Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.
Här kan du läsa hela programmet

Kriget om svettmiljonerna

Publicerat torsdag 16 mars kl 17.00
Svettig hand

Här kan du läsa programmet "Kriget om svettmiljonerna". Om du hellre vill lyssna kan du klicka här!

 ”Det handlar om prioriteringar, vad vill vi att skattepengarna ska användas till?”

”Det är ingenting som är förenligt med svenska riktlinjer.”

”Vi kommer alltid stå på patienternas sida och vi kommer hjälpa dem få den behandling de har rätt att få.”

"Det var Hallelujah-moment"

Utanför tågfönstret Öresund. Tåget från Malmö i Sverige till Köpenhamns flygplats i Danmark tar knappt 20 minuter. 20 minuter som har visat sig otroligt viktiga.

Två hållplatser från flygplatsen med tunnelbanan möts jag av en stor byggnad med stora glaspartier. Här inne finns en klinik, Svedklinikken som behandlar personer med sjukdomen Hyperhidros, överdrivna svettningar. Men trots att den ligger i Danmark är det mest svenska patienter som besöker kliniken, tusentals de senaste åren. Och kliniken ägs av två svenska läkare.

Plötsligt kommer en kvinna gående med en weekendväska på ena armen. Hon är svenska.

– Jag ska få botoxbehandling för svettproblematik under fötter och armhålor.

Malin Nilsson har flera gånger tagit tåget hit från Kristianstad för att få vård.

Hur fick du reda på det här stället då?

– Det var en ren slump. Alltså skulle jag vetat det tidigare skulle jag gjort det tidigare, det var Hallelujah-moment när jag fick reda på det.

Malin Nilsson, liksom tusentals andra svenskar som fått vård här, betalar inget för den.

Men vem betalar?

Kaliber granskar kostnadsfri svettvård på andra sidan sundet, vård för miljoner.

”Välkommen till Svettmottagningen.” (Automatisk telefonsvarare)

På Kungsholmen i Stockholm ligger den privata kliniken Svettmottagningen. Här kan patienter, främst privat, vända sig för att få hjälp med sina svettproblem. Mottagningen drivs av samma två läkare som driver Svedklinikken utanför Köpenhamn.

”Jag heter Carl Swartling och är hudläkare, expert på ökade svettningar, Hyperhidros. Och jag hjälper folk som svettas extremt mycket.”

En av ägarna, Carl Swartling är överläkare på klinikerna i Stockholm och Danmark. Det är han som hörs i den här filmen som finns på Svettmottagningens hemsida.

”Det finns en behandling för dessa människor, de behöver inte dölja sina problem, de behöver inte gömma sig och de ska kunna få behandling och bli det de vill.”

Behandlingen består av injektioner med ett nervgift, Botulinumtoxin. Det kanske mest kända varumärktet heter Botox, alltså det man kan använda för att släta ut rynkor i pannan med till exempel. Men vid Hyperhidros används det till att hindra nervsignaler till svettkörtlarna. Behandlingen är inte permanent och måste alltså upprepas.

För några år sedan startade de två ägarna till Svettmottagningen, även en klinik i Oslo och Svedkkliniken utanför Köpenhamn. För att kunna hjälpa fler säger VD Johan Rosengren.

– Vi är måna att hjälpa hyperhidrospatienter oavsett om de är svenska, norska eller danska.

Men till kliniken i Danmark har det blivit mest svenska patienter som kommit, flera tusen de senaste åren. Varför det? Överläkare Carl Swartling.

– Det finns ju en underbehandling av det här handikappet och det innebär att det finns ett stort behov av behandling men det finns ett litet utbud och då är det klart att via EU-rätten, så kommer man ha en möjlighet att komma till andra EU-länder och EES-länder.

