Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.
Kaliber är slut för säsongen. Programmet är tillbaka i höst, måndagen den 4 september.

MSC - håller löftet om hållbar fisk?

Publicerat måndag 21 november 2016 kl 06.00
Nordhavsräkan bottentrålas men är ändå MSC-märkt
1 av 2
Nordhavsräkan bottentrålas men är ändå MSC-märkt
2 av 2

Håller löftena från världens största miljömärkning av fisk?

Kaliber granskar MSC-märkningen.

--Här handlar folk lite räkor, ja vad har vi, vi har lax, det finns filead torsk och lite sill …

Det här är några av de fiskar och skaldjur som vi konsumenter köper mest av här i Sverige, enligt den statistik som finns.

Här vid Göteborgs enda MSC-mäkta fiskdisk, i en matbutik i Majorna, har de flesta vildfångade fiskar ett blått märke där det står MSC certified sustainable seafood – certifierat hållbart alltså.

MSC står för Marine Stewardship Council och det ska vara en garanti så att vi kan känna oss säkra på att fisken vi köper kommer från hållbara bestånd och är fiskad med metoder som värnar havsmiljön och livet i havet.  Och flera av dem som handlar här gör det för att de bryr sig om hur haven och fisken mår.

--Jag köper inte jättemycket fisk, men när jag gör det så tycker jag att det känns viktigt att den är fiskad på ett okej sätt och på ett okej ställe, säger Anna Cronqvist.

--Jag bryr mig om miljön överlag och djurlivet och fisken är en del av det. Jag tycker att det är viktigt att vi inte fiskar ur haven och att det finns kvar, säger Håkan Engström.

Du har nu köpt en sejfilé, MSC-märkt. Certified sustainable seafood, certifierad hållbart alltså. Vad betyder det för dig?

--På något sätt har man sett över kvoterna över var man fiskar och hur mycket så att det blir en rimlig mängd fisk som fångas på samma ställe.

Samtidigt som vi i åratal har fått larmrapporter om havens tillstånd och minskande fiskbestånd, så äter vi allt mer fisk. Det här blå hållbarhetsmärket från MSC ska hjälpa oss att välja juste fisk.

Cecilia Solér är docent inom marknadsföring på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet. Hon har forskat mycket kring det här med hållbar konsumtion och vet vad miljömärkningar innebär.  

--Som marknadsförare så brukar vi tänka att det är ett verktyg för handeln att det indikerar att det är ok.

Vad säger du att den här MSC-certifieringen, märket, betyder.

--Den innebär ju att den fisken man köper och då vill äta är ok, den är hållbar. Det kommer att finnas fiskat kvar sen, tänker jag.

Hur tydligt är det?

--Det står att det är hållbart, certified sustainable seafood, det betyder hållbar fisk. Och med hållbart menar man att det inte blir utfiskat helt enkelt.

Kaliber idag granskar några av våra mest populära MSC-märkta fiskar och skaldjur. Enligt den senaste FN-statistiken är 90 procent av världens fiskbestånd överfiskade eller fiskade till gränsen för vad bestånden klarar av. Samtidigt blir allt mer fisk märkt med MSCs hållbarhetsstämpel.

Vi granskar hur hållbar den hållbara fisken är.

”I tusentals år har människan levt i harmoni med haven som givit oss mat och inkomst. Men i mitten av 1900-talet ändrades sätten att fiska”

Det här är en bit ur WWFs, Världsnaturfondens, omfattande kampanjfilm om ett hav i kris. Filmen visar stora båtar med gigantiska trålar fyllda med fisk och döda fiskar som slängs i havet.

”De senaste 40 åren har nära hälften av havens djur försvunnit. Överfiske och spöknät är två av de viktigaste orsakerna”

--Haven mår inte bra och fiskbestånden mår ännu sämre, kan man väl säga, säger Inger Näslund, som är expert i havs- och fiskefrågor på Världsnaturfonden i Sverige.

