsidé som bär sig. Någonying är fel. Skulle jag vetat detta innan jag gav mig in i det, skulle jag ha valt en annan kedja, säger Anders.

Man kan tycka att det är konstigt att nya hoppar på när det går så dåligt för de gamla. Franchisetagarna som vi har pratat med säger att det beror på att de inte får se alla siffror på hur det har gått.

Man kan också tycka att det är konstigt att butikerna blir fler och fler när det går så dåligt för dem som driver butikerna. Men det beror på att huvudkontoret i Sverige och Reitangruppen i Norge får in pengar i alla fall.

- De som tjänar pengar utan att göra så speciellt mycket är ju de. Det är du som står och sliter i butiken för att få en liten summa över, säger Albino.

Om man kollar i ett svenskt köpcentrum idag så drivs många av företag av franchisetagare: Guldfynd, Polarn och Pyret och så förstås, Mc Donalds.

Franchisetagare klarar sig i allmänhet bättre än andra nystartade företag. Den som driver en Mc Donaldsrestaurang har ofta blivit rik till exempel. Så det är inte franchising i sig som är problemet.

Det finns ingen lag som särskilt skyddar franchisetagarnas rättigheter i Sverige men Anders Fernlund på Svenska Franchiseföreningen ställer krav på att medlemmarna ska ägna sig åt ”etisk franchising”.

- Då ska man ha ett system som gör att båda har möjligheter att tjäna pengar, säger han.

- Det känns ju fel när vi jobbar och sliter, och de drar in pengar och vi går back, säger Camilla.

7 Eleven har gått ur Svenska Franchiseföreningen.

Medan de som driver affärerna har svårt att få det att gå runt, gjorde huvudkontoret i Sverige, eller Scandinavian Convenience Store som det heter, plussresultat på två och en halv miljon kronor under 2003.

Reitangruppen i Norge gjorde förra året en vinst på 34 svenska miljoner för 7-eleven i Skandinavien.

Miljoner i plus alltså, och det står i skarp kontrast till franchisetagarnas verklighet bland brownies, kaffe och folköl.

Kaliber har avtalet

Reitans butiker blir bara fler i Sverige. Men hur kan det komma sig att Reitan tjänar pengar när de som driver affärerna går back? Svaret finns i avtalen.


Kaliber har fått tag på ett sådant avtal. En viktig förklaring till att alla sålda korvar inte ger någon vinst är att på varje korv som säljs så går över 40 procent av förtjänsten till huvudkontoret.

Alltså, om du köper en korv för tio spänn så kanske hon som har affären har köpt den för fem kronor. Då blir det fem kronor kvar till löner och allt annat som kostar. Men innan franchisetagaren betalar lön till han som sålt korven till dig,  måste hon ge mer än två kronor till Scandinavian Convenience Store. Kvar blir mindre än tre kronor att betala lön, ob-tillägg och allt annat för.

- Du får betala allt, löner, svinn och så vidare, säger Albino.

Oftast betalar franchisetagaren både en engångsavgift när man köper affären, eller vad det nu är, och dessutom en avgift som bestäms av hur mycket kaffe eller hamburgare man säljer.

Båda sorters avgifter är ovanligt höga i 7-eleven. Men det behöver inte vara fel med höga avgifter, det beror helt enkelt på vad franchisetagaren får för pengarna.

Albino tycker att huvudkontoret fick alla fördelarna.

- Avtalen speglar ju hur det är. Det du har är en massa skyldigheter. De har också skyldigheter men det behöver de inte leva upp till lika mycket, säger Albino.

7-eleven centralt har ett starkt grepp om franchisetagarna.

Visserligen har de som driver affärerna egna aktiebolag men ändå bestämmer de inte riktigt över sina egna företag. De får till exempel inte stänga hur som helst på natten om de tycker att det är för farligt för de anställda då, och de får inte betala ut förskott på lönen med pengar från kassan.

Kaliber berättade för Anders Fernlund på Svenska franchiseföreningen om några av villkoren.

- Om allt det du räknat upp står i avtalen så är de bakbundna ganska ordentligt.

Fakturaslarv

Huvudkontoret i Sverige, Scandinavian Convienience Store, har stor makt över franchisetagarna, som faktiskt inte ens sköter sin egen bokföring eller betalar sina egna räkningar.

Det kan ju låta rätt skönt, särskilt om man inte är så duktig på ekonomi. Det tyckte Albino också, i början.

- Det tar ett tag innan man lär sig hur man ska läsa alla de här månadsrapporterna. När man gör det märker man att det stämmer ju inte, säger Albino.

Varje dag måste varje affärsinnehavare sätta in de pengar de dragit in på ett konto hos 7-eleven centralt.

När till exempel den stora 7-elevenaffären vid centralen i Stockholm får slut på cigg beställer de nya. Leverantören, Swedish Match, lämnar cigaretterna i affären och skickar räkningen till huvudkontoret. Samma gäller lösgodis och kanelbullar.

Alla räkningar hamnar i en pärm och så får franchisetagaren gå upp på huvudkontoret och pricka av dem. Sedan dras pengarna från det som franchisetagaren satt in på kontot.

