Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.
Kaliber är slut för säsongen. Programmet är tillbaka i höst, måndagen den 4 september.

Här kan du läsa hela programmet

Publicerat fredag 2 december 2016 kl 15.53
Stor lax
Fem miljoner laxyngel planteras ut för att växa sig stora i svenska vattendrag. Just den här laxen simmade i Mörrumsån. Foto: Caroline Tibell/SvD/TT

För två veckor sedan granskade Kaliber miljömärkningen på vildfångad fisk. Idag går granskningen vidare med odlad fisk.
Bland annat det vi äter mest av – norsk lax.


Nu är vi i frysdisken.
Här har vi odlad lax från Norge.
Och pangasius från Vietnam.

Odlad lax från Norge är den fisk vi äter allra mest i Sverige.
Och den här fisken har en grön märkning där det står farmed responsibly ASC certified.

--Du får ju en produkt som är producerad efter ASCs regelverk. Sen vad det innebär när det gäller miljöpåverkan och miljöeffekter, det är ganska okänd mark från ett forskningsperspektiv, säger Malin Jonell, som är forskare och jobbar med fisk- och skaldjurscertifiering.

--Löftet är ju att det är producerat enligt ASCs regler och man säger själv att det är en ansvarsfull produktion. Och vad det innebär är ju lite oklart. Men du kan få en lax som är producerad troligtvis på ett något miljömässigt mer hållbart sätt än en konventionellt producerad lax. Det är jag övertygad om. Men hur stor skillnad det är, det är jag mer osäker på, fortsätter Malin Jonell.

I vårt förra program granskade vi världens största miljömärkning för vildfångad fisk MSC. Vår granskning visade att några av våra mest konsumerade MSC-märkta fiskar kommer från bestånd som överfiskas.

Vi äter allt mer fisk. Framför allt mer odlad fisk. Idag är hälften av den fisk vi äter odlad.

När efterfrågan på fisk ökar och allt fler fiskbestånd i haven överfiskas framställs odlad fisk som en lösning.

Idag granskar Kaliber ASC-märkningen av odlad fisk.
ASC vill vara det bästa valet för oss konsumenter.
Men hur grönt är det gröna märket?

Vi kollar vad ASC lovar och vilka problem som finns, trots märkningen, med odlad lax från Norge och pangasius från Vietnam, två av våra mest populära ASC-märkta fiskar.

Vart är vi på väg?
--Nu är vi på väg till Marine Harvests uppfödningsanläggning – Kobbavik. Ligger utanför Stavanger, säger Ola Helge Hjetland på Marine Harvest.

Vi sitter i en båt på väg till en av Norges alla laxodlingar. Ola Helge Hjetland är kommunikationschef på Marine Harvest som är Norges och världens största laxproducent.
Lax odlad i Norge är den fisk vi äter absolut mest av här i Sverige.

Och det är där laxen är?
--Ja där är laxen, säger han.

Hur mycket lax bli det här ute?
--Här ute på den här anläggningen är det cirka 800 000 lax nu.

Det här är en ASC-certifierad odling.
Lax som kommer härifrån får alltså ASCs gröna logga.
I ett modernt kontorshus i vid en kanal i Utrecht har ASC sitt huvudkontor.
Två trappor upp ligger ASC, Aguaculture Stewardship Council.

I Nederländerna träffar vi Esther Luiten som är marknadsföringschef på ASC.
Vi frågar henne vad deras löften till oss konsumenter är.

– What we promise is that the fish is being farmed in a way that it is not impacting water quality, that its making sure that wild species are being protected, its making sure that workers are protected in their rights and producers is taking care of the of the communities that live around the farm, säger hon och fortsätter.
– And it is making sure that they are keeping the fish that live at the farm healthy.

Hon berättar att ASC lovar att fisk märkt med deras logga är odlad på ett sätt som inte påverkar vattenkvalitén och som försäkrar oss om att vilda djur och fiskar skyddas och att fisken på odlingen mår bra.
Och ASC lovar oss också att arbetarnas och lokalbornas rättigheter ska värnas.

