Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.
Kaliber är slut för säsongen. Programmet är tillbaka i höst, måndagen den 4 september.

Kaliber 4 december 2005: Sömn på recept

Publicerat onsdag 14 december 2005 kl 13.21
1 av 6
Foto: SVT Bild
Foto: SVT Bild
2 av 6
Foto: SVT Bild
Foto: SVT Bild
3 av 6
Foto: SVT Bild
Foto: SVT Bild
4 av 6
Foto: SVT Bild
Kjell Asplund. Foto: Bengt Alm
5 av 6
Kjell Asplund. Foto: Bengt Alm
Foto: SVT Bild
6 av 6
Foto: SVT Bild

Svenska folket knaprar fler sömnpiller än nånsin förr. Läkarna ska egentligen söka andra lösningar än sömnmedel -  men ser det ut så i praktiken?

Kaliber har frågat nästan 300 vårdcentralschefer - som pekar på en verklighet långt från rekommendationerna.

Läs hur reportaget gjordes!

I Sverige pekar kurvan spikrakt uppåt - vi sover sämre och sämre och äter alltmer sömnmedel. Det skrivs ut så mycket att det räcker till nästan en halv miljon svenskar varje dag!

Men sömnmediciner är ingen lösning, snarare konstgjord andning, en tillfällig lindring med risk för beroende. Och experterna är eniga: långvariga sömnproblem botas bäst på annat sätt. Läkemedelsverket skriver det till och med som första punkt i sina råd om sömnbesvär, och det står också att läsa i informationen kring flera av medicinerna.

Ändå får de flesta piller, inte terapi.

Hannas sovrum

Vi träffar 36-åriga Hanna i hennes sovrum. Det är mycket som ska stämma – storleken på kuddarna är viktig och färgen på lakanen. Det ska vara heltäckande gardiner, och så den lilla drömfångaren som hänger i taket – allt för att sova gott.

Hanna var 25 år när hon började sova dåligt. Efter mer än fyra år av stress, oro och brist på sömn hamnade hon på akuten med hjärtflimmer. Då hade hon inte sovit alls på flera dygn. Hon var totalt utmattad och blev sjukskriven. Då fick hon också sina första sömnmediciner, insomningstabletter och en annan sort.

Hanna berättar att hon fick den högsta rekommenderade dosen. Hon åt sömnmedel varje kväll i över tre år och var livrädd för att sluta.

- Det var som en snuttefilt för mig, säger hon. Jag såg alltid till att ha minst två fulla kartor hemma.

Hela Göteborg kan somna på piller

Hanna är inte ensam. Var tredje kvinna och var femte man säger att de har problem med sömnen - det visar Socialstyrelsens senaste folkhälsorapport. Mer än var tionde anser sig ha allvarliga besvär, det vill säga sömnproblem som pågått minst tre veckor. För de flesta är det oro och stress som ligger bakom.

Och i takt med att vi sover sämre äter vi mer sömnmedel. De senaste tio åren har konsumtionen ökat med mer än 30 procent. Varje dag äter vi svenskar sömnmedel som räcker till nästan en halv miljon människor. Det är som om hela Göteborg somnade på medicin, varje kväll, året runt.

- Det började med att jag hade svårt att somna in, jag vaknade också på nätterna och jag upplevde att jag sov väldigt lätt, berättar Hanna. Detta var under en tidsperiod på sju år. Jag hade ingen återhämtning överhuvudtaget och hjärtat började slå dubbla slag. Det var svettningar och panikkänslor: ungefär som att hela blodsystemet rusade runt i kroppen. Jag eldade upp mig så pass mycket för om jag inte sov då var jag inte pigg dagen efter på jobbet. Och om jag inte var pigg så var jag inte skärpt. Och om jag inte var skärpt så skulle jag förlora jobbet. Förlorade jag jobbet så skulle jag förlora lägenheten och då skulle jag förlora allt.

Sömndoktorn

Lena Leissner är överläkare på sömnenheten vid Universitetssjukhuset i Örebro och har jobbat med sömnfrågor i 25 år. När Kaliber kommer på besök sitter hon med en 2000 sidor tjock pappersbunt framför sig. Det är sömnkurvor hos en patient som sovit med olika mätinstrument.

Vi berättar för henne om Hanna och om andra som vi har pratat med - som har ätit sömnmedel i flera år:

- Det är ett jätteproblem. Tre, fyra år: då har du ändå mött lättviktarna i sammanhanget. Till mig på en specialistmottagning kommer det människor som ätit sömnmedel i trettio - fyrtio år, säger Lena Leissner.

Men vad är då problemet med sömnmedel?