--Man räknar med att det är cirka nittio procent av alla fiskbestånd som är överfiskade eller fiskade till sin gräns. Så egentligen har vi bara tio procent att spela på, som är bra.

Siffrorna som Inger Näslund pratar om kommer från FAO, FNs livsmedels- och jordbruksorganisation. Andelen överfiskade bestånd har ökat kraftigt de senaste 40 åren och för att göra något åt problemen startade Världsnaturfonden tillsammans med Unilever, en av världens största tillverkare av dagligvaror. MSC för tjugo år sen. Idag står organisationen på egna ben men målet är detsamma:

På Skeppsbron i Stockholm har MSC sitt Skandinavienkontor. Minna Epps är verksamhetschef för MSC i Skandinavien och Östersjöregionen.

--Det långsiktiga övergripande målet är att man ska få bukt med just överfiske. Att man ska kunna ha hållbara bestånd världen över.

Idag är MSC den absolut största miljömärkningen för vildfångad fisk i världen. Över 300 fisken är certifierade, drygt 23 000 produkter märkta och bland annat Mc Donalds, IKEA och Hemköp lyfter fram att deras fiskprodukter bär den blå loggan.

--Tittar du i frysdisken är det svårt att inte hitta MSC-märkt fisk.

Organisationer som Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen rekommenderar konsumenter att köpa MSC-märkt i sina konsumentguider för att vi ska kunna välja juste fisk och för att haven inte ska utarmas. Flera forskare hurrade när MSC startade. Bland andra den tyske fiskforskaren och biologen Rainer Froese vid Helmholtz-Centret för havsforskning i Kiel. Han såg ett tomrum fyllas.

 

-When the Marine Stewardship Council label, the MSC-label came on the market in Germany I was delighted and I was one of their earliest supporters. I am on TV and youtube and elsewhere holding up the package with the label and saying this is a really good consumer product. You can enjoy this.

”It is fair to say that few of us are sure about the source of our seafood. But there is no need to worry, since we have a solution. Because you can choose responsible caught fish that is handle with care and can be traced right back to a sustainable source by choosing fish with the little blue label. So, however you prefer your fish today you now know there will be fish tomorrow. By choosing fish with the MSC-label”

För att få sätta det blå märket på fisken måste fisket granskas av ett certifieringsföretag. Det tar tid och kostar pengar.

Certifieringen kostar en och en halv miljon kronor och fisket måste klara de krav som MSC har satt upp – de är sammanställda i ett nästan 300 sidor tjockt dokument. Kort handlar det om tre viktiga områden.

- Du kan vara säker på att det är fiskat på ett hållbart bestånd, att det har minimerad negativ inverkan på miljön och att det finns en långsiktig förvaltning så att man kan förvalta den här förnybara resursen på ett ansvarsfullt sätt.

Löftet till oss konsumenter är alltså att det fiskas på hållbara bestånd, med redskap som har så lite påverkan som möjligt på havsmiljön och så ska det finnas en förvaltning som styr hur fisket ska bedrivas utifrån hur bestånden mår. Men vi kommer att hitta flera frågetecken.

”Makrill, nu är det makrill”

Idag ska vi granska hur hållbara några av våra mest populära vildfångade fiskar och skaldjur med en MSC-certifiering är. Vi tittar på räka, torsk och makrill.

Glansiga fiskar ligger uppradade på is i stora plastbackar. Det här är fiskauktionen i Göteborgs hamn, hit kommer en stor del av den fisk som landas i svenska hamnar och hit kommer fiskhandlare och grossister tidiga morgnar för att buda hem det som sen hamnar i fiskdiskarna, på skolor och i restauranger.