”The Aquaculture Stewardship Council or ASC is creating certifications standards that will transform the industry and promote the best environmental and social choice for seafood”.
ASC grundades 2010 av Världsnaturfonden och IDH, The Sustainable Trade Initiative.

Över hela världen odlas det ASC-certifierad fisk, bland annat lax i Norge och Chile, jätteräkor i Belize, pangasius i Vietnam och tilapia i Kina.

ASC ser odlad fisk som en lösning på att efterfrågan på fisk ökar samtidigt som allt fler bestånd i haven är överfiskade.

--We need more farmed fish to feed the people. We also need the wild fish to feed the people. So it’s all about getting both right, säger Esther Luiten på ASC.

Hon säger att det handlar om att vi behöver både odlad och vildfångad fisk, och då bidrar ASC med att se till att odlingen sker på ett ansvarsfullt sätt.

Men det finns de som tycker att det finns problem med ASC-märkningen. Bland andra Naturskyddsföreningen, där Ellen Bruno arbetar med fiskefrågor.

--Vi rekommenderar inte dem i dagsläget därför att de inte har relevanta miljökrav.
Hur då?
--Kraven måste ju vara tillräckligt höga för att det ska vara en påtaglig skillnad mellan de som är märkta och de som inte är det. Och det har de inte idag.
Vad är det som brister?
--Det är olika saker i olika odlingar, eller olika produkter ska jag säga.

ASCs märke är väldigt likt det som MSC, hållbarhetsmärkningen för vildfångad fisk, använder.
Men medan MSC använder ordet hållbar för sin märkning använder ASC istället ordet ansvarsfull.

Esther Luiten på ASC säger att det finns problem med den odlade fisken, att det är en bit kvar för att den ska kunna kallas hållbar idag och att deras mål är att göra fiskodling, akvakultur, hållbar.

--It’s our mission to make aquaculture sustainable. What we say is transforming the sector towards sustainability. We believe that aquaculture, when you compare it to meat or pork, it can be a very responsible source. But there are issues with the sector. They need to be solved, säger hon.

Trots löftena till oss konsumenter är ASC alltså medvetna om problemen, som de själva ser som utmaningar, inom fiskodlingsindustrin.
Men, säger Esther Luiten, odlad fisk är jämfört med kött en ansvarsfull källa.

Hej, en lax tack …
En lax …

Restaurangerna på IKEA serverar bara ASC- och MSC-märkt fisk. Det visar de tydligt på skyltarna i restaurangen.

Det finns två laxrätter, båda tydligt markerade med den här gröna ASC-loggan. Lax från en ASC-certifierad ansvarsfull odling står det.

På IKEAs restauranger i Sverige kallas den ASC-märkta fisken mer hållbar.

Jacqui Macalister, chef för hälsa- och hållbarhet på IKEA Food, säger att de har som mål att påverka odlingar att certifiera sig enligt ASCs standard.

--Certifications like this do allow IKEA and companies like IKEA to drive change in an industry in a way that we wouldn’t be able to do without it. Our goal is really to bring as many farms, into the certification progress, as possible, säger hon.

Vad händer nu?
--Nu ska vi ut och se på laxen, säger Ola Helge Hjetland på Marine Harvest..

Vi är tillbaka i den norska fjorden. Det här är en av Norges 90 ASC-certifierade laxodlingar.

--Nu ser du ute i kassarna, laxen som hoppar, säger Ola Helge Hjetland.

Här, i sex stora nätkassar i havet, simmar laxen. De är färdigodlade och redo för skörd, som man kallar det.
”Thanks to the nature, that gave us perfect conditions. Thanks to the people who gave us ideas”

Norge producerar mest lax i världen, varannan lax som vi äter kommer från Norge. Förra året exporterade norska företag lax till 100 länder för 50 miljarder kronor.

