Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.
Karolinska – konsulternas Mekka?

Hela programmet utskrivet

Publicerat tisdag 15 november 2016 kl 10.06
Nya Karolinska sjukhuset
En management-teori kallad värdebaserad vård har blivit visionen på Karolinska. Konsultföretaget Boston consulting group har varit en central aktör i förändringen.

Kaliber fortsätter sin granskning av Karolinska sjukhusets nya organisation. Hur blev en management-teori kallad värdebaserad vård visionen för Karolinska?

I förra Kaliber berättade vi att Karolinska genomför en total omorganisation. Storsatsar på en amerikansk managementteori och att man nu gör om hela sjukhuset, och avskaffar sina kliniker.

Vi fick möta frustration över ledningens tro på ingenjörskonst.

Överläkare Astrid Seeberger:

– Många upplever just nu att de drunknar, och om någon ropar: nu ska du få lära dig att spela vattenpolo så är man föga intresserad av det, man vill överleva. Så känner många just nu.

Och vi hörde sjukhusdirektör Melvin Samsom, som förklarade att det här ett försök att komma tillrätta med brister i den nuvarande organisationen.

– The fragmentation of healthcare, when we talk about the fact that we can´t really grab the quality, we have this constant cost issues…

En vård med dålig kontinuitet, svårigheter att mäta kvaliteten och återkommande problem med ekonomin, sa han.

Och det handlade om kritik mot toppstyrning, och läkare som slutar eller tappar sugen, som Annika Bergquist, chefen för Gastrocentrum som sa upp sig:

– Min erfarenhet nu är att möjligheten att påverka de viktigaste dragen för den verksamhet jag har lett och de patienter som ingår där, det har inte varit möjligt. Och det är väl min känsla hela tiden, att det finns en förbestämd plan, som jag faktiskt inte förstår.

En plan som man inte förstår. Det var flera som hade en sådan känsla.

Yvonne Dellmark är ordförande för Läkarföreningen på Karolinska.

– Jag är långt ifrån den enda som funderar över det här, men det är få som har samma överblick. Och man behöver se det från några olika horisonter för att se mönstret.

– Och det är ju så att i den medicinska professionen så vill man och kan man ta ansvar för den verksamhet man har, och då blir det väldigt konstigt när det styrs någon annanstans ifrån och då blir det inte den medicinska professionen som styr efter patienternas behov.

Varifrån styrs då Karolinska?

– Det vet jag inte. Det är en bra fråga.

Vi beslöt att försöka ta reda på bakgrunden till den nya verksamhetsmodellen. Och hur det gick till att en managementteori kallad värdebaserad vård kom att bli visionen för arbetet på Karolinska. Om det handlar Kaliber idag.

Målet: Världsledande på värdebaserad vård

Låt oss backa bandet.

Målet: Världsledande på värdebaserad vård

– And if we understand the total cost of care…

2006 skriver amerikanske ekonomiprofessorn Michael Porter sin bok om värdebaserad vård tillsammans med en kvinnlig läkare. Han reser runt och föreläser om vad han ser som lösningen på sjukvårdens problem, här från Youtube.

– Increasing the value for the patient, where value is the health outcomes that we are able to achieve for patients…

Vi ska skapa värde för patienterna. Genom att mäta resultaten i vården och sedan dela de med kostnaden, så får man värde; Porters egen ekvation.

– The results divided by the cost required to deliver those outcomes.

Men hur kommer Sverige in i bilden?

– Jag heter Stefan Larsson, är arbetar för Boston Consulting Group, läkare, forskare på Karolinska institutet en gång i tiden.

Stefan Larsson fick förra året en utmärkelse i New York, som en av världens mest framgångsrika konsulter. Han är också delägare i Boston Consulting Group, BCG, och globalt ansvarig för området utförare och beställare inom sjukvårdsfrågor.

Det är via honom som ett av världens största managementkonsultbolag får upp ögonen får Porters modell, och för Sverige, där man anser att våra välutvecklade register inom hälso- och sjukvård är en viktig tillgång för att mäta vårdresultat.