2013 blev patientrörlighetsdirektivet inom EU svensk lag. Att få kostnadsfri vård i andra EU-länder skulle bli lättare.  Lite förenklat kan man få vård i ett annat EU- eller EES-land, så länge vården skulle bekostats av det allmänna i Sverige. Och eftersom svettbehandlingar även finns i landstingen i Sverige, kan man alltså åka till kliniken i Danmark få behandling kostnadsfritt.

”För information och bokning i Köpenhamn tryck ett, För information och bokning i Stockholm tryck två.”(Automatisk telefonsvarare)

Redan när man ringer till kliniken i Stockholm kan man välja mellan kliniken i Köpenhamn eller Stockholm; ett val som kan vara en skillnad på flera tusen kronor för patienten. För medan en behandling på mottagningen i Stockholm kostar från 2 000 kronor om man är privat betalande patient kan alltså samma behandling vara kostnadsfri för patienten på kliniken i Köpenhamn i och med patientrörlighetsdirektivet.

Och många svenskar har alltså gjort resan över sundet de senaste åren. Förra året beviljade Försäkringskassan planerad vård i ett annat EU-land för nästan 70 miljoner kronor och Svedklinikken utanför Köpenhamn stod ensamt för över 46 miljoner av dessa. Två tredjedelar alltså. Och räkningen hamnar till slut hos patienternas hemlandsting.

1-åriga Kerstin ligger på skötbordet med benen i luften medan pappa Hans Lekeberg försöker få på en ny blöja.  Sedan Hans var barn har han svettats mycket. Mer än vad som är normalt.

Dyngsura t-shirtar som måste vridas ur efter innebandyträningen och blöta skjortor är Hans vardag.

Hans är en av runt 3 procent som lider av Hyperhidros, alltså överdrivna svettningar, vissa har så svåra problem att det påverkar deras vardag, varje dag.

– Och jag pratade med min fru här om hur det är med att jag är blöt eller fuktig när jag håller barnen att det är ganska besvärligt och att jag liksom skickar över det på dem, det är verkligen inte det jag vill.

Vad menar du?

– Ja, svetten då…

Hans är en av alla de svenskar som förra året gjorde redan till Svedklinikken i Köpenhamn för att få behandling. Han fick fylla i en enkät där han beskrev sina problem och vad han ville ha hjälp med. I väntrummet träffade han andra svenskar, en kvinna hade rest från Stockholm för att göra behandlingen här.

– Ja, hon kom från Stockholm till Köpenhamn för då var hennes behandling gratis, annars hade hon fått betala 3 000 kronor tror jag det var.

Kliniken erbjuder patienterna hjälp, inte bara med vården, utan även med det administrativa, som ansökan till Försäkringskassan. Och kliniken erbjuder patienter ett lån så de slipper ligga ute med pengar för behandlingen. Genom en fullmakt från Hans skulle kliniken söka och sedan få hans ersättning från Försäkringskassan.

– Så jag har aldrig rört några pengar inte betalt någonting inte gjort något annat än att skriva på de där pappren.

Efter injektionerna, som i Hans fall gjordes i bålen och på ryggen, kunde Hans sätta sig på tåget hem till Eslöv igen utan att betala en enda krona för behandlingen. Men vad han inte visste var att kliniken var inblandad i flera tusen rättsliga tvister med svenska myndigheter och att behandlingarna i Danmark ifrågasätts av landsting, försäkringskassan och svenska läkare.

– Med den information jag sitter på nu så vill jag inte göra det igen.

Överläkare och professor i dermatologi Olle Larkö lotsar mig genom korridorerna på hudkliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

– Här är ny hudcancerbehandling vi bygger.

Här behandlas förutom hudcancer även patienter med hyperhidros. Och här finns samma behandling som på Svedklinikken i Danmark, alltså injektioner med nervgiftet Botulinumtoxin. Men här på Sahlgrenska finns en begränsning i den vård som patienterna kan få.

– Ja, här behandlar vi axelhålor och händer. 

Varför?

– Det är vad vi gemensamt kommit fram till i våra nationella riktlinjer.


