Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.
Kaliber är slut för säsongen. Programmet är tillbaka i höst, måndagen den 4 september.

Stickprovsundersökning nummer tre, Lund

Publicerat fredag 18 november 2005 kl 19.51

Så här svarar några studenter på en kurs i Lund på frågor om varför de inte tagit några poäng.

Telefonintervjuer gjorda av Mikael Lippman.

”Jag jobbade i princip heltid, och läste samtidigt 10 poäng italienska, så jag hoppade av… gjorde ungefär halva terminen innan jag insåg att det fanns ett liv också”, säger X.

X har inget minne av att hon/han sa till om sitt avhopp. ”Det var inga relationer, allting gick via Internet”, säger X.

Hon/han svarar blankt ”nej” på frågan om hon/han fick någon information om hur man gör vid avhopp/avregistreringar. Och säger igen att det var ”inga personliga relationer över huvud taget”.

---

”De första två uppgifterna gjorde jag nog. Sedan kände jag att jag inte hann med, och då la jag ner det. Jag deltog inget mer, och hörde inte något mer. Fick inget mail eller så”, säger X.

X hade inte i förhand fått någon information från universitetet hur man skulle hantera ett eventuellt avbrott/avregistrering.

Registreringen gick till så att man ”fick gå in på Internet och lägga upp sig. Kursen hade en egen sida med lösenord och så…”

---

”Jag var inte med på denna kurs över huvud taget!”, säger X direkt.

Ingen hörde av sig till honom/henne och inte hon/han till dem, ”vi var fullständigt ointresserade av varandra”.

X registrerade sig, men kom in på annan kurs. Hon/han kom inte längre än till att logga in på hemsidan, men ”var aldrig med på själva utbildningsbiten”.

Om avregistreringsinformation säger hon/han att hon/han fick en första information hemskickad till sig, men vågar inte uttala sig om just den biten var med där. Sedan tillägger X att det är ”troligare att det låg på nätet än att jag fick det i pappersform”.

-– 

X var med till ”första inlämningstentan tror jag, vet inte hur många veckor det var.

3-4 veckor in kanske.”

Hon/han hoppade av för att hon/han fick barn, men även för att de bara gavs generella omdömen, inget individuellt. Det fick honom/henne att tappa lusten. Mycket jobb, men lite feedback.

När X skulle sluta tror hon/han att hon/han mailade till dem.

”Tror inte att jag fick något svar, det var ju helt på distans. Fick nog något mail om någon utvärdering efter kursens slut… som jag inte besvarade.”

X tror att det var rätt många som hoppade av kursen. När jag frågar varför vet hon/han inte.

Om information angående avhopp hänvisar hon/han till kursens hemsida, men tror ändå inte att det fanns någon info om det hela där.

---

”Jag gjorde allting utom sista uppgiften. Jag bad om uppehåll för jag skulle få barn.”, säger X. Hans/hennes ambition är absolut att slutföra kursen.

”En annan sak: kvaliteten på själva kursen. Jag har inte deltagit i nätundervisning förut, men det var väldigt varierande kvalitet. En del var väldigt dåligt, vi skulle granska varandras arbeten… men det som förvånade mig var att alla släpps mer eller mindre igenom. Annars får ju inte universiteten några pengar. När jag läste min grundutbildning, och har själv jobbat som lärare – som kursansvarig – man vet ungefär hur det fungerar, det är väldigt få som inte klarar en kurs. Mycket märkligt, och det finns studenter som satt det i system – man gör minsta möjliga motstånd. Går man inte på tentorna, så slutar det med att man får göra en muntlig tenta eller någon inlämningsuppgift. Det är ett märkligt system. Vad får man för kvalitet i slutändan? Vad säger betyget egentligen? Jag är fövånad, någon lägsta nivå ska det ju vara…”

---

”Det här var ju en distanskurs, med självstudier… mmm, jag deltog en eller en och en halv månad”, säger X.

Hon/han gjorde inte klart kursen. När hon/han avbröt så ”ringde jag bara och sa att jag inte ska fortsätta. Tror jag. De frågade varför, jag sa att det var en privat angelägenhet, och så var det inget mer med det. I alla fall vad jag kommer ihåg, det var ett år sedan.”

Universitetet hörde i alla fall inte av sig något mer.

X säger att hon/han kanske fått information om hur man skulle göra vid avbrott/avregistrering, men det kommer hon/han inte ihåg. Men X tror inte att hon/han har fått det. ”I så fall följde jag inte de anvisningarna, jag gjorde bara det som kändes rätt. Ringde och sa att jag skulle sluta. Eller mailade kanske. Kommer inte ihåg, men fick kontakt i alla fall… ”

-– 

”Jag deltog kanske till hälften, det var en bra kurs, men jag sökte ju jobb och var anmäld hos a-kassan och hade lovat att hoppa av så fort jag fick ett jobb.”

X uppskattar att hon/han var med i ungefär tio veckor.

”Jag gled ur, och när det var dags för tentamen sa jag att jag inte kunde vara med. Jag gjorde inte inlämningsuppgifterna. Men jag hade ändå ambitionen att göra klart kursen vid sidan av jobbet, så det var kanske inte glasklart för kursledningen att jag inte skulle gå den”

X minns inte om hon/han fick någon info om hur man avreggar sig etcetera, men ”det fick vi säkert – man får så mycket information i början.”

-– 

”Jag gjorde bara tre poäng tror jag, jag gjorde nog mindre än hälften om man säger som så. Jag har inte fått ut några intyg eller så, men man kan säga att jag gjorde motsvarande tre poäng.”, säger X. (Alltså runt sex veckor)

”Jag kontaktade kursledningen och frågade i fall jag skulle kunna fortsätta och göra de sista uppgifterna senare… och blev lovad det. Jag gjorde inte det heller, fick ett annat jobb.”