Laxen hamnar alltså både på grillen i Sverige och flygs till sushirestauranger i Japan.

“Thanks to the trade that gave us the possibility to serve 14 million meals of Norwegian salmon everyday around the globe.”

Marine Harvest, som är världens största laxproducent, har odlingar i sex länder. En tredjedel av alla deras odlingar är ASC-certifierade. Målet är att alla odlingar ska vara certifierade 2020.

Hur viktig är det för er att det blir certifierat?
--Det är viktigt för oss eftersom vi ser att ASC är ett verktyg som kan hjälpa oss hantera de utmaningar vi står inför, säger Ola Helge Hjetland och berättar att laxproducenterna står inför flera utmaningar.
Det allra största problemet för laxodlingarna är laxlus.

Laxlusen är en parasit som förekommer naturligt och som gynnas när det är mycket lax på samma ställe, som i odlingskassarna. Laxlusen äter sig in i skinnet på både odlad lax och vildlax. Såren kan bli så allvarliga så att laxen dör eller måste avlivas.

Och när Kaliber går igenom dem rapporter som görs innan en odling blir ASC-certifierad
ser vi att mellan 4 och 25 procent av laxarna dör på olika norska odlingar. Det är inte bara på grund av laxlusen.

På den här odlingen kan vi läsa oss till att nästan var sjätte lax dog förra året.

Det är alldeles för många laxar som dör, säger Ola Helge Hjetland.

--I laxnäringen dör det alldeles för många laxar. Det hänger till viss del ihop med laxlusen, en utmaning vi hoppas kunna lösa i framtiden, berättar han.

--Där ser du små rensefisk. Ser du? …
--Ja, just det.
--De här små rensefiskarna som vi använder äter lus av laxen.

Ett sätt att bekämpa laxlusen, som Marine Harvest använder sig av, är småfiskar som äter laxlus, så kallade rensefiskar. De simmar och bor med laxen i kassarna, Ola Helge Hjetland visar fiskarna.

Förutom laxlus har Marine Harvest haft stora problem med att laxar tar sig ut ur odlingskassarna. Förra året var det nära 75 000 laxar som rymde från deras odlingar i Norge.

Både problemen med laxlus och att laxar tar sig ut i havet påverkar den vilda laxen.
Laxlusen sprider sig och drabbar framför allt smålaxar, smolt.
Dessutom påverkas havsbottnen och omgivningarna i havet av fodret och laxavföringen från odlingarna.

--Det är jättestora problem. Och det handlar om att de odlar fantastiskt mycket lax, alltså. Just hur man har sett hur de vilda laxpopulationerna har minskat med 50 procent på trettio år är ju katastrofalt. Och det tror man verkligen beror på parasiterna då som smittar från odlingarna. Så det här är ett problem som vi ser jätteallvarligt på vilket gör det svårt att miljömärka dem, säger Naturskyddsföreningens fiskeexpert Ellen Bruno.

Enligt Marine Harvest är det oklart om vildlaxen dör på grund av odlingarna. Eftersom det inte forskats tillräckligt kring det här vet man inte i vilken omfattning odlingarna påverkar vildlaxen, säger Ola Helge Hjetland. Men, säger han – att laxar rymmer och dör innebär förlorade intäkter.

--Det kan ju ha en effekt på vildlaxen, och i tillägg så handlar det om stora kostnader för oss, säger han.

Trots att ASCs löften till oss konsumenter är att fisken ska ha en bra hälsa på odlingarna och att vilda arter ska skyddas, så drabbas både laxen i kassarna och den vilda laxen av laxlus.
Och en laxodling där var sjätte lax dör kan ändå vara certifierad.

Enligt ASCs standard för lax, ett dokument på över 100 sidor, finns det krav och begränsningar i hur mycket laxlus det får finnas, hur många rymningar som får ske och så måste företagen bevaka och mäta hur till exempel havsbottnen påverkas.