"Vi står ju patientens sida"

De nationella riktlinjerna som Olle Larkö pratar om är rekommendationer framtagna av SSDV, svenska sällskapet för dermatologi och venereologi. Enligt dem är det bara armhålor och händer som det offentliga ska stå för eftersom det är där det vetenskapliga stödet för behandling finns. Rekommendationer som alltså Sahlgrenska i Göteborg valt att följa.

– För det är så att vi har som läkare ett väldigt bra förtroende från politiker och sådant att se till att de 100 miljoner som hudkliniken får används på ett vettigt sätt och har vi då en hudläkarförening som är den vetenskapliga delen som ger ut riktlinjer så ska de följas, punkt.

Genom en enkät till landstingen får vi veta att nästan alla landsting erbjuder injektioner för patienter med hyperhidros och de flesta har valt att följa de nationella rekommendationerna, precis som i Göteborg. Normalt är det alltså behandlingar för händer och armhålor som bekostas av den offentliga vården. På vissa håll även fötter.

Alexander Shayesteh är specialistläkare inom dermatologi på Norrlands Universitetssjukhus. Han forskar även på behandling av hyperhidros och var med och författade de nationella rekommendationerna från SSDV 2015.

– Syftet då har varit att ge vägledning kring prioritering och behandling av denna patientgrupp, men också ett dokument som patienterna har kunnat referera till i samband med första besöket hos sin doktor. Och sedan att diskutera, att det här kommer upp till ytan, att man kan diskutera vad som är rimligt att göra inom offentlig sjukvård.

Han säger att man även måste väga in så kallade livskvalitetsvinster när man rekommenderar vad den offentliga vården ska stå för och inte.

– När det gäller vård inom offentlig regi så är det så att man måste försöka hitta behandlingsmetoder som inte bara har effekt för en viss sjukdom utan att man kan se klara livskvalitetsvinster i samband med en viss typ av behandling och då är det så att det finns främst för armhålor och händer sådana tydliga bevis, vetenskapligt för botulinumtoxinbehandling.

Men den gränsdragningen har man inte gjort på Svedklinikken i Danmark. Där behandlas även andra kroppsdelar med injektioner med Botulinumtoxin, som rygg, nacke, hals, rumpa, bröst, ljumskar och ansikte.

– Det är inget som är förenligt med svenska riktlinjer, säger Olle Larkö, professor och överläkare på hudkliniken på Sahlgrenska.

– Vi ser ju det här att man försöker tänja gränserna och ja jag kan tycka det är oetiskt att försöka tänja på detta särskilt om man själv har ekonomiska intressen i det. Jag kan förstå det och det finns väl på många ställen men just inom offentligt finansierad sjukvård så tror jag vi måste hålla tungan väldigt rätt i mun.

Och när jag pratat med läkare och verksamhetschefer på berörda kliniker runt om i Sverige är det flera som har en åsikt om de behandlingar som görs på kliniken i Danmark, att det inte finns

tillräckligt vetenskapligt stöd för alla behandlingar som görs och att det då inte borde bekostas av den offentliga vården. Så behandlingar som landstingen inte normalt bekostar måste de ändå betala för, i enlighet med patientrörlighetsdirektivet, eftersom de görs på kliniken i Danmark.

– Man kan säga att vi står ju patientens sida och behandlar. Vi har ju 9 av 10 som blir nöjda av det här, säger Carl Swartling, överläkare på Svettmottagningen i Stockholm och Svedklinikken i Köpenhamn är specialist i dermatologi.

Han säger att de följer internationella riktlinjer. Enligt honom finns det visst tillräckligt med vetenskapligt stöd för att kunna behandla andra kroppsdelar än händer och armhålor, och vid Svedklinikken får patienterna den vård de har rätt att få.