Eftersom många jobbar så mycket tycker de att det är svårt att hinna kolla allt ordentligt.

När man har hand om 75 företags alla räkningar så gäller det att hålla ordning på dem så att inte den lilla affären får betala den stora affärens cigaretträkning.

- En vanlig grej var att jag hittade andras fakturor i min pärm, och då undrade jag vad de gjorde där. Då sa de att de hamnat fel men att de inte hade betalats än. Men då hittade jag andra fakturor som jag hade fått betala för någon annan, säger Albino.

Flera franchisetagare som Kaliber har pratat med berättar att det kan bli fel på hundratusentals kronor.

- Det kan räcka med två såna fakturor så har du gått i konkurs, säger Albino da Silva.

Camilla och Albino vet inte riktigt hur mycket de förlorade på det här sättet, och trots att de såg hur pengarna försvann så kunde de inte göra nåt.

-Enligt lagen är det du som är ansvarig men du kan inte välja och om det blir fel, är det du som är ansvarig. Men ändå kan man inte som franchisetagare välja att låta någon annan sköta ekonomin. Man är väldigt utlämnad. Man är fast, säger Albino.

Ensam på natten

Franchisetagarna är bakbundna av ett hårt avtal som gör det svårt för dem att tjäna pengar oavsett hur mycket de jobbar.

Det här går inte bara ut över de själva utan också över de anställda. De får dåligt betalt och de jobbar ensamma på natten trots att det är jättefarligt.

I två och ett halvt år jobbade Nichlas ensam på nätterna, han blev misshandlad och hotad om och om igen.

När han en natt försökte få en snattare att lämna tillbaka det han plockat på sig i fickorna insåg Nichlas att jobbet skulle kunna kosta honom livet.


- Han stoppade handen i fickan och skulle ta upp varorna men då tog han fram en kniv i stället och tryckte den mot min hals och sa ”jag ska döda dig din jävel”, säger Nichlas.

Nichlas klarade sig utan fysiska skador men alla hot och all rädsla kom över honom då. Sedan dess är han sjukskriven och försöker glömma. Men det är svårt eftersom han hela tiden måste vittna.

- Jag har massa papper kvar. Jag har varit med i 10 rättegångar, säger Nichlas.

Nichlas är inte ensam om att ha råkat illa ut när han jobbat på 7-eleven. 7-eleven är i en klass för sig bland affärer när det gäller hur farlig arbetsmiljön är.

Backstage! Hör det som sades efter programmet: VD Mikael Palmberg om ensambemanning och överfall: ”Det är säkrare att vara en”.

Arbetsmiljöverkets ovanliga brev

Alla rån och hot anmäls till Arbetsmiljöverket, och de slogs av att det var så mycket som hände på just 7-eleven.

Mellan hösten 2002 och hösten 2003 var det 20 rån i 39 7-elevenaffärer i Stockholm.

I vanliga fall skäller Arbetsmiljöverket på arbetsgivaren, alltså franchisetagaren, när det är så här farligt på arbetsplatser.

Men Arbetsmiljöverket har också de sett att de som driver 7-elevenbutikerna inte kan göra så mycket åt saken. Till exempel har de inte råd att ha två som jobbar på natten, som Arbetsmiljöverket skulle vilja.

Helena Fransson är arbetsmiljöinspektör.

- Den här företagsformen är ganska ny i Sverige och det har gjort att de ibland inte har inte tillräckliga befogenheter att ta sitt arbetsmiljöansvar, säger Helena.

Franchiseavtal hör inte till det Arbetsmiljöverket brukar bry sig om. Men nu har de till och med skrivit brev till huvudkontoret för 7-eleven.

Där skriver de att franchisetagarna är utarbetade och att avtalen är en ekonomisk fälla för dem som har 7-elevenbutikerna, och att de därför har det svårt att ta ansvar för den arbetsmiljö som till exempel Nichlas jobbade i.

- Det här…det här har förstört hela min hälsa. Jag kan inte sova, jag har mardrömmar hela tiden, säger han.

Vilket ansvar tycker du att 7-eleven centralt har?

- Jag tycker det största ansvaret är deras, säger Nichlas.

------------------------

Här kan du höra hela intervjun som gjordes i direktsändning i Kaliber med VDn för 7-eleven Sverige, Mikael Palmberg:  

Reportrar: Kajsa Norell och Matilda Uusijärvi

---

Uppföljningar:

Här är en del notiser och annat om saker som hände i spåren av Kalibers publicering:

I Front i P3 2004-10-18 fortsatte granskningen. Här kan du höra reportaget om Maria, som rånades i en 7-eleven butik och under sjukskrivningen som följde upptäckte att hon saknade försäkring som anställd.

I Ekot 2004-10-19 rapporterade våra reportrar om ytterligare en aspekt: 7-eleven använder arbetskraft betalad av arbetsförmedlingen, som ett sätt att tillmötesgå kraven på dubbelbemanning.

Tidningen Expressens ledarsida skrev om vårt program. Vi tyckte inlägget var späckat med missuppfattningar och felaktigheter. Vårt genmäle publicerades kraftigt nerkortat. Här kan du läsa vad vi ville ha framfört:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".