”19, 19, 19, 19 kronor”

Den MSC-certifierade makrillen kommer från Nordöstra Atlanten, mellan Norge och Grönland. Det är ett överfiskat bestånd, enligt FN-organet FAO. Och även enligt aktuella siffror vi har tagit del av från ICES, Internationella havsforskningsinstitutet och som vi låtit forskare titta på, så är beståndet överfiskat. Det betyder att beståndet på sikt kommer att krympa om man fortsätter fiska lika mycket som nu. Men för tillfället är beståndet större än vad ICES anser är gränsen för när överfisket är skadligt. Biologen och forskaren Rainer Froese anser däremot att ett överfiske aldrig kan vara hållbart. 

--Overfishing means that you take out more than the stock produces.

Överfiske innebär att du tar ut mer fisk än beståndet producerar, vilket betyder att framtidens fångst bli mindre än idag, säger han.

-It means that the stock will shrink and it means that future catches will be less than what you are taking now. So there is no excuse for overfishing that I am aware of anywhere in the world.

Makrillen i Nordöstra Atlanten har fiskats över ICES rekommendationer sen 2008.

Och eftersom Island och Färöarna även fiskade över EUs kvoter drogs MSC-certifikaten in.

Nu har länderna kommit överens och skrivit avtal om hur fisket ska bedrivas. Och det är den viktigaste orsaken till att makrillfisket fick tillbaka sin MSC-certifiering nu i år, säger Minna Epps på MSC.

-Det hade inte kunnat vara certifierat om inte det fanns på plats. Men, det är inget som säger att det inte är i någon riskzon. Allt kan hända, avtal kan brytas. Så det är en process som vi följer väldigt nära.

Och EUs kvoter för hur mycket makrill som får fiskas ligger fortfarande över forskarnas rekommendationer. Därmed kan man fiska mer än det forskarna anser är hållbart. En av omkring 400 forskare som jobbar åt ICES med att ta fram råd som bland annat MSC lutar sig mot är Massimiliano Max Cardinale som jobbar på Havsfiskelaboratoriet i Lysekil: 

-Våra råd är det vi tycker är bäst för att nå ett hållbart fiske.

Hej, jag skulle vilja ha en fiskburgare tack.

Vill du ha med meny till den?

Nej, bara burgare.

40 kronor tack.

Vi äter allt mer både vildfångad och odlad fisk samtidigt och om tio år väntas både fisket och konsumtionen vara dubbelt så stor enligt FN och OECD.All fisk på McDonalds är miljömärkt enligt MSC.

--Den här fiskburgaren innehåller MSC-certifierad torsk. Hur juste fiskad är den?

Det beror på varifrån den kommer. Enligt McDonalds kommer alltid fisken i deras fiskburgare från Barents hav. Torsken kommer alltså från ett bestånd som inte är överfiskat. Enligt FAO fiskas den inom gränsen för vad beståndet tål just nu. Men det finns hållbarhetsmärkt torsk från ett annat område där beståndet är i sämre skick. Torsken från Nordsjön och Skagerack är överfiskad enligt siffror från ICES.

Trots det har det här torskfisket nyligen MSC-certifierats. Enligt Minna Epps på MSC beror det på att beståndet har återhämtat sig efter att i decennier ha legat på rekordlåga nivåer.

--Där har vi har ju sett en förbättring, nio år i rad har beståndet ökat och vi ser att dödligheten går ned. Det kan finnas gränsfall ibland, men de uppfyller kraven. Man måste sätta en poängbedömning.

Men vi ser i slutrapporten att beståndets status får lägsta möjliga poäng i MSCs betygssystem och ligger enligt deras standard precis på gränsen till underkänt. Därför har fisket fått villkor som måste uppfyllas för att få behålla certifieringen. Inom fem år måste fisket minska för att få behålla det blå märket, säger Minna Epps.

- Villkoren som har satts på det här fisket är att minska fiskdödligheten så att de kan komma enligt målriktningen och att försäkra att det finns en återhämtningsstrategi som är effektiv. De har ju uppfyllt kraven för att bärkraftigt bestånd.