– Det kan ju inte vara så att patienter ska vara blöta och ha blöjor bara för att det finns nationella riktlinjer som säger att nu kör vi händer och armhålor. Det är inte ok. Det finns starkt stöd. I Sverige har man behandlat det här i 20 år. Om man sedan ändrar det och hittar på nationella riktlinjer då är det som är oetiskt.

Men har de andra fel då?

– Ja, det är klart de har fel, ja. Det har de. Folk som skriver de här riktlinjerna fiskar nog lite i grumligt vatten.

Vad menar du?

– Jag menar att jag tror att man vill spara pengar på en patientgrupp som lider välidgt mycket, säger Carl Swartling.

Alexander Shayeste igen, läkare vid NUS som var med och skrev de nationella rekommendationerna.

– Jag kan inte säga att man har haft en avsikt för att sätta stopp eller dra ner kostnader på något sätt och det gör det snarare inte utan ju fler patienter som vet vad de har rätt till genom att de har ett dokument som de kan hänvisa till desto fler är det som söker hjälp, säger Alexander Shayeste.

– Sedan är det ju så att man har ifrån landstinget haft funderingar kring vad som är rimligt inom offentlig regi att ställa upp på och det tycker jag är en relevant fråga och det här uppfyller så att säga vårt syfte också att försöka få fram riktlinjer, där man kan prioritera i vårt arbete för att behandla ändå så många som möjligt. Det är ju snarare själva behandlingen av andra lokalisationer som är oetisk, fortsätter han.

Men enligt överläkare Carl Swartling vid Svedklinikken har man ju behandlat alla kroppsdelar inom landsting i Sverige. Och ja, det visar sig att åtminstone ett har gjort det i större omfattning: Uppsala. Behandlingarna gjordes på neurologkliniken på Akademiska sjukhuset, men sommaren 2016 slutade de. Enligt verksamhetschefen Laila Hellgren beror det på att det finns bristande evidens för behandlingarna och att en läkare, med lång erfarenhet av behandlingarna slutar.

Men i mail som skickats till verksamhetschefen ser jag att behandlingarna i Uppsala verkar ha ifrågasatts av andra landsting.

”Som du säkert vet är ni det enda landsting som utför behandlingar med botulinumtoxin på ’övriga kroppsdelar’. Det medför att alla andra landsting också måste betala för patienter som fått denna behandling.”

Och i ett mail i slutet av 2016 skriver hälso- och sjukvårdsdirektören i Uppsala, Åsa Himmelsköld, ett mail. I mailet till Sveriges Kommuner och landsting skriver hon ”Vi hade dessa behandlingar för ett tag sedan (ev något mer begränsade jämför med beh i danmark) men slutade så att vi inte skulle ha den här typen av behandlingar i Sverige.”

Vad menade du med den formuleringen?

– Det handlar ju om att det inte finns kunskapsstöd för att utföra det här så att det är helt enkelt därför.

Enligt Åsa Himmelsköld handlade inte beslutet om att man ville slippa betala för vård i Danmark, utan för att det saknades medicinsk evidens för behandlingarna.

Men hur ser du på att det nu är patienter som inte får den här behandlingen längre i Uppsala?

– Ja, det är klart det finns säkert många patienter som har besvär och är angelägna om att få den här vården, men verksamheten själv säger att det inte finns ett kunskapsstöd för att utföra det här och då är det ju inte rimligt att vi heller gör det.

Så behandlingar som ges vid kliniken i Danmark och som sedan betalas av de svenska landstingen följer alltså inte svenska rekommendationer och ifrågasätts av svenska läkare. Men förra året beviljades alltså kliniken över 46 av de nästan 70 miljoner som gick till planerad vård i annat EU-land. Två tredjedelar alltså. Och det visar sig att de fakturor som landstingen fått i många fall är betydligt högre än de kostnader som landstingen menar att de själva skulle haft för behandlingarna.

– Hej, ska kolla på lite domar.

