Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.

Så gjordes reportaget!

Publicerat fredag 28 oktober 2005 kl 14.42

Här kan du läsa lite om hur reportaget om Tabeh gjordes. Du kan också läsa hur det har gått för fler ensamkommande flyktingbarn som nu är unga vuxna.

I mitten av augusti träffades Tabeh och reportern Anna Jaktén första gången. Tabeh berättade då om hur hon levt i Sverige och vad hon anser är orsakerna till att hon inte kan läsa och skriva ordentligt.

Reportern och Tabeh kontaktade alla de myndigheter som kunde tänkas ha handlingar som rör Tabehs tid i Sverige: skolor, stadsarkiv där hon bott, socialtjänst, migrationsverk, läkarjournaler, instutitioner, länsstyrelse, utredningar. Det tog omkring en månad att få alla handlingar.

Reportern gick också igenom den forskning, utredningar, analyser, debatt som rör ensamkommande flyktingbarn. De senaste åren har det gjorts mycket för att belysa ensamkommande barns situation och förbättra hur de tas emot av det svenska samhället.

Men hur det gått för de barn och ungdomar som kommit och som nu är unga vuxna vet ingen. Det finns ingen statistik eller omfattande forskning som följer upp hur det i ett längre perspektiv har gått för ensamkommande barn. Någon heltäckande, nationell undersökning har inte gjorts. 

I Norge däremot har forskaren Ketil Eide på högskolan i Telemark följt upp ensamkommande barn på uppdrag av Norges Invandrarverk. Uppföljningen visade bla att många barn haft stora svårigheter i skolan, att de upplever sig isolerade och att många har stora studieskulder för grundläggande utbildning.

Här är en länk till norska rapporten!

Reportern träffade ett flertal ensamkommande barn för att höra om deras erfarenheter. Flera av dessa har haft svårigheter i skolan, medan andra har klarat skolan bra.

Här kan du läsa tre ensamkommande ungdomars erfarenheter:

Rädda barnen och andra organisationer och personer som arbetar med ensamkommande flyktingbarn kunde alla berätta om fall som påminde om Tabehs. Om barn som flyttas runt, byter skolor, saknar ett språk och har mycket svårt att klara av grundskolan.

Så skulle vi med inspiration från Norge kunna göra en undersökning?

Efter Kalibers förfrågan lämnade Migrationsverket personuppgifter till SCB. Uppgifterna är sekretessbelagda och gick inte via reportern. Det var inte möjligt att få personuppgifter om ensamkommande flyktingbarn som fått uppehållstillstånd tidigare än 1995, eftersom de då inte registerades som just ensamkommande. Tabeh hör till denna grupp trots att hon kom redan 1993. Många andra barn och ungdomar har, precis som hon, fått vänta några år på uppehållstillstånd.

Vi ville helt enkelt få en fingervisning om hur många det kan vara som fallit mellan stolarna i det svenska skolsystemet.

Det finns vissa tänkbara felkällor i materialet, som att några barn kan ha bytt personnummer. De som gått i särskola registeras inte.

Men resultatet pekar sammantaget på att det finns många som, liksom Tabeh, inte hittat en skolform som fungerat. Statistiken visar också att barn från afrikanska länder har svårast att klara av det svenska skolsystemet.

När det gäller grundskolan har en tredjedel av de barn som kom i grundskoleålder klarat behörighet för att komma in på gymnasiet. En tredjedel har slutat nian, men utan godkända betyg för att få börja gymnasie. Den tredje tredjedelen innebär ett mörkertal. Vad som hänt med dessa barn och ungdomar vet vi inte. Tabeh hör till dessa.

När det gäller gymnasiet har en fjärdedel av de som kom för cirka tio år sedan hittills klarat gymnasiet. De flesta som gått ut gymnasiet har gjort detta med godkända betyg.

Tabeh gav tillstånd till de personer som medverkar i reportaget att bryta sin sekretess och tala med Kalibers reporter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".