– Vi måste mäta hur det går för patienten. Om vi inte mäter så vet inte vad som funkar eller inte. Det är det som är värdebaserad vård.

Boston Consulting Group, BCG, är ett av värdens största konsultbolag, med årliga intäkter runt 40 miljarder kronor. Deras affärsidé är strategisk rådgivning och branscherna är skiftande, alltifrån finans och tung industri, till utbildning och hälso- och sjukvård.

I en programskrift från 2009, formulerar BCG följande mål:

”Sverige ska på tio år bli världsledande inom värdebaserad vård.”

De tio åren har ännu inte förflutit, men åtminstone på Karolinska har BCG gjort bra ifrån sig. Sjukhuset storsatsar på värdebaserad vård.

I styrelsen sitter konsultbolagets tidigare Nordenchef.

Och ordföranden för Karolinska, som var tidigare vad VD för Astra Zeneca, drog tillsammans med BCG igång de första mötena kring värdebaserad vård i Sverige.

Och operativ chef för hela sjukhuset är en av BCG:s tidigare konsulter:

– Att kunna gå emellan de här organisationerna har i alla fall för mig varit det absolut viktigaste.

Låt oss återvända till BCG:s sjukvårdskonsult Stefan Larsson som alltså varit med från början med om att utveckla och marknadsföra värdebaserad vård.

– Vi trodde att det här är nödvändigt för utvecklingen av sjukvården.

Han berättar om hur han tillsammans med professor Michael Porter, var med om att grunda organisationen ICHOM som ska göra vårdresultat jämförbara världen över.

– Vi tror att det är centralt för utvecklingen av världens sjukvård att vi har internationella standarder för hur vi mäter vårdkvalitet.

I samma vända skriver Stefan Larsson och Michael Porter en debattartikel i DN om att Sverige måste börja mäta kvalitet i vården. Det här är 2012. Samma år får BCG in en viktig fot på Karolinska. Man vinner en upphandling om att hjälpa till med förberedelserna inför det nya sjukhuset.

– Ja, jag heter Birgir Jakobsson, är numera hälso- och sjukvårdsdirektör på Island men jag har varit sjukhusdirektör på Karolinska i sju år.

Dåvarande sjukhusdirektören, minns hur BCG kort därefter inledde, vad han upplevde som en övertalningskampanj.

– De försökte ju hela sälja in något som de kallade värdebaserad vård, och jag minns att jag hade flera diskussioner med Stefan Larsson. Han gjorde upprepade försök, men jag lyckades aldrig begripa vad värdebaserad vård hade att tillföra utöver det vi redan höll på med, säger Birgir Jakobsson, sjukhusdirektör Karolinska universitetssjukhuset 2007 – 2014.

Men skam den som ger sig.

När Stefan Larsson inte lyckas övertyga sjukhusdirektören, vänder han sig till biträdande sjukhusdirektören med ett mail, som blir inledningen på ett gratis konsultprojekt som BCG utför på Karolinska.

”Det är en 100-procentig investering från vår sida och ni kommer att ha tillgång till två BCG-konsulter under denna tid under ledning av undertecknad."

Birgir Jakobsson sa att du var väldigt bra på att lobba för din värdebaserade vård. Att du till och med körde en gratiskampanj på sjukhuset. Stämmer det?

– Så här, jag är bara en rådgivare. Som rådgivare kan det vara lätt att säga det som ledningen gör. Men det brukar vi inte göra. Om vi har en bestämd uppfattning om något, att det är dålig kvalitet, att det är rörigt, eller att man gör på ett sätt men vi tycker man ska göra på ett annat sätt, ja då brukar vi säga det. Jag har en enorm respekt för Birgir, men han och jag var inte överens om vissa saker, och jag gav uttryck för det, säger Stefan Larsson, konsult BCG.

Birgir Jakobsson, tidigare sjukhusdirektör Karolinska:

– När de ändå började jobba med värdebaserad vård inne på sjukhuset

så insåg jag att det här kommer inte att gå. Det blir förvirrande budskap, medarbetarna förstår inte vad det handlar om, så att jag bad BCG att sluta och jag ville inte att de skulle jobba med den här frågan mer på sjukhuset.