Jag är på Kammarrätten i Stockholm. Bara under 2016 överklagades närmare 3 000 ärenden som rörde Svedklinikken till förvaltningsrätten - och närmare 1 500 ärenden överklagades under samma år hit, till Kammarrätten.

Det är främst patienterna som; med hjälp av Svedklinikken och VD Johan Rosengren som ombud överklagat när försäkringskassan beviljat en lägre ersättning än vad Svedklinikken begärt för behandlingarna. Försäkringskassans beslut grundas på landstingens uppgifter om vad vården kostar. Men efter några vägledande domar förra året är det patienterna och Svedklinikken som får rätt.

– Precis för det är det som är kontentan av Kammarrättens och Högsta förvaltningsdomstolens domar nu, att så ser rättsläget ut, säger Mikael Mayer, som är chef för processjuridiska enheten på Försäkringskassan i Stockholm.

Enligt en dom i Högsta förvaltningsdomstolen förra året och domar i Kammarrätten är inte landstingens prislistor tillräckligt transparenta, man kan inte se hur de kommit fram till kostnaderna och då kan det inte uteslutas att den summa som Svedklinikken fakturerat faktiskt kan uppkomma. Därför får patienterna rätt till hela den begärda ersättningen.

– Det ska vara helt uteslutet att landstingen inte skulle haft den kostnaden för att det inte ska godkännas. Vi konstaterar att det är så och i enlighet med Kammarättens domar börjar vi betala ut fullt ut. De yrkade kostnaderna.

Så vad skiljer då på de kostnader som landstingen har uppgett och de kostnader som Svedklinikken beviljats? Mycket i många fall:

”Försäkringskassan beslutar 18 604 svenska kronor -Förvaltningsrätten beslutar 42 350 kronor med avdrag för eventuell patientavgift.”

”Försäkringskassan beslutar 10 902 svenska kronor i ersättning- Blir 30 855 kronor med avdrag för

eventuell patientavgift.”

Och efter de vägledande domarna, började Försäkringskassan helt enkelt betala ut hela den begärda ersättningen direkt om det inte är uppenbart orimligt.

Och det här har fått landsting att reagera. Regionstyrelsen i Skåne skrev i mitten av februari ett brev till regeringskansliet där de krävde att lagen som handlar om kostnadsfri vård utomlands utreds. Henrik Fritzon (S) är regionstyrelsens ordförande i Skåne.

– Vi har gjort det för att vi sett att det finns utländska aktörer som tar ut för höga priser i vissa fall för sjukvård som vi faktiskt utför billigare i Sverige. Sen finns det då patienter som får den här sjukvården i andra länder och tvingas vi ersätta det. Det är våra skattemedel det handlar om och vi vill att de ska användas med varsamhet och ansvar. Regeringen behöver tydliggöra lagen så att det blir en ersättning i enlighet med de kostnader vi själva har för motsvarade behandling.

Och i slutet av februari kom ytterligare en dom i Högsta förvaltningsdomstolen. Den konstaterar att landstingen inte har rätt att överklaga försäkringskassans beslut.

 

Delade meningar kring prissättning

Patienter från Stockholms Läns Landsting har bara mellan maj till december förra året beviljats över 20 miljoner kronor för behandlingar av hyperhidros utomlands och hälso- och sjukvårdslandstingsråd Anna Starbrink (L) menar att domen ställer till det för landstingens möjlighet att planera sin vård.

– I förlängningen innebär det här att prioriteringarna inom vården som borde göras i en demokratisk ordning och efter medicinska bedömningar i stället sker genom de här domarna som ger de patienterna rätt att söka vård i andra länder utan att det finns ett medicinskt stöd för det. Ja, det är ju en kostnadsfråga, vad vill vi att skattepengarna ska användas till?

Svettbehandlingarna på kliniken i Danmark har alltså fått landsting att reagera och till och med kräva en översyn av lagen som ger rätt till kostnadsfri vård i utlandet. Men enligt Svedklinikkens VD, Johan Rosengren är vården på deras klinik billigare än vad den är i landstingen.

