Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.
Programmet i text DEL 1

Fasthållen till döds del 2 och Marianne i kläm mellan myndigheter

Publicerat fredag 9 december 2016 kl 09.38
Grav blurr
Adbel dog när han skulle utvisas från Sverige.

Här kan du läsa första halvan av programmet "Fasthållen till döds del 2 och Marianne klämd mellan myndigheter.

Vi hittar frågetecken i förundersökningen som lades ner kring det dödliga greppet. Vad utreddes egentligen?

”Tingsrätten kallar till förhandling mellan åklagare och xxx xxxxx”

Det blir snabbt fullt på åhörarplats i Attunda tingsrätt. Rättegången får flyttas till en större sal så alla åhörare får plats.

Det är personal från kriminalvården som är här, chefer och transportörer som jobbar med utvisningar. Det är deras kollega som står åtalad idag.

Han misstänks för ofredande alternativt tjänstefel. Den här rättegången är det sista rättsliga efterspelet som sker efter att en man dog när han skulle utvisas till Irak i Mars 2015.

För två veckor sedan berättade vi om mannen som dog som vi kallar för Abdel. Abdel blev flera gånger nedtryckt i flygstolen av kriminalvårdens transportörer före flyget hann lyfta från Arlanda och dödförklarades senare samma dag på Karolinska.

KLIPP från Rekonstruktionen

Enligt rättsläkaren bidrog nedtryckningarna till att Abdel inte kunde andas och att han dog av syrebrist. Vi kunde visa att nedtryckningarna snett framåt som användes är en greppteknik som lärs ut inom Kriminalvården och som kan användas vid t.ex. utvisningar. Men två framstående experter dömde ut greppet i programmet. Ingemar Thiblin är professor i rättsmedicin vid Uppsala universitet.

-Nej jag tycker man ska försöka finna alternativa sätt att hantera en sådan här situation. Jag tror inte det här är en bra metod. Jag ser risker med den.
Och John Parkes är Dr i medicinsk vetenskap vid Coventry University.

-I would just basically say don’t do that. Do not push people forwards. I would not train people to do that.
Enligt Kriminalvården var detta den säkraste metod de kunnat hitta, men att de nu skulle göra en översyn. Så här sa chefen för nationella transportenheten vid Kriminalvården Johan Mellbring i P1 morgon samma dag som vår granskning sändes.

-Ja vi har tagit till oss det som har framkommit i programmet och vi kommer utvärdera tekniken och även se över andra alternativ.
Men Johan Mellbring sa också att de kommer fortsätta använda greppet i väntan på översynen.

-Därför att just nu har vi inget annat säkrat alternativ och vi måste fortsätta med våra utvisningar och vi måste kunna ta kontroll över situationer som blir våldsamma.
Men det är inte det de nedtryckningar som bidrog till att Abdel dog som dagens rättegång i Attunda tingsrätt handlar om. Efter dödsfallet misstänktes först två transportörer från kriminalvården för vållande till annans död alternativt tjänstefel, men misstankarna om vållande till annans död avskrevs i december 2015.

Men åklagaren valde att fortsätta utreda och att senare åtala en av transportörerna för ofredande alternativt tjänstefel efter att ett vittne vid ett tillfälle ska ha sett honom hålla ett strypgrepp på Abdel i planet. Men det misstänkta strypgreppet kan enligt förundersökningen inte lett till att Abdel dog.
I programmet för två veckor sedan kunde vi visa att Abdel dog efter att ha tryckts ner där på planet och att nedtryckningarna var en av orsakerna till att han dog enligt rättsläkaren. Ändå åtalades alltså ingen för hans död. Idag går vi igenom varför.


Bara ett stenkast från Centralstationen i Stockholm har särskilda åklagarkammaren sitt kontor. De ansvarar för mål som rör till exempel poliser. Här träffar jag chefsåklagare Lena Kastlund.

Det var hon som ett dygn efter Abdels död fick ärendet på sitt bord. Det var hon som ledde förundersökningen om vållande till annans död och det var också hon som i december samma år valde att lägga ner den.

I hennes nedläggningsbeslut står det att det inte går att bevisa att det föreligger ett klart orsakssamband mellan nedtryckningarna kriminalvårdarna gjorde och Abdels död. Och att det inte skulle finnas något samband sa även Chefen för Kriminalvårdens Nationella Transportenhet, Johan Mellbring när han intervjuades i P1 Mgn samma dag som vårt förra program sändes.

-Ett dödsfall är mycket tragiskt och det är en tragisk situation som uppstått såklart. Samtidigt har den rättsliga prövningen inte kunnat påvisa ett samband mellan grepptekniken och dödsorsaken.
Men som vi kunde berätta fanns det ju enligt rättsläkaren ett samband mellan nedtryckningarna och Abdels död. Det ser man både i utlåtandet och i förhör. Där säger rättsläkaren att det hela är en farlig situation och att nedtryckningarna tillsammans med trångt utrymme och att Abdel var upprörd bidrog till att han inte kunde andas. Vid ett tillfälle säger rättsläkaren också ” sitter man så att säga väldigt agiterad och sitter ensam i en stol , då skulle inte det här ha hänt”.