Även om ASC anser att laxlusen är den största utmaningen så klarar alla certifierade odlingar ASCs krav säger marknadsföringschefen Esther Luiten.

--The certified farms live up to our rules.

But how responsible and how sustainable is it?
--That is defined by what we require in our standards. And you know, I can’t give a moral absolute judgement about what is sustainable and what is responsible.

Hållbarhet eller ansvarsfullhet är alltså definierat i ASCs standarder, säger hon. Och lägger till att huvudsaken är att det leder till förbättringar.

När en fiskodling ska få en certifiering granskas den av ett certifieringsföretag, som kollar hur odlingen lever upp till ASCs krav. Kraven omfattar sju principer med totalt 39 kriterier. Det handlar om allt från hur miljön påverkas, hur fisken har det, varifrån fodret kommer och om anställdas löner och om det förekommer barnarbete. Och varje år görs en ny kontroll.

Ett annat problem med laxodlingen är att det behövs annan fisk för att föda upp laxen.

Laxen vid odlingen utanför Stavanger matas med pellets som med jämna mellanrum slungas ut från rör i mitten av varje kasse.

Vad är det i fodret?
--I fodret här är det flera ingredienser. Vi brukar dela upp det i vegetabiliska och marina ingredienser. De marina ingredienserna är fisk och de vegetabiliska är olika vegetabiliska råvaror som soja och raps, säger Ola Helge Hjetland som tittar på när laxen matas.

I laxfodret finns både vegetabiliska råvaror och fisk.
Samtidigt som odlad fisk framställs som ett alternativ till överfisket i haven, så matas laxen med fisk från haven.

Kaliber har kollat tre av de största laxfodertillverkarnas foder. Vi ser att fodret innehåller omkring 20 procent vildfångad fisk. Resten är fiskrens, biprodukter från fiskodlingen, och grödor som soja, majs, bönor och rapsolja.

Den norska laxindustrin har lyckats få ner andelen fisk i laxfodret.
Enligt Norges Sjömatråd och Marine Harvest går det numera åt omkring ett kilo vildfångad fisk till ett kilo odlad lax.

Men fisken i fodret är fortfarande ett bekymmer och bromsar utvecklingen, säger Ola Helge Hjetland på Marine Harvest.

--Vi vill producera mer fisk. Och om vi ska göra det så måste vi göra det på ett hållbart sätt. Då måste vi lämna kvar så lite fotavtryck som möjligt.

När vi undersöker vilka fiskar som är de vanligaste i laxfodret hittar vi ansjovis från Peru och Chile, blåvitling, skarpsill, tobis och lodda från Nordöstra Atlanten eller Nordsjön.

Att mata odlad fisk med fisk ur havet är en fråga som väcker reaktioner ur ett miljöperspektiv.
Det här är fiskar som skulle kunna användas till annat än laxmat, anser Patrik Henriksson. Han är forskare på Stockholm Resilience Center och WorldFish Center i Malaysia. Han forskar kring hur miljövänlig den odlade fisken är i ett livscykelperspektiv.

--Det är så klart inte ett bra sätt att använda fisk.

Varför är det inte det bästa sättet? Om vi inte gillar ansjovis så kanske det är lika bra att det går till en lax som vi ändå äter?
--Vi får fisk från hela världen idag. Så om man tänker att man skulle kunna använda den fisken att mata folk som inte har tillräckligt protein, ett underskott på det, så skulle man kunna göra mycket bättre saker på så sätt, säger Patrik Henriksson.

Det krav ASC har på fisken i laxfodret är att fisken ska komma från bestånd som mår bra.

---If you look at the ingredients being used a fishery is only sustainable if the stock is healthy, if there are no impacts on the environment and if there’s proper management system, säger Esther Luiten på ASC.

Men hur mår fiskbestånden som används till laxfoder?

Vi börjar med anjovisen från Peru och Chile – anchovetan.