Försöken att få in värdebaserad vård lyckas inte. Det tycks inte finnas någon väg framåt för BCG på Karolinska. Men så får sjukhuset hösten 2013 en ny styrelseordförande: Per Båtelson, ordförande Karolinska universitetssjukhuset 2013 – 2014.

– Per Båtelson heter jag, är vårdentreprenör med bakgrund inom olika företag inom vården sedan början av 90-talet, den längsta perioden var under Capio där jag var i 13 år.

"Det var en kovändning.."

Det blir bara ett år för Per Båtelson på Karolinska. Han anklagas för att inte hålla isär sina affärsintressen från projekten på sjukhuset. Och han avgår hösten 2014. Men under hans korta tid på Karolinska har spelplanen ritats om ordentligt, enligt förre sjukhusdirektören Birgir Jakobsson.

– Båtelsons entré, bara på några veckor så märkte jag att det blev väldigt svårt att styra det här sjukhuset, som sjukhusdirektör. Ledningen flyttade egentligen till styrelseordföranden, säger Birgir Jakobsson.

I februari 2014 tas fyra nya styrelseinitiativ för Karolinska, som Båtelson formulerat.

– Som var delvis okej, men delvis helt i konflikt enligt min mening med sjukhusets tidigare strategi.

Varför det?

– Det var väldigt business-oritenterat, det var alla möjliga oklara initiativ, det var naturligtvis också väldigt stort fokus på värdebaserad vård, som vi precis hade slängt ut ur sjukhuset.

Av styrelseprotokollet framgår att värdebaserad vård nu blivit vision för Karolinska. Målet är att 80 procent av sjukhuset ska arbeta värdebaserat 2018.

Mailväxling som Kaliber granskat visar att det nu börjar hållas täta möten om värdebaserad vård, både på sjukhuset och utanför.

Och, vilket också framgår av flera dokument från den perioden, bildas en projektledning med BCG och Stefan Larsson som konsultstöd.

– Så det var en kovändning såtillvida att plötsligt blev värdebaserad vård rumsrent på sjukhuset igen, och BCG därmed också, säger Birgir Jakobsson.

Vi är nu alltså framme vid våren 2014 och förändringens vindar blåser på Karolinska. Birgir Jakobsson ska gå i pension och Per Båtelson rekryterar en ny sjukhusdirektör, holländaren Melvin Samsom.

– Jag har stor tro på Melvin som person. Vi var ju en rekryteringskommitté som gjorde ett ordentligt jobb, och han hade gjort ett fantastiskt jobb i Holland, jag har stora förhoppningar, säger Per Båtelson, ordförande Karolinska universitetssjukhuset 2013 – 2014.

Med Birgir borta och en ny sjukhusdirektör vid rodret på Karolinska så ligger vägen nu öppen för BCG och för värdebaserad vård. Och nu anställs också Andreas Ringman Uggla som produktionsdirektör på sjukhuset. Han kommer direkt till Karolinska från BCG, där han arbetat i fem år. Han var en av de två konsulter som Stefan Larsson erbjöd i sin gratiskampanj på Karolinska. Vi frågar vad han har för relation till Stefan Larsson.

– Inom ramen för BCG:s struktur, så finns det ett mentorskapsprogram, det finns en formell roll där alla ska ha en mentor. Och jag hade Stefan som mentor kanske 18 månader under de fem jag arbetade för BCG, så vi hade en formaliserad adept-mentorsrelation, så att säga. Stefan Larsson och jag har aldrig haft en privat relation, säger Andreas Ringman Uggla produktionsdirektör och operativ chef för Karolinska universitetssjukhuset.

Erika Ullberg är gruppledare för Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting. Hon är kritisk till det här.

Bra att undvika gråzoner

– Det är problematiskt om man går från ena sidan bordet till andra sidan bordet, utan att vara tydlig med att det kan finnas personliga kopplingar eller intressekonflikter. Det blir ju en slags delikatessjäv och då borde man uppge de risker som finns för intressekonflikt, säger Erika Ullberg (S) oppositionslandstingsråd Stockholms läns landsting.