Men chefsåklagare Lena Kastlund anser inte att det sambandet är tillräckligt för ett åtal eftersom nedtryckningarna inte ensamt dödade Abdel.

-Så det är tre samverkande faktorer och ska man då säga nåt om det så är det så att greppen i sig som kriminalvårdarna har använt har inte självständigt då kunna orsaka döden utan det har också krävts att han varit upprörd och att det har varit det här trånga utrymmet.
-Det själv skulle inte lett till hans död utan det är det att han själv agerar som han gör och det är så trångt där han sitter fastspänd här då och hade han varit på ett annat ställe där han var helt lugn så hade han ju inte dött av det här greppet då teoretiskt då.
Men om han bara suttit trångt och uppjagad och inte blivit nedtryckt så hade han troligen inte..

-Nej troligtvis inte, men man kan ju aldrig säga 100% en människa kan ju hamna i någon sorts chock eller hjärtstillestånd eller troligtvis inte va.

Att det fanns ett samband mellan nedtryckningarna och att Abdel dog var alltså inte tillräckligt för att åtala för vållande till annans död enligt Lena Kastlund. Att Abdel var upprörd och att det var trångt i stolen påverkade ju också hans förmåga att andas. Dessutom pratar hon nu om så kallad adekvat kausalitet. Det är ett juridiskt begrepp som kortfattat innebär att skadan skall vara en rimlig följd av handlingen. I det här fallet att personalen måste ha insett att det de gjorde kunde vara farligt. Och det kan de inte ha gjort menar hon eftersom de bara följde sina instruktioner och använde grepp som de lärt sig av Kriminalvården.

-Saker som man gör som man normalt inte förväntar ska leda till någons död även om det vid en viss situation ändå gör det så ska man ändå inte dömas då för ett oaktsammhetsbrott här då.
Och det stämmer ju att transportörerna använde ett grepp som de lärt sig var ok att använda. Men i vårt förra program vittnade ju experter om hur farlig metoden kunde vara och att de inte tyckte man skulle använda den. Dessutom bidrog ju nedtryckningen till att Abdel dog enligt rättsläkaren. Varför reagerade inte Lena Kastlund på att Kriminalvården lär ut den här typen av grepp? När jag träffar henne i mitten av november så hävdade hon att greppet används av fler än kriminalvården.

-Alla de greppen som vi har kunnat så att säga bevisa tagits har varit grepp som så att säga är tillåtna som man lär sig ta, som finns i instruktioner för både kriminalvården och polisen.
Men polisen använder det här också?

-Jaja.
Hur vet du det?

-Ja vi har ju haft flera poliser som utrett och gått igenom det har ju varit många poliser inblandade även varit poliser som var på rekonstruktionen flera, jag tror det var fyra olika figuranter och två väldigt erfarna utredare som vi haft också.
Och de har inte tyckt det varit konstigt att man tryckt någon framåt så?

-Nej. Nej.
Lena Kastlund menar alltså att även polisen får använda greppet, men det stämmer ju inte. I vårt förra program kunde vi berätta att greppet inte finns med i polisens greppinstruktioner och att polisutbildningen inte lär ut tekniken. Och Fredrik Eliasson, som tidigare jobbat som gränspolis och varit med vid utvisningar, men som idag bland annat är med och samordnar arbetet med polisens utbildningar i polisiär konflikthantering sa så här.

-Det som händer när man trycker ihop en person är att de kan drabbas av positionsasfyxi eller lägesbetingad syrebrist som det också kallas, så att det är ingen teknik som vi lär ut.

Men Lena Kastlund har alltså trott att greppet även används inom polisen eftersom ingen av hennes utredare har reagerat säger hon.

-Nej, men de har iaf inte reagerat. sen kan man ju alltid ha synpunkter så klart men jag leder ju en brottsutrednng och ska kunna styrka brott ställt utom allt rimligt tvivel och sen kan man alltid ha synpunkter att det kan va olika sätt att se på det och olika saker men jag menar min uppgift är att styrka brott här och det finns ju många aspekter i det här ärendet, men kan ju diskutera ska man öht ha tvångsvisa utvisningar, ska man låta alla stanna, bara de som åker frivilligt , det finns många aspekter men jag ska ju bara styrka ett brott och som ni vet det ska vara ställt utom allt rimligt tivel.
Men i sak förändrar det inget säger Lena Kastlund. För greppet är fortfarande okej att använda enligt Kriminalvården som ju är arbetsgivaren. Och det visar sig att den sakkunnige som förhörts under förundersökningen om greppet jobbar på Kriminalvårdens säkerhetsenhet. Och det enda han sa var att greppet följde deras instruktioneor.
-och vi har också gått igenom med en ansvarig hos kriminalvården som en hög i norrköping som tittat på alla grepp och han har inte funnit att det varit nånting,