Vi kollar i FishSource, en databas med bedömningar och vetenskaplig fakta över fiskbestånd, som ASC lutar sig emot när fisken i fodret kontrolleras enligt deras krav.

Där står det att anchovetan från Peru och Chile anses överexploaterad och överfiskad och att beståndet inte mår bra. Och bedömningen är att beståndets framtida hälsa är betydligt sämre.

Och blåvitling överfiskas i nordöstra Atlanten, enligt Internationella havsforskningsrådet ICES. Det betyder att det dör mer fisk än den reproducerar sig, men beståndet mår bra som det ser ut nu.

Och när det gäller lodda är det så ont om den i Barents hav, där mycket av foderfisken fiskas, att det är fiskestopp, enligt ICES. Loddan kan därmed inte användas i fodret nu.

Beståndet av skarpsill ser bra ut. Och kunskaperna om tobis är begränsad.

Vi frågar ASC om det är ok att fisk från bestånd som överfiskas används i fiskfoder.
Esther Luiten hänvisar till bedömningen i Fishsource, vilket betyg fisken har fått där.

- If the fish score is 6 it is ok use, säger hon.

Så länge fisken har betyget sex på den tiogradiga skalan är det ok, svarar hon.
Och det har anchovetan, trots att det samtidigt står att den anses överfiskad.
Vad säger ASC till konsumenter som tror att de inte bidrar till överfiske när de köper certifierad odlad fisk när det visar sig att fisk i fiskfodret överfiskas?

- The scoring says six right now, so it is what it is. If the score next year says is no longer six it can’t be used in the feed. It’s as simple as that, säger Esther Luiten.

Så länge betyget är sex är det som det är som det är, svarar hon. Det är kraven i ASCs standard.
Hon tillägger att det kan komma att bli högre krav i ASCs nya regler för fiskfoder som kommer nästa år.

Nu är vi inne på det vi kallar foderflottan. Här ser vi var man styr utfodringen av laxen.

Anchovetan har också blivit dyrare eftersom fiskbeståndet är litet. För Marine Harvest innebär det att laxen har blivit dyrare att producera. Det är en av anledningarna till att de ser sig om efter andra ingredienser till fodret. Och det är inte hållbart att fiska mer anchoveta än man gör idag, säger Ola Helge Hjetland.

– Om vi har lust att producera mer pellets och mer lax så måste vi göra det på andra sätt än vi hittills har gjort, säger han.

Det är inte bara fisk i laxfodret. När andelen fisk i fodret har minskat, har det blivit allt mer vegetabilier. Bland annat ärtor, bönor och rapsolja. Och soja från Brasilien är numera en av de råvaror laxen äter mest av.

Sojan är omdiskuterad eftersom det pågår en storskalig expansion och odlingarna påverkar unika naturområden och Amazonas regnskogar.

Idag finns det inget krav på att sojan ska komma från certifierade odlingar. Men det är att föredra, säger Esther Luiten.

--The salmon standard requires the soy preferably to come from certified sources.

Men med ASCs kommande krav på fiskfodret ska det vara enbart från certifierade odlingar nästa år.

Den norska odlade laxen har alltså problem med laxlus, med rymningar och att fodret innehåller fisk som överfiskas. Trots det får den ASCs gröna märke i butiken.

”The farming of Pangasius is one of the most rapid growing types of aquaculture in the world. It has increased fifty fold in the last decade. Vietnam is the world’s largest Pangasius producer and exposer”.

Från Vietnam kommer odlad pangasius hit till våra frysdiskar. Det är en annan populär odlad fisk för oss här i Sverige. Det är en vit fisk som ofta är billig. Härom dagen hittade vi ett paket med 600 g för 19.90.

Pangasiusindustrin i Vietnam är en av de snabbast växande livsmedelsindustrierna i världen. Vietnam producerar över 1 miljon ton pangasius per år.