Förutom att fisken ska komma från hållbara bestånd så lovar också MSC att det ska fiskas så skonsamt möjligt för havsmiljön. Men torsk fiskas oftast med en kontroversiell metod: bottentrålning.

Det är fiske med ett strutformat fiskeredskap i nät som fångar fisk som simmar ovanför botten eller som lever direkt på botten.

Bottentrålning är bland andra Naturskyddsföreningen emot.

”Fortsätter vi att fiska som nu kan det vara tomt på fisk i haven om 40 år. Inte ens en liten fiskpinne kommer att simma runt där. Ganska konstig tanke va? Det beror på kraftigt överfiske och de vårdslösa fiskemetoder som ofta används. Som bottentrålning till exempel. Det betyder att man tar upp alla fisk, även den vi inte äter. Och det är ju botten. För den fisken ska ju ätas av andra fiskar”

- Bottentrålning har en enorm massa problem med sig, förutom hur mycket de fiskar och de bifångster de får så förstör de hela tiden bottnarna. Det är en kontinuerlig störning av bottnarna.

De säger Ellen Bruno som är ansvarig för fiskefrågor på Naturskyddsföreningen. Och de vill att MSC slutar certifiera fiske med bottentrål.

- Det är som att man hela tiden kalhygger en urskog för att plocka ut de fina träden som man vill ha.

MSC anser däremot inte att bottentrålning per automatik ska diskvalificera ett fiske från att certifieras. Det viktiga är att det bottentrålas med minsta möjliga skada, säger Minna Epps.

- Vi uppmanar ju till att varje fiske ska granskas individuellt. Man ska inte göra de här generaliseringarna.

När Kaliber granskar slutrapporterna för MSC-certifierade torskfisken ser vi att fiske med bottentrålning får sämre betyg än metoder som krok och lina när det handlar det om påverkan på livsmiljöerna. Trots att det går att fiska torsk på sätt som är mindre skadligt för miljön och trots att en av MSCs egna grundprinciper är att fisket ska vara så skonsamt som möjligt så får torskfisken som bedrivs med bottentrål hållbarhetsstämpeln.

Varför inte bara certifiera den bästa metoden ur hållbarhetsperspektiv?

-Vi certifierar, om man tittar över lag, de som uppfyller bästa praxis.

Varför väljer inte ni att låta bli att certifiera bottentrålning?

-Vi förbjuder ingenting utan vi säger att kan man bevisa det här eller det här så blir man MSC-certifierad.

Ett annat fiske som använder bottentrål är det efter räka. Nordhavsräkan har en historia som kantats av larm om att det har fiskats för hårt. Dessutom har det varit problem med utkast, att småräkor kastats tillbaka i havet. Vilket har påverkat beståndet negativt.

Det är lite regn i luften, det är kolsvart ute förutom små ljuspunkter som närmar sig. En efter en kommer trålar in till den lilla hamnen i Grebbestad. Just den här båten har varit ute sen fem i morse, nu är klockan snart nio på kvällen.

Hur är det med räkan nu då?

-Just nu är det dåligt fiske va, men det går upp och ned.

Under den här tiden på året trålar han oftast efter räkor. Men, eftersom det är dåligt med räkor längs västkusten just nu så har det den senaste tiden handlat om kräftor. Fiskaren vill inte säga vad han heter eftersom han tror att det han kommer att säga inte tas emot bra av MSC.

Det svenska fisket efter den så kallade Västkusträkan eller Nordhavsräkan som den egentligen heter fick sin MSC-certifiering förra året. Det danska och norska i somras.

I hamnen i Grebbestad vägs dagens fångst in och läggs på is i plastbackar som märks med MSC-märket. För den här trålaren tillhör liksom alla svenska räktrålare ett numera MSC-certifierat fiske.