– Vi sparar pengar åt landstingen, det är betydligt billigare att patienterna får den här vården hos oss än när landstingen behandlar själva.

Men jag upptäcker att de har ett avtal med danska regioner. Det visar sig att det regionerna Danmark får betala betydligt lägre priser för sina patienter som behandlas vid kliniken än vad svenska landsting får betala för samma behandling.

Medan svenska landsting får betala 2 500 danska kronor för ett läkarbesök betalar danska regioner drygt 1 000 danska kronor för detsamma. Injektioner i armhålor betalar danska regioner 4 500 danska kronor för, medan svenska landsting betalar 8 000 danska kronor. Och behandling av händer kostar för danska regioner 9 000 danska kronor, medan landstingen i Sverige betalar 15 000 danska kronor för samma behandling.

– Det handlar om att eftersom försäkringskassan och landstingen har hindrat patienter från att få ersättning för vård hos oss, så har vi haft en överkapacitet och har då kunnat behandla dem, men det ger inte den kostnadstäckning, säger Johan Rosengren.

Han säger att det var ett avtal de kände sig tvungna att skriva på och att de lägre priserna i princip bara täcker deras rörelsekostnader. Men Regionstyrelsens ordförande i Skåne Henrik Fritzon (S) reagerar på uppgiften. 

– Jag tänker att det är ju en tydlig indikation på att de tar ut någon form av överpris av oss och också andra svenska landsting och regioner och sen får vi betala det här.

Men Johan Rosengren vid Svedklinikken vidhåller att det är billigare att behandla patienterna hos dem än i landstingen. Han säger att en stor del av kostnaderna består av läkemedel, men när jag räknar på den mängd Botulinumtoxin de använt enligt några fakturor får jag inte ihop det. Vid en behandling av armhålor till exempel faktureras 8 000 danska kronor, medan kostnaden för läkemedlet blir under 2000 danska kronor. Mindre än en fjärdedel av priset alltså.

– Hur mycket läkemedel som används för en enskild patient och vilka läkemedel som används kan variera och eftersom vi inte särdebiterar det så kan det för en del vara mer och för en del vara mindre.

Nej, de tar inte betalt för läkemedel separat, utan har ett fast pris för behandlingarna och därför kan den enskilda kostnaden för läkemedel variera, enligt Johan Rosengren. Och han säger att kostnader för personal och deras specialistkompetens också måste vägas in, men att de fortfarande är billigare än landstingen. Han säger att de varit tvungna att ta banklån för att finansiera verksamheten i Danmark på grund av betalningar som inte gjorts från Sverige.

Jag bestämmer mig för att titta närmare på just ekonomin.

Svedklinikken och Svettmottagningen i Stockholm ingår i en koncern med 12 bolag där moderbolaget Hidros Holding AB ägs av Johan Rosengren och Carl Swartling.

Och samtidigt som Johan Rosengren säger att de varit tvungna att ta banklån för att finansiera verksamheten i Danmark, fick han och den andra ägaren, överläkare Carl Swartling en utdelning till ett totalt värde av 6 miljoner kronor i december förra året från moderbolaget.

– Det är alltså en investering som inte tillhör kärnverksamheten och som vi därför har lyft ut ur bolaget.

De 6 miljonerna var inte rena pengar säger VD Johan Rosengren utan värdet av poster i ett annat bolag som de båda ägarna nu alltså plockar ur koncernen. Jag kan också se att moderbolaget 2015 fick utdelningar på totalt 29 miljoner från dotterbolagen, men det handlar inte heller det om rena pengar säger Johan Rosengren.

– Formell sett är det en utdelning, men det är en fordran som har flyttats från den ena bolaget till det andra.