Om avregistreringsinfo:

”Ja, det fick jag. Det var ju information på nätet – och skriftligen hemskickat. Kan inte svära på att det var exakt samma information i bägge.”

---

Hur mycket deltog du i kursen?

”Inte alls. Jag valde att anmäla mig till den kursen samtidigt som jag heltidsarbetade, och det blev för mycket att göra i jobbet. Så jag började inte alls.”

X hörde inte av mig för att säga det, utan ”bara uteblev”

Hon/han säger att ”det kan hända att jag registrerade mig via webben, men jag har inte varit med på något alls”.

X har inget minne av information för de som vet med sig att de ska utebli, men tillägger att ”allt fanns på nätet, men jag tillgodogjorde mig inte det för att jag läste inte tillräckligt noga på webben – eftersom jag ändå inte hade tänkt gå”.

Om skolan hörde av sig sen säger X ett bestämt: NEJ… det är jag väldigt säker på!

---

Om deltagande:

”Det var inte så mycket, jag var nog bara med precis i början – fick ett jobb och hade inte tid”.

X uppskattar det till att hon/han var med i runt fyra veckor. ”Kanske”.

Om avbrott:

”Minns inte hur jag gjorde, men tror jag skickade ett mail till kursledaren.”

X har inget minne av att hon/han fick något svar, och inte heller av att hon/han någonsin hörde ifrån universitetet igen.

Om information angående avregistrering etc:

”Nej, inte specifikt. Såvida det inte stod i allmäna informationspapper… ”

-– 

X deltog ingenting i den här kursen. Även om hon/han registrerade sig.

”Jag tror att jag mailade och sa att jag inte skulle gå – eller så gjorde jag ingenting. Kommer inte ihåg. Tror att jag mailade”, säger X.

Hon/han kommer inte ihåg hur snart hon/han gjorde det, har ingen som helst uppfattning om ”det där med tre veckor”. Hon/han hade heller inte hört talas om den regeln. Har aldrig läst det någonstans.

X säger att det är mycket möjligt att det fanns info om det (och avregistrering) i några papper, ”och det är möjligt att jag gjorde vad som stod – men jag kan inte påminna mig om det”.

Hon/han skulle gå kursen som kompetensutveckling, men hans/hennes arbetssituation förändrades drastiskt – så hon/han hann inte.

Efter att X hade fått de första allmänna (mass)utskicken hörde hon/han aldrig av universitetet. Hon/han fick aldrig någon personlig kontakt eller så.

-– 

”Jag var rätt aktiv till hälften ungefär, sen började jag jobba. Då lämnade jag kursen.”

”Skickade bara ett meddelande om att jag inte skulle delta något mer. Det är ju en rätt aktiv kurs, man skriver och lämnar in rapporter och pm.”

X tror att hon/han skickade meddelandet på kursens egna system. Till Peter Eklund, som hon/han också fick svar från. ”Det var ok tyckte de”, ingen speciell reaktion alltså. X konstaterar att det är rätt många som läser kursen och att de antagligen inte bryr sig om någon faller bort.

---

X tror att många hoppar på (distans)kurser lättvindigt.

”Många av mina polare läser program på 20 poäng per termin, och så tänker de att de kan ta den där tian på distans, utan veta hur det är.”

X tror också att många hoppar på sommarkurser bara för att få pengar.

X har märkt av att det är en storsatsning på nätkurser. Att många kurser finns på nätet nu. Men hon/han konstaterar spontant (!) att det är ett lätt sätt för universitetet att få många studenter på.

-– 

”Jag började aldrig över huvud taget. Tror att jag registrerade mig, det var min avsikt att påbörja kursen, men jag tror att jag mailade och sa att jag inte skulle göra det”, säger X och frågar sedan mig om man inte blev avregistrerad om man lät bli att lämna in uppgifterna.

Hon/han säger att hon/han är helt säker på att hon/han inte gjorde ett smack på kursen, eftersom hon/han jobbade i stället. X säger att hon/han inte är säker på om hon/han mailade kursledningen, eftersom det var mycket hattande på jobbet, men det ”borde jag ha gjort”.

X säger, apropå avregistreringsinformation, att hon/han ”aldrig har varit med om att få sådan information – på någon kurs, någonsin”.

Universitetet hörde hur som helst aldrig av sig till honom.

---

”Jag var knappt med nånting, jag gjorde inte så mycket. Det rann mest ut i sanden.”

”Om jag inte missminner mig meddelade jag det [avhoppet], tror det var via mail. Fick nog svar, att det var ok…”

X sa bara att hon/han skulle sluta, hon/han bad inte om någon avregistrering. (Även om det kanske inte skulle ha gått, eftersom X uppskattar sitt deltagande till 4-5 veckor in på terminen).

Information om tillvägagångssätt vid avbrott/avreg säger hon/han att ”det fanns tillgängligt på nätet skulle jag tro”.

---

”Eftersom jag höll på med andra kurser samtidigt tyckte jag att den tog för mycket tid, fortsatte inte mer än de två första inlämningarna.”, säger X. ”Om jag minns rätt var det ungefär fyra veckor”.

Hon avslutade inte kursen eftersom hon/han tyckte att den tog för mycket tid för att vara en tiopoängare.

X ville fortsätta senare, vilket hon/han meddelade kursledningen – och de svarade att det gick bra, ”inga problem”. Och hon/han funderar fortfarande på att återuppta kursen.

På frågan om de fick någon information om avbrott/avregistrering svarar hon/han kort ”nej”, inget sådant alls.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".