-Det var egentligen branschen som menar på det att om vi inte MSC-certifierar er så kan de inte köpa våra grejer. Om ni inte certifierar er så får ni inte sålt en enda räka, en enda kräfta ingenting. Det var det man gick ut och sa. Så vi hade egentligen inget annat val än att göra det.

Vad betyder den här certifieringen?

-Certifieringen betyder ingenting för oss. Vi fiskar precis som vi alltid har gjort.

Räkfiskaren säger alltså att det just nu är ont om räkor. Den bedömning ICES, Internationella havsforskningsinstitutet har gjort är att fisketrycket är högt. Enligt forskare Kaliber har pratat med är det precis över gränsen till överfiske och inte ett hållbart fiske. Och så har det sett ut i några år.

Dessutom är Nordhavsräkan rödlistad av Artdatabanken och klassas som nära hotad eftersom det visar sig att beståndet har minskat kraftigt, med mer än 30 procent den senaste tioårsperioden.

Räkbeståndet har minskat och kvoterna för räkfisket ligger högre än forskarnas råd. I år saknas siffror för beståndet, säger Massimiliano Max Cardinale som jobbar på Havsfiskelaboratoriet i Lysekil. Han har lett arbetet med att uppskatta beståndet för Nordhavsräkan för ICES räkning och tycker att MSC borde ha väntat något år innan de certifierade räkfisket.

--Det är lite tvivelaktigt, det finns lite tvivel om varför man har certifierat fisket som hållbart fiske.

Vi sitter på hans jobb och tittar på siffror han har tagit fram åt oss. Han jobbar även för MSC och tycker att de är bra, men ser också att det finns problem med vissa bestånd, som med räkbeståndet.

 

--Ja, det är inte hållbart fiske. Beståndet är inte så stor som vi vill. Räkan är en organism, en kortlevande art med ganska stora svängningar i lekbiomassa, så vi är inte överraskade att beståndet går upp och ner ganska kraftigt. Vad vi mest är intresserade av är proportionen av räka som vi tar upp från bestånden är nära gränsvärdet, det var det faktiskt förra året. Nu vet vi inte idag, säger Cardinale.

Förutom att det har varit problem med beståndet, och att räkan också bottentrålas, så har det funnits andra problem. Bland annat har beståndet har påverkats negativt av att fiskare har kastat tillbaka småräkor som man inte vill ha med upp.

De måste ha vidtagit åtgärder för att utkasten ska upphöra, säger Minna Epps på MSC och det är ett villkor för att få behålla certifieringen.

--Det var ett av de villkoren som skulle uppfyllas år ett. Så nu kommer de att ha den här årliga revisionen som kommer att kontrollera att svenska räkfiskare faktiskt har uppfyllt det de skulle göra.

Tilbaka i Grebestad:

Vad kan man säga om den här båten?

Vi har haft den i snart tio år, köpte den i England

För flera år sen byttes näten på den här båten till nät med större maskstorlek. Det för att hindra att småräkor fastnar.

-Det är ju det här vi ska fiska nästa år. Så det är ju bättre att det går kvar.

Men att räkfisket hållbarhetsmärktes innan villkoren om bland annat utkasten var uppfyllda är en av orsakerna till att räkfiskaren i Grebbestad inte har mycket till övers för märkningen.

-Tydligen spelar det ingen roll hur du fiskar. Du kan fiska smålus och grejer, det spelar ingen roll. Det går fint att göra en MSC-certifiering i alla fall verkar det som.

MSCs löften till oss konsumenter är att det är fiskat på ett hållbart bestånd, att det har så liten negativ inverkan på miljön som möjligt och att det finns en långsiktig förvaltning, så att fiskena på sikt bedrivs på ett hållbart sätt för bestånden. Det är de tre viktigaste principerna för MSC.

Med nordhavsräkan finns det alltså frågetecken om beståndet är hållbart. Och så används den kontroversiella fiskemetoden bottentrålning, som kan skada livsmiljöerna i havet. Och Kaliber kan också avslöja att det saknas en förvaltningsplan. Det är en överenskommelse mellan politiker, forskare och fiskare, kring hur mycket som kan fiskas med tanke på hur bestånden mår.