Pangasiusodlingarna har fått mycket kritik. I februari 2011 sände Ekot:

”Vid den intensiva uppfödningen av den populära matfisken pangasius, eller vietnamesisk hajmal som den också heter, används mängder av antibiotika för att hålla fiskarna levande i dammarna. Och det har lett till att bakterier blivit resistenta”.

Det har förutom antibiotikaanvändningen handlat om dammar som läcker och om förorenade vattendrag och om att de som jobbar på odlingarna har haft dåliga arbetsförhållanden.

Naturskyddsföreningens Ellen Bruno är skeptisk till att pangasius ASC-märks.

--De använder väldigt mycket kemikalier, de förorenar floderna och de smittar sina vilda släktingar. Hur hållbar den skulle kunna vara, det känner jag mig ganska tveksam till faktiskt.

Den första pangasiusodlingen i Vietnam ASC-certifierades 2012.
Esther Luiten på ASC säger att organisationen är medveten om problemen. Men att de 35 pangasiusodlingar i Vietnam som idag är certifierade lever upp till deras krav.
Och hon säger att odlingarna har förbättrat sig, enligt producenter i Vietnam och Världsnaturfonden på plats.

--There have been investments in making sure embankments are more solid. Mortalities on the farm are going down, the use of medicines are being reduced, so there are changes being made. So far it’s anecdotally only. But we will invest in showing this changes over time, based on independent research.

Det har bland annat investerats i att göra dammar starkare, att dödligheten bland fiskarna på odlingarna går ned och att antibiotikaanvändningen blir mindre, säger Esther Luiten och berättar att ASC ska ta reda på hur odlingarna förändras med hjälp av oberoende forskning. Hittills finns det inga vetenskapliga utvärderingar.

Men en som har studerat pangasiusodlingar i flera år är Patrik Henriksson, vid Stockholms Resilience center. Han ser att odlingar som har ASC-certifierats har gjort framsteg.

--Om det går i rätt riktning. Om ASC ligger på och driver förbättringar så tror jag att om tio år, om Vietnam hakar på, så tror jag att Pangasius kan vara en väldigt bra källa till animaliskt protein.

Han tycker att pangasius kan odlas hållbart, framförallt eftersom den inte behöver äta så mycket fisk, som till exempel lax.
Men problemet med mycket antibiotika finns kvar, speciellt om man jämför med norska laxodlingar där det knappt används någon antibiotika längre.

--Jag säger väl att ASC-odlingarna är bättre än vanliga odlingar, i många av de här aspekterna. Men vi har fortfarande problem som vi måste jobba mot, säger han.

För att få en bild av hur det ser ut på odlingarna har Kaliber gått igenom de rapporter som ligger till grund för certifieringarna. I rapporterna har vi hittat flera problem.

Det finns på enskilda odlingar vad som klassas som allvarliga brister, som att dammar läcker eller har brustit, att avloppshanteringen varit osäker eller att odlarna inte kunnat visa att de betalat sociala avgifter.
Sådana allvarliga brister måste vara åtgärdade innan certifieringen.

Vi hittar också brister, som av ASC, klassas som mindre. Det handlar på enskilda odlingar om arbetsbostäder som inte uppfyller basbehoven, att arbetsmiljön inte är säker, eller att odlingen har för låg lägstalön. Och det handlar också om brister i provtagningar, att man inte kan veta vad det är för fiskprodukter i fodret, eller att man har doserat för mycket antibiotika.
Sådana brister måste åtgärdas inom ett år.

--We are checking whether this are being approved over time. If they don’t solve it, they will lose their certificate, säger Esther Luiten.

Kaliber kan visa att det finns frågetecken med både ASC-märkt lax från Norge och pangasius från Vietnam.

När det gäller laxen, så matas den med foder som innehåller fisk som fiskas hårt eller överfiskas.
Det är problem med parasiten laxlus som drabbar både odlad lax och vildlax, ibland så att de dör eller måste avlivas. Det är också rymningar och havsmiljön påverkas av odlingarna.

