Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.

Den första berättelsen

Publicerat fredag 28 oktober 2005 kl 10.41

Han kom till Sverige från Somalia när han var sexton. Här är hans berättelse.

Flykten

Eftersom jag var mycket sjuk när jag var liten fick vi flytta mycket. Det fanns inte medicin  där vi bodde, utan fick flytta till huvudstaden. När vi var där bröt inbördeskriget ut. Jag kom ifrån min mamma och kom till min moster. Vi åkte först till Kenya. Min moster fixade hjälp från en flyktingsmugglare och betalade vad det kostade.

Allra först kom jag till en förläggning i Göteborg, Sagåsen. Det var i slutet av 1994. Men där var jag bara i två dagar. Därefter fick jag flytta till en flyktingmottagning i Alvesta. Där bodde jag i två år. Vi bodde två eller tre somalier tillsammans. Det var bra, men inte riktigt bra. Och jag hade svåra tankar och saknade morsan och farsan. Men så blev det lite konflikter i Alvesta och jag var tvungen att flytta. Då kom jag först till en flyktingmottagning som ligger nära Gimo i Uppsala. Där bodde jag ett kort tag och sedan fick jag flytta till Gimo.

Det jobbiga för mej var att det tog fem år att få uppehållstillstånd. Jag fick tillstånd i slutet av 1999. Det är många år som jag tappat därför.

Skolan

Jag hade bara gått i skolan i tre år hemma i Somalia.

I Alvesta fick jag gå i en skola med bara invandrare. Jag minns faktiskt inte riktigt vad vi lärde oss, men den var en förberedelseklass. När jag kom till Uppsala så började jag i en förberedelseklass till gymnasiet. Det var bara invandrare som gick där också. Men så när jag fyllde 18 så fick jag inte gå kvar. När man är 18 och inte har uppehållstillstånd får man inte gå där, sa dom. Istället fick jag gå på en särskild skola med alla på Gimo som inte heller hade uppehållstillstånd. Det var inte bra. Jag lärde mig inte mycket. Nybörjare gick med dom som redan bott här i tre år.

Jag hade en kompis som fick uppehållstillstånd när jag var 19 och jag flyttade till det samhället där han bodde. Där fick jag gå på Sfi, svenska för invandrare. Där går man mest bara för att göra nåt, som sysselsättning. Det var som att börja om från början igen.

Men jag misslyckades med att få betyg. Jag klarade inte att bli godkänd.

2000 flyttade jag till Göteborg och fortsatte på Sfi. Jag blev klar där 2001.

Därefter sökte jag jobb länge, men det gick inte att få något.

För ett år sedan började jag läsa in grundskolan, grundskolepaketet kallas det. Jag har en termin kvar innan jag är klar och kan få grundskolebetyg.

Det har tagit väldigt lång tid med skolan. Om jag hade fått uppehållstillstånd skulle jag ha klarat det för länge sedan.

Det svåra är läxor och sånt. Jag har ingen att fråga, men jag brukar försöka använda ett lexikon för att förstå. Jag känner inte många svenskar.

Studielån

Jag har tagit lån nu för att kunna gå i grundskolan. Allt som allt kanske 25 000 kronor hittills från CSN. Från början förstod jag inte riktigt att det var lån som jag tog, men jag förstod det senare.

Jag tycker att det hade varit okej att ta studielån för gymnasiet eller högskolan, men inte för grundskolan. Jag trodde ju från början att jag skulle ha klarat både grundskolan och gymnasiet nu. Det är ju elva år sedan jag kom hit!

God man

Jag hade en god man när jag bodde i Alvesta. Han hjälpte mej lite grand, men inte mycket. Jag hade behövt mer hjälp.

Familjen

Min familj finns kvar i Somalia. Jag pratade med min mamma i telefon i förrgår. I början saknade jag dom hemskt mycket. Jag ville att morsan skulle komma. Alla trodde att jag mådde bra, men det gjorde jag inte. Jag har inte träffat min familj sedan jag lämnade Somalia. De har inte varit här och jag har inte åkt dit. Det är för dyrt och jag har inga pengar. Det krävs mycket pengar och jag har ju inget jobb.

Och eftersom det tog så lång tid för mej att få mitt uppehållstillstånd så kunde inte min mamma få komma hit heller. Jag hade ju fyllt 18 och skulle klara mej själv.

Jag har en nära vän från Somalia här i Sverige, men jag har ingen släkt alls. Det har känts jobbigt, men nu går det ganska bra.

Framtiden

Jag ska läsa klart grundskolan först. Sedan vill jag jobba i ett eller två år. Därefter vill jag studera på gymnasiet.

Jag försöker att inte se bakåt, utan bara framåt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".