Det tycker forskaren Massimilliano Max Cardinale är det största problemet med de svenska, norska och danska räkfiskena:

 

--Jag tycker inte att det är speciellt optimalt att det inte finns en förvaltningsplan när det gäller sån här MSC-certifiering. En förvaltningsplan är ofta en garanti för att vi kommer att reagera tillräckligt snabbt för att ha ett hållbart fiske. Utan förvaltningsplan blir det mycket svårare att göra såna kraftiga beslut, till exempel dra ner kvoterna mellan åren kraftigt.

 

En bra förvaltning är viktig för MSC och så här säger Minna Epps om hur viktig en förvaltningsplan är:   

--Det är väldigt, väldigt viktigt. Jag tror att det är ett av de mest effektiva sätten, att förvalta ett fiske på ett bra sätt.

 

Trots att det inte finns någon förvaltningsplan för räkfiskena har de fått betyget godkänt på den punkten i MSCs poängsystem.

 

--Det är fortfarande godkänt, men då finns det tydliga krav och villkor att det här måste upp annars dras certifikatet in. Och där kan man ju inte skylla på yrkesfiskarna eller misslyckanden i fiskeriförvaltningen kan inte heller förlikas med misslyckande av MSC. Här har det faktiskt gjorts väldigt mycket.

Men är det allvarlig brist i fisket?

--Från förvaltningssidan. Rent generellt kan man ju säga att absolut är det är en brist om det inte finns tillräckligt bra förvaltningsplaner. Här fanns det tillräckligt. Men de har ju fått jobba aktivt med att förbättra.

Det pågår nu ett arbete med att ta fram en förvaltningsplan. Enligt MSC och Minna Epps är en förvaltning inte enbart en förvaltningsplan utan en mängd olika kriterier, regler, riktlinjer och kontroller för fisket som är uppfyllda.

Räkfiskena är alltså trots bristerna hållbarhetsstämplade av MSC.

Minna Epps, verksamhetschef på MSC säger att fiskena är hållbara utifrån deras krav och att certifieringsföretaget som granskar fiskena gjorde bedömningen att de hade minst godkänt på alla kriterier.

 

--Men alltså, när ett fiske granskas och blir certifierat så uppfyller de våra krav. Sen kan ju förutsättningar ändras under tiden och det är därför har man har årliga kontroller och certifikat blir indragna. 

Hon lyfter fram att det för varje fiske som certifieras görs en helhetsbedömning utifrån 28 olika kriterier. Det syftar till att ge en samlad bild av hur hållbart ett fiske är. Hon menar då alltså att man inte kan titta enbart på hur beståndet mår.  

Det finns också styrkor med varje fiske. För räkan är det bland annat att få skyddade arter som till exempel sälar och sjöfåglar stryker med. Och att Sverige och EU har bra övervakning av fisket.

Fanns det några tvivel då när fiskena certifierades?

-Nej men den har varit i linje med att de har följt vår standard. Att de har uppfyllt våra krav. Sen kan man önska att det såg bättre ut på olika håll, men då har man de här villkoren som ställs på fisket för att det ska förbättras. Så, i princip om det är ett gränsfall så är man positiv till att komma med i programmet för då har man en tydlig insikt och mer kontroll över fisket. Så jag ser väldigt positivt på att man går med, så länge man uppfyller kraven på hållbarhet och det finns utrymme för förbättringar.

Kalibers granskning visar att några av våra mest konsumerade fiskar och skaldjur som bär MSC-märket kommer från enligt den etablerade forskningen ohållbara eller överfiskade bestånd.  

Makrillen – överfiskad.

Nordhavsräkan – något överfiskad och enligt forskare ohållbart fiskad.

Torsk från Nordsjön, Skagerack – överfiskad.