Men inga andra experter tillfrågades om hur vanligt och inte minst hur farlig nedtryckningarna snett framåt kunde vara. Det var inte intressant för utredningen enligt Lena Kastlund.
-Det gäller ju vad de här personerna lär sig och vad de har insett och vilka instruktioner de har och att de följer dem, och man kan ju liksom inte driva en förundersökning för långt heller och det hjälper ju inte utan det är ju deras insikt så att säga och om de på något vis varit oaktsamma här på något sätt då och det kan man inte säga även om det finns experter sen som har andra synpunkter på greppen, det är ju mer en metodutvecklingsfråga då för Kriminalvården eller andra då att de får ändra, det kan ju vara så framöver då.

Lena Kastlund lägger alltså i stället över ansvaret för eventuell metodutveckling på Kriminalvården. Så länge transportörerna trodde att greppet de använde inte kunde orsaka någons död så kan hon inte åtala för vållande till annans död. Och för förundersökningen var det därför inte relevant att ta reda på varför de använde ett grepp som enligt rättsläkaren bidrog till att Abdel dog.

-Om de gör sina arbetsuppgifter på det sättet som de ska göra som de är lärda att göra, den teknik som används om de inte vet om det då skulle det inte förändra, nej.

Blädder….

Under förundersökningen gjordes en hel del förhör. De flesta passagerare säger att de varken sett eller hört något av det som hände där på sista raden i planet. Men de tre kriminalvårdarna har förhörts flera gånger.


-Och då är det ju i första hand de här inblandade kriminalvårdarnas berättelse för den ska man i första hand tro på en persons berättelse som är misstänkt för brott om den inte är uppenbart oriktig eller kan motbevisas genom annan bevisning.
Ja förhören med de tre kriminalvårdarna var viktiga säger Lena Kastlund. Men i förhören med kriminalvårdens transportörer upptäcker jag att de själva inte alltid är säkra på vad de minns. Det visar sig att de medan förundersökningen pågick fått prata ut om händelsen i grupp, så kallade avlastningssamtal eller debriefing.
Så här säger de i förhören.

OO-
”Och sen har det rört till sig lite för vi haft debriefing och vi har pratat om det här så att man vet knappt snart vad som man har upplevt eller inte, det är ett bekymmer.”

KS-
”Vissa saker vet man ju inte riktigt…kanske inte ens egen upplevelse utan vi satt ju och pratade dan efter. Då är man verkligen i chock, vad som är verklig upplevelse och vad som är vad andra har gjort. Vissa saker som man tror andra har gjort eller man tror sig veta har gjort kanske är något man hört. Det är ju därför det är svårt att uttala sig vad som är sanning, vad andra har gjort och var dom har varit och vad dom har gjort.”

OO-
”Vi har ju haft debriefing och så så jag är lite osäker egentligen på vad man kommer ihåg och inte”

De har alltså fått prata om händelsen tillsammans. De har gjort det flera gånger, första gången samma dag som dödsfallet.

Efter uppmärksamhet och kritik för just debriefing i grupp började polisen för några år sedan se över sina riktlinjer för krisstöd. Översynen är inte klar, men i ett förtydligande från Rikspolisstyrelsen från 2013 står det att polisen bör undvika krisstöd i grupp för medarbete som är föremål för internutredning.

Och enligt Lena Kastlund vill hon som åklagare helst att inte den här typen av gruppsamtal ska ske före förhören.

-men det är ju så att de ärenden vi har som ofta är polis för det är ju en stor yrkesgrupp då då brukar vi säga vi kan inte bestämma men vi har begärt då att de inte ska ha debriefing i grupp innan de är hörda i brottsutredningen, för det är som du säger, självklart kan man bli påverkad och man vet inte vad man sett själv och s sen är det ju ofta å, har det hänt något allvarlgit så är personen i fråga väldigt chockad och behöver naturligtvis prata med någon och man måste ju tänka på det också, men vi avråder från grupp och vi är ju bara rådgörande så att säga men polisen brukar tillämpa det nu,

Men ni avråder då iaf för grupp innan ni fått möjlighet att förhöra då?

-Ja.

Varför har inte Kriminalvården samma rutiner som polisen? I den här utredningen säger ju transportörerna själva att avlastningssamtalen i grupp kan ha påverkat hur de minns vissa delar av händelsen.

-Xxxxxxxxx (inväntar svar från dem)

Tillbaka i rättssalen i Attunda tingsrätt augusti 2016. Rättegången om misstänkt ofredande vid utvisningen av Abdel är slut. Två veckor senare kommer domen. Transportören frikänns.

Och här slutar de rättsliga turerna kring Abdels död den där marsdagen 2015. Ingen har alltså gjort några fel när Abdel dog.

----

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".