När jag tittar längre tillbaka i tiden ser jag att de gjort affärer med det offentliga även förr. Mellan 2009-2012 fakturerade de Stockholms Läns Landsting nästan 80 miljoner kronor för svettvård på en mottagning i Stockholm, enligt siffror jag fått från landstinget. Under de här åren gjorde fick de två ägarna utdelningar på 2,7 miljoner kronor från sina bolag.

Dessutom gjorde de under de åren investeringar i ett amerikanskt företag som inte verkar syssla med vård, Tower Real Estate invest LLC i Florida.

– Det var en investering i lägenhet i Florida som vi gjorde för ett antal år sedan, säger Johan Rosengren.

Det var alltså en investering i fastigheter i USA, men det amerikanska företaget och tillgångarna har nu plockats ur koncernen och ägs enligt dokument från USA av Johan Rosengren.

– Det LLC- bolaget är inte en del av koncernen, nej.

Men det äger lägenheter?

– Ja.

Och du äger det?

– Ja.

Men hur ser han på att investera i fastigheter i Florida för pengar från skattebetalarna?

– Det är ju inte för skattepengar. När man då köper tjänsten av oss så är det ju inte längre skattepengar som på samma sätt som när man investerar det i Skanskas vägbygge.

Och 2010 köper de ett bolag som tillverkar flödesplattor för bränsleceller, långt ifrån svettvård alltså. Och företaget har dessutom dragits med stora förluster på flera miljoner under flera år. Varför gjorde köpte de det bolaget?

– Det var ett underskottsbolag som vi köpte av skatteskäl.

Hur menar du, skatteskäl?

– Skattemässigt var det bra att köpa det bolaget.

Enligt lagen kan man  göra avdrag om ett bolag inom koncernen gör förlust, en möjlighet som alltså använts här.

Men ska man skatteplanera på det sättet när man jobbar för skattepengar?

– Det är en intressant fråga och jag tycker det illustreras väldigt tydligt av nya Karolinska. Där har man ju i landstingets regi gjort en konstruktion där man ju gör en skatteplanering och de motiverar ju det med att det blir lägre kostnader i slutändan och det är det klart det blir om vi också gör det, säger Johan Rosengren.

Vår granskning visar alltså att danska regioner betalt mindre för svettbehandlingar än svenska landsting fått betala och att de två ägarna plockat ut miljoner i utdelningar under åren de utfört vård som betalats av det offentliga i Sverige, samtidigt som vården som bedrivs i Danmark ifrågasätts från flera håll i Sverige: av läkare, landsting och Försäkringskassan.

Efter att Uppsala förra sommaren slutade behandla andra kroppsdelar än händer, fötter och armhålor, nekar nu dock försäkringskassan ersättning för andra kroppsdelar än de här, eftersom de inte anser att det är i enlighet med internationell vetenskap och beprövad erfarenhet, något som nu prövas rättsligt säger Mikael Mayer.

– Ja det ligger nog runt 800 ärenden i förvaltningsrätten som rör hidros, som rör just andra kroppsdelar nu.

Men patienterna då, ja de fortsätter komma och de verkar nöjda. En av dem är Malin Nilsson, som vi träffade i början.

– Det kanske låter som ett lyxproblem, men det är verkligen inte det. Det är tufft. Det är skitjobbigt. Det påverkar vardagen jättemycket. Man kan isolera sig för att man inte vill gå hem till folk och ta av sig skorna eller vad det nu handlar om. Man blir tillbakadragen och får någon sorts social problematik av det.

Men för alla hjälper inte behandlingen. Hans Lekeberg:

– Jag upplevde ingen till mycket, mycket liten effekt.

Men även om behandlingen inte fungerade på honom så är det inte det han är besviken på säger Hans Lekeberg och han vet att behandlingen hjälper många andra. Han är besviken på det han efteråt fått höra om klinikens inblandning i tvister och ifrågasättandet av både behandlingsmetoder och kostnader.

– Jag tycker det låter illa att det är så, att det är tveksamheter kring hur den här vården bedrivs. Det är inte schyst. Så enkelt är det.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".