Torsk från Barents hav och Nordöstra Atlanten – på gränsen till överfiskad.

Och både räka och stora delar av torsken som är MSC-märkt bottentrålas, vilket är en kontroversiell fiskemetod med risk för skador på havsbottnar och havsmiljöer.

Vi är tillbaka bland fiskarna i fiskdisken i Majorna i Göteborg med Cecilia Sorél på Göteborgs universitet, som har forskat mycket kring det här med hållbar konsumtion och vet vad miljömärkningar innebär.

Du sa här i början att det här signalerar att fisken kommer från att hållbart bestånd. Hur ser du på att fisken kommer från överfiskade bestånd också?

--Det är klart att det måste vara jättedåligt såklart. Då förlorar ju märkningssystemet sitt förtroende. Och det är a och o. Det ser vi på andra miljömärkningssystem. Det är inte fel på märket. Det är inarbetat märke som har stort förtroende så vad det som gäller är att man får justera sina kriterier så att det blir lite hårdare.

Håller det vad det lovar?

--Det är klart att det inte gör det. Men det kan göra det om man förändrar det. Och det tycker jag att man ska ställa krav på.

Om man som konsument vill ha den allra mest hållbara fisken behöver man ha koll på varifrån fisken kommer, hur beståndet ser ut och vilken fiskemetod som används. Inte lätt. En av fiskarna som många anser kommer från ett hållbart bestånd och där fisket sköts bra med en skonsam metod är sill från Skagerack och Kattegatt. Hur ska man som vanlig konsument kunna veta det?

På fisken i disken är märket detsamma, certified sustainable seafood.

”Var kommer fisken ifrån. Hur är den fiskad. Hur många finns det kvar. Eller är den odlad. Hur påverkar det vår miljö. Med andra ord. Hur ska jag veta allt det här? Om jag vill vara helt säker på att handla hållbart så ska jag titta efter de här symbolerna”

Och några organisationer som hjälper oss i djungeln att välja sjysst fisk är Världsnaturfonden och Naturskyddsföreningen. De har egna konsumentguider. I den här filmen från Världsnaturfonden rekommenderas all MSC-märkt fisk. Inger Näslund är fiskeexpert på Världsnaturfonden i Sverige.

-För tant Agda och farbror Sune kan inte hålla reda på allt det här vi pratar om. Om man vill se att fisket i Europa och världen ska gå framåt så har man MSC att hålla sig till om man vill köpa en mer hållbar fisk.

Naturskyddsföreningen rekommenderar också all MSC-certifierad fisk i sin fiskguide.
Det gör man trots att man är emot bottentrålning.

--Jag kan inte försvara enskilda fisken för MSC, jag vet att det finns flera stycken som har problem.

Men hur ser du på att ni i er guide ändå rekommenderar MSC-certifierad fisk som ni samtidigt ser problem med?

-Man ska komma ihåg att märkningar är inte de perfekta fiskena, utan de är bättre än dem som inte är certifierade. Om man ska köpa en MSC-märkt räka så ska man känna att den i alla fall är bättre än en ickemärkt räka. Och att man också stödjer rörelsen i fisket, att de vill bli mer och mer hållbara. Sen är det inte så att alla certifierade produkter är perfekta, utan de anses vara bäst i klassen helt enkelt.

En som har gått från applådera MSC till att tappa tron på dem som havens och fiskens räddare är biologen och forskaren Rainer Froese.  
Men, säger han, de skulle kunna spela en viktig roll om de skulle ändra sina regler om överfiske.

- I must say that label is better than no label. - Consumers’ needs guidance. Labels is one way of doing that. And MSC is the largest label. If they would do their job properly they could play a very beneficial role in reforming fisheries and rebuilding ocean, do what they claim they want to do. But the first step is to stop certifying stocks that are subject to overfishing.  

Reportrar: Samira Othman och Daniel Värjö

Producent: Andreas Lindahl

Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".