Marie Ljungberg Schött, är sjukvårdslandstingsråd för Moderaterna har inte hunnit sätta sig in i det här fallet.

– Det är viktigt att vi använder oss av de upphandlingsregler som finns, och av de jävsregler som finns och ser till att vi inte har personal som är jävig när de gör upphandlingar.

Vad är det då som gäller?

Vi ber Anders Asplund, chefsjurist på Upphandlingsmyndigheten att reda ut begreppen.

– Om det är på det sättet att den som handlägger en upphandling har vänskapsband, ekonomiska intressen eller andra särskilda kunskaper om anbud eller prissättning hos en av leverantörerna så kan det föreligga en jävssituation.

Hur är det om man haft en tidigare anställning på ett företag och sedan köper man deras tjänster?

– Även där får naturligtvis den upphandlande myndigheten iaktta en försiktighet. Däremot vill jag inte gå så långt som att säga att enbart den omständigheten att man varit anställd, i samtliga fall, innebär att det finns en jävssituation. Men vår uppfattning är ju att det naturligtvis är angeläget att man tar höjd i de här frågorna, så att man inte hamnar ens i en gråzon.

Och vad är en gråzon?

– Ja, det kan ju vara det du är inne på – att du har jobbat där, och det uppkommer frågan: har du vänskapsband? Har du särskilda intressen i det här företaget? Säger Anders Asplund, chefsjurist Upphandlingsmyndigheten.

Andreas Ringman Uggla leder en enhet som senaste året använt konsulttjänster för stora summor, från det konsultbolag, BCG där han alltså var anställd innan han kom till Karolinska. Hur ser han på den här gråzonen. Borde han exempelvis fylla i en jävsblankett, som finns för andra befattningar inom landstinget?

– Ja det här finns ju inte, för det här fältet. Och varför gör det inte det, jag det vet jag faktiskt inte, har inte lagt så jättemycket tid på den tanken. I grund och botten så tror jag det är väldigt positivt att jag har sett så mycket organisationer; både offentliga och privata organisationer. Jag tycker det är jätteviktigt att man är tydlig med vilken roll man har. Samtidigt så har det för mig varit det absolut viktigaste att kunna gå emellan de här organisationerna, säger Andreas Ringman Uggla.

Han har stigit i graderna och är numera även operativ chef för hela sjukhuset. Och leder den enhet som ansvarar för införandet av värdebaserad vård och ny verksamhetsmodell.

När sjukhuset 2015 upphandlar konsultbolag som ska hjälpa Karolinska med införandet, stannar valet på BCG. Andreas Ringman Uggla och hans enhet står som uppdragsgivare. Och hans tidigare mentor, Stefan Larsson, är undertecknare för BCG. Beloppen varierar. Enbart under de första nio månaderna i år har BCG fakturerat omkring 50 miljoner kronor.

Är det mycket eller lite?

Förre styrelseordföranden, Per Båtelson, hade under sin tid på Karolinska synpunkter på just ökande konsultutgifter. Vi undrar hur han ser på de här beloppen.

– Det är en ofantlig summa. Om jag jämför med vad ett privat företag skulle ha råd med eller ens tänka sig att göra så är det här i en helt annan division. Jag mådde dåligt redan för två år sedan, när jag såg beloppen, och jag måste säga att jag mår inte bättre när jag ser det här idag. Jag hade agerat, säger Per Båtelson, ordförande Karolinska universitetssjukhuset 2013 – 2014.

Det finns en till sak som väcker frågor, och det är prisnivån på de konsulttimmar Karolinska har köpt av BCG. Det ser vi när vi granskar det ramavtal med landstinget, som ligger till grund för BCG:s uppdrag på Karolinska.

Prissättningen i ramavtal följer en enkel logik: konsultbolagen tar mer betalt för de erfarna konsulterna och mindre betalt för de mer juniora.