När det gäller pangasius finns det problem med antibiotikaanvändning och utsläpp i miljön. Och brister för de som arbetar på odlingarna.

Det här är brister som är svåra att få ihop med ASCs löften till oss konsumenter, även om alla odlingar klarar godkänt enligt ASCs krav och standarder.

Vi är tillbaka i frysdisken med Malin Jonell, vid institutionen för Geovetenskaper vid Uppsala universitet och Stockholm Resilience Center.

--Jag håller med om att det finns troligtvis problem fortfarande. Pangasius-standarden som ASC har, den är inte jättejättestark, tycker jag personligen. Å andra sidan så kan vi se att vi har en oroväckande hög antibiotikaanvändning i vår djurproduktion generellt och globalt sett. Där tror jag att ASC-märkning kan ha en roll att spela när det gäller att förbättra produktionen något. Därmed inte sagt att man garanterar en hållbar produkt till konsument, säger Malin Jonell som forskar kring certifiering av fisk och skaldjur.

Håller ASC vad de lovar?
--Det kan inte jag svara på. Jag kan tycka att det är lite olyckligt att man märker odlingar som är långtifrån att ha uppnått den önskvärda nivån. Det kan vara något vilseledande. Samtidigt kan jag förstå att man gör det. Man upplever att, för att få med oss en stor del av vattenbrukssektorn så behöver vi också få med de producenter som inte riktigt når upp hela, hela vägen, säger forskaren Malin Jonell.

Och IKEA, som serverar ASC-märkt fisk i sina restauranger och marknadsför det som mer hållbart, håller med om att det finns brister med den odlade fisken. Men de vill stötta utvecklingen, säger Jacqui Macalister på IKEA Food.

--It is a very strong and robust standard. Is it perfect? No. But we really favoring progress before perfection.

”Sen finns det ju också odlad fisk. Även om de låter bra så växer faktiskt inte fisk på träd. Nej, odlad fisk lever ofta på fiskmjöl, en föda som består av en himla massa vildfångad småfisk. Och det löser ju inte direkt problemet, med överfisket alltså. Hur gör du för att inte vara en ful fisk och göra så att alla fiskar försvinner. Det är otroligt svårt”.

För konsumenter som vill ha koll på vilken fisk som är schysst att köpa finns flera konsumentguider.
Naturskyddsföreningen avråder i sin fiskguide från att köpa pangasius och även jätteräkor, även om de är ASC-märkta. Och den odlade laxen säger de att vi ska äta mindre av.

--Vi ser gärna jättemycket mer fiskodling ska jag säga, men hellre arter som inte är rovfiskar. Alltså gärna äta karp och tilapia är också en sån art som inte behöver äta fisk, och pangasius faktiskt går också att odla mer hållbart än lax. Att huvud taget odla rovfiskar är svårt skulle jag vilja hävda, säger fiskeexperten Ellen Bruno på Naturskyddsföreningen.


I affären har alla ASC-certifierade fiskar och skaldjur samma märke. Även om verkligheten bakom kan se olika ut beroende på fisksort eller fiskodling.

Och det finns kritik mot att ASCs krav på fiskodlingarna är för svaga och inte uppfyller kraven på en miljömärkning.

Esther Luiten på ASC tycker att ASC är trovärdiga och tillförlitliga och vill lösa problemen som finns och förändra fiskodlingsindustrin till att bli mer hållbar.

– We hope that consumers increasingly trust what is behind the ASC logo. That it’s a credible programe and that we drive the industry towards sustainability indeed.

Vad ska man som konsument välja för att få den mest hållbara fisken?

--Jag tror att man ska tänka på att fiskar så ganska långt ned i näringskedjan, gärna sill. Gärna odlade musslor. Det är de absolut bästa alternativen, säger Malin Jonell forskare vid institutionen för Geovetenskaper vid Uppsala universitet och Stockholm Resilience Center.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".