Men när vi går igenom i priserna i BCG:s anbud, ser vi något märkligt; de tar 900 kronor i timmen på lägstanivån, 2600 kronor på nivå-2, 2800 kronor på nivå-3, men för nivå 4 - den högsta konsultnivån - tar de bara 250 kronor i timmen.

– Det är ju en anmärkningsvärt stor skillnad mellan priserna, mellan 2800 och 250 kronor, det kan jag säga, säger Anders Asplund, chefsjurist på Upphandlingsmyndigheten.

Han vill i övrigt inte uttala sig om det enskilda fallet. Men han säger att det är en lagskärpning på gång när det gäller just onormalt lågt pris, som det kallas.

– Lagen om offentlig upphandling innehåller en regel i dag som säger att en myndighet FÅR förkasta ett anbud om det är onormalt lågt. I den kommande lagen, som förhoppningsvis träder i kraft den första januari 2017, så gäller i stället att myndigheten SKA alltid fråga alltid fråga varför ett pris är onormalt lågt, det som i dag är en möjlighet blir alltså en skyldighet. Det är skillnaden.

Och i fall det inte finns en förklaring så har man också en skyldighet att förkasta?

– Svar ja, säger Anders Asplund.

Vi ser att BCG tidigare år använt normal prissättning, och det har man även gjort i avtalen med Västra Götalandsregionen.

Vi frågar Stefan Larsson, som alltså är sjukvårdskonsult för BCG, varför de valt ett onormalt lågt pris just med Stockholms läns landsting och Karolinska?

– Om vi ska få ett projekt att funka så måste vi ha ett par juniora medarbetare i projektet. Och de måste jag få ta betalt för. Min egen tid kan jag disponera som jag vill. Och då är det så här att sjukhusprojektet på Karolinska brinner jag för, säger Stefan Larsson, senior partner BCG.

Han säger alltså att det är han själv som jobbar för det låga priset.

– Karolinska sjukhuset är extremt viktigt för svensk sjukvård och för Stockholms sjukvård så därför tar jag inte betalt för det. Sedan kan du säga, är det strategisk prissättning? Det kan man säga, men prissättningen baseras ju på hur frågan ställs.

Om man ställer frågan så här då: vad säger du till konkurrenter som tycker att ni har dumpat era priser?

– Med den prismodell som fanns så fick ju alla prissätta precis som de ville. Så jag menar det fanns en fråga och man erbjöd en prisnivå och det gjorde vi, så det upplever jag, ja jag kan förstå om de ser det, men jag håller inte med.

Det onormalt låga priset på nivå-4, var alltså en bidragande orsak till att BCG kom med på landstingets ramavtal, förenklat en lista av de bolag som Karolinska sedan kan välja bland.

Och vad gör då Karolinska? Passar man på och gör ett kap nu när man får BCG:s mest kompetenta konsulter till ett vrakpris, endast 250 kronor i timmen?

Nej, vi ser när vi granskar inköpsuppdragen att man i huvudsak köper konsulter på nivå-2, för 2600 kronor i timmen och nivå-3 för 2800 kronor. Alltså de som är tio gånger så dyra men har lägre kompetens.

Som exempel kan vi ta ett inköpsuppdrag från i februari i år. Då har man bara köpt 900 timmar av den billiga högstanivån, medan man köper tio gånger fler timmar av de lägre men mycket dyrare nivåerna. Summa: 27 miljoner.

Uppdragsgivare Andreas Ringman Uggla, operativ chef för Karolinska, motiverar valet med att dessa konsulter har en unik kompetens som sjukhuset saknar.

– Lejonparten av allt arbete handlar om olika typer av analyser, upprättande av baslinjer, omprogrammering av system ibland, Excel-finlir, massa sådana här kvantitativa arbetsuppgifter.

– Det själva visionära, det strategiska, vart vi vill, det är vi i ledningsgruppen som jobbar med den frågan. Vi vet var vi vill, säger Andreas Ringman Uggla.

Han säger alltså att de inte har så stort behov av de mest erfarna konsulterna, på nivå-4, oavsett hur billiga de är.

Vad är det då för kompetens det är frågan om här?

Socialdemokraterna kräver översyn

Via registrator får vi en lista på de tio BCG-konsulter som anlitas av Karolinska. De flesta är relativt nyexaminerade, fyra av dem har just nu sitt allra första arbete, frånsett praktikplatser och sommarjobb. Man väljer alltså i huvudsak dessa konsulter, för 2600 kronor i timmen.

Socialdemokratiska oppositionslandstingsrådet Erika Ullberg tycker det är problematiskt att Karolinska använder skattepengar på det här sättet.

– Vi har ju krävt en översyn och kraftig begränsning av konsultanvändandet i Stockholms läns landsting, som vi tycker har skenat iväg, och det syns i kostnaderna, i ekonomin i landstinget, men det syns också att man inte bygger upp stark in-house-kompetens. Det finns ju 800 anställda på hälso- och sjukvårdsförvaltningen, och rimligen kan ju 800 anställda hjälpa till med den kompetens som behöver finnas för att våra akutsjukhus ska kunna bedriva bra vård. Och finns inte den kompetensen bland 800 egna anställda, då borde man ju se över vilken kompetens man har och vilken man borde skaffa sig, säger Erika Ullberg (S) oppositionslandstingsråd.

Marie Ljungberg Schött (M) sjukvårdslandstingsråd:

– Det är jätteviktigt att vi har koll på hur kostnaderna ser ut, att vi inte använder pengar vi inte har råd att använda, vare sig till konsulter eller till egen personal. Samtidigt är det också viktigt att vi ser till när vi gör förändringar av sjukvårdsorganisationen, att vi har tillgång till den absolut senaste kunskapen. Det vore fånigt och larvigt och naivt att sitta och tro att vi har allting inne i vår organisation.

Kaliber har varit i kontakt med upphandlingsavdelningen vid landstinget, och de vill inte uttala sig i programmet.

I det förra programmet berättade vi om den nya organisationen. Den innebär kortfattat, att klinikerna avskaffas och vården i stället organiseras efter flöden, eller vårdkedjor. Och vi fick höra om frustration över att det i så hög utsträckning är konsulter, de flesta ingenjörer och ekonomer, som sätter sin prägel på innehållet och språket.

– Det här är ju ingen som orkar läsa det här och som förstår!

Bland annat fick vi träffa kirurgiprofessor Torbjörn Holm. Han var tidigare entusiastisk till den nya verksamhetsmodellen, men har blivit lite besviken. Inte minst över att mycket har blivit så krångligt.

– Stämningen påverkas väldigt mycket tror jag av att man matas med ett språk och Power-Point-presentationer som är oerhört komplexa och som gör att man bara blir väldigt trött och känner att man inte förstår riktigt vad som händer. Vi har väldigt mycket ett fikonspråk som jag tror är styrt just av ekonomer och ingenjörer, säger Torbjörn Holm.

Och vi ser när vi granskar sjukhusledningens e-post att konsulterna har fått ett stort inflytande över utformningen, även av den nya verksamhetsmodellens centrala delar.

I november förra året, innan styrelsen tar ett avgörande beslut, har operativa chefen Andreas Ringman Uggla haft ett möte med sjukhusdirektören och nu snabbt behöver hjälp av BCG. Han skriver till Stefan Larsson och en till konsult:

”Har suttit ned med Melvin ett varv till och fått hans input. Vi är nära, men ett par saker återstår. Se hans kommentarer nedan:”

Sedan följer fem punkter, där sjukhusdirektören fortfarande ser frågetecken. Hur de ska lösa frågan om läkarutbildningen ifall sjukhuset avskaffar sina kliniker. Och hur de ska utforma chefsrollerna i den nya organisationen.

Uppgifterna som BCG får att lösa, handlar alltså om själva kärnan i den nya verksamhetsmodellen. Mailet avslutas med orden:

”Behöver er nära rälsen denna sista vecka för att kunna ro allt i hamn – det är så nära!”

Andreas Ringman Uggla säger att beslutsunderlaget var frukten av en utdragen process, där man involverat representanter för många olika discipliner. Och att konsulternas roll, bland annat var att se till att allas input kommit med.

– Det här handlar ju om beskrivningen av den nya verksamhetsmodellen, det handlar om hur roller ska se ut, vad vi ska trycka på, det här handlar ju om det som Karolinskas ledningsgrupp sedan ska kunna ta beslutet efter, så att beredningsunderlaget måste ju vara väldigt distinkt och tydligt, säger Andreas Ringman Uggla, produktionsdirektör och operativ chef för Karolinska universitetssjukhuset.

Är det här ett problem?

Erika Ullberg (S) oppositionslandstingsråd, tycker det framstår som att BCG fått en oproportionerligt stor roll i att utforma arbetssätten på nya Karolinska.

– För mig så är det ju invånarnas bästa, patienternas bästa och personalens synpunkter som måste komma fram mer i detta så att man får den bästa vården. Här framstår det ju som att det är konsulter som har ett kanske oproportionerligt stort inflytande och att det blir en väldigt dålig kontroll och styrning, säger Erika Ullberg (S) oppositionslandstingsråd.

Ja, vad säger sjukhusdirektören, Melvin Samsom om BCG:s inflytande över Karolinskas nya verksamhetsmodell och dess utformning?

– We have asked BCG to help us out on very specific issues, so I don’t think that there is an unhealthy partnership in this.

Nej, vi har bett BCG hjälpa oss med specifika frågor. Jag ser inget osunt med vårt partnerskap, säger Melvin Samsom.

Vi frågar Marie Ljungberg Schött (M) sjukvårdslandstingsråd, hur hon ser på det här.

– I huvudsak är ju det sjukhusledningen som förankrar och ska förankra de beslut man fattar om hur organisationen ska se ut. Och jag utgår ifrån att de har en dialog med sin personal; och lyssnar in den kunskap som finns där. Men det är också viktigt att man tar till sig ny kunskap utifrån, och det kan vara från konsulter, det kan vara från studiebesök på andra ställen – det här ska bli Sveriges modernaste sjukhus.

Flera experter Kaliber har pratat med, bland annat tidigare anställda på BCG, säger att de miljoner i konsultarvoden som man idag fakturerar, är en liten förtjänst i relation till det varumärke man skapar på Karolinska. Ett showcase, ett slags PR, för hela världens sjukvårdsmarknad. Vi frågar BCG:s sjukvårdskonsult, Stefan Larsson, om det stämmer.

– Jag pratar inte om Karolinska som mitt eller BCG:s showcase. Däremot har jag frågat Melvin om han är bekväm med att jag berättar om vad Karolinska gör. Jag kan i något enstaka fall om någon har ställt frågan, nämna att BCG bidrar till det här. Men det här är inte någonting vi går ut och använder som showcase, alltså som en slags PR. Om BCG kan dra nytta av det, det kan vi säkert, men det är inte det viktiga, säger Stefan Larsson.

Så för att sammanfatta. BCG lyckades till slut, med att sig förbi främsta hindret på Karolinska, förre sjukhusdirektören Birgir Jakobsson. Idag finns före detta BCG-konsulter i så väl sjukhusledningen som i styrelsen och bolaget har sålt in uppdrag för mångmiljonbelopp. Man är kort och gott det bolag som hjälper sjukhuset att uppnå sin vision – om värdebaserad vård och med att skapa en helt ny organisation.

Jag frågar BCG:s sjukvårdskonsult Stefan Larsson, om man inte kan likna det lite vid att bolaget både får skriva Katekesen och hålla husförhören.

Han håller inte med.

– Vi bidrar med det vi är duktiga på. Om vi sedan, skriver Katekesen, det tycker jag inte riktigt att vi gör.

Nej, men ni sätter en standard och sedan har ni kompetensen att leverera den standarden, så att säga?

– Jo, men det man väl säga om konsulter överhuvudtaget. Om du har ritat ett hus, så är du mer rustad att rita nästa hus, säger Stefan Larsson, delägare i Boston Consulting Group.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".