Jo visst kan det vara bra ibland, som en tillfällig lindring, vid akuta sömnproblem. Men det är ingen långsiktig lösning, det är inget botemedel. I FASS står det såhär om några av de vanligaste sömnmedicinerna:

”behandling med sömnmedel bör vara tillfällig”

”längre tids sömnnsvårigheter bör utredas”

”kan leda till utveckling av psykiskt eller fysiskt beroende”

”risken för tillvänjning ökar med dosen och behandlingstidens längd”

Bortskämd hjärna

Enligt Läkemedelsverket ska man i första hand behandla patienter som sovit dåligt mer än tre veckor utan medicin.

- För det första blir hjärnan bortskämd, säger Lena Leissner. Somnar man med hjälp av sömnmedel ett par veckor så glömmer hjärnan bort hur man ska bete sig för att somna naturligt och spontant. Man får väldiga problem, mycket värre än innan man började ta pillren.

Trots detta, trots att sömnmediciner ska ses som en tillfällig lösning är det många som äter dom i månader och år. En undersökning från Statistiska Centralbyrån visar att 200 tusen svenskar tar sömnmedel regelbundet, det vill säga i princip varje dag året runt.

Och medan läkarna plockar fram receptblocket sover vi svenskar sämre för varje år som går.
Och det betyder inte bara att vi blir tröttare, utan också sjukare:

Lena Leissner vid sömnenheten i Örebro tar upp några exempel på vad som kan bli en effekt av brist på sömn. Det finns fler! Upp till en tredjedel av alla trafikolyckor anses till exempel bero på trötthet, en vanligare orsak än alkohol. Hon berättar också att många arbetsplatsolyckor orsakas av sömninga personer. Vi blir farliga när vi är trötta. Riskfaktorer.

Det finns också en tydlig koppling mellan sömnbrist och psykiska besvär – som depressioner och olika utmattningssyndrom. Både kropp och psyke tar stryk när vi inte kan sova och för många blir det omöjligt att jobba.

Vad hände med Hanna?

Hanna blev sjukskriven för utmattning och depression efter fyra år av sömnproblem och stress. När hon hade varit hemma i tre och ett halvt år blev hon erbjuden förtidspensionering, vid 33 års ålder. Att få höra det var nåt av det mest fruktansvärda hon varit med om, säger hon.

Under den här tiden fick hon ingen annan hjälp än mediciner för sina sömnproblem:

- Nej, det fanns inget utrymme för det. En läkare har femton minuter på sig. De ser en förtvivlat människa. De har ingenstans att remittera, och vad jag kan få är sömnmedel, säger Hanna.

Alternativen

Men vad kan man göra då? Jo det finns alternativ till sömnmedicinerna.

Forskarna är överens om att det mest effektiva botemedlet är en form av terapi, kognitiv beteendeterapi. Enligt Torbjörn Åkerstedt, en av landets främsta sömnforskare, är det till och med det enda effektiva botemedlet.

På Universitetssjukhuset i Örebro, några våningar ned från Lena Leissners sömnenhet sitter psykologen Markus Jansson. Han har skrivit en avhandling där han jämför kognitiv beteendeterapi med självhjälp hos patienter med tidiga sömnstörningar:

- Bland de som genomgick kognitiv beteendeterapi blev 30 - 50 procent klart bättre, medan motsvarande siffra för de som gick i självhjälpsgrupp var knappt 10 procent, säger Markus Jansson.

I Markus Janssons studie blev alltså upp till hälften av patienterna betydligt bättre med kognitiv beteendeterapi . Internationell forskning visar på ännu bättre resultat, upp till 80 procent. Då handlar det alltså om en metod som inte ger några biverkningar och som fungerar  på lång sikt, till skillnad från sömnmedlen.

- Det handlar mycket om att lära personen att få till bra sömnvanor. Det handlar också om att identifiera och ersätta mycket av det negativa tänkande som finns kring sömn, berättar han.

300 svar

Forskningen visar alltså tydligt att beteendeterapi är det bästa botemedlet mot längre sömnstörningar. Men hur ser det då ut i verkligheten? Jo - det sjukvården har att erbjuda är främst sömnmediciner - tillsammans med goda råd.

Kaliber har skickat ut en enkät till cheferna för landets vårdcentraler. Vi frågade efter dom tre vanligaste behandlingarna mot sömnstörningar.

Cirka 300 svarade och nästan alla, 95 procent, skrev att råd till självhjälp är en av dom vanligaste behandlingarna.

Nio av tio, alltså nästan lika många, skriver ut sömnmedicin. Trots att läkemedelsverket alltså rekomenderar att sömnsvårigheter helst ska behandlas utan medicin.

Knappt 30 procent hänvisar till någon annan terapi än kognitiv beteendeterapi.

Bara en fjärdedel uppger att kognitiv beteendeterapi hör till de tre vanligaste behandlingsformerna.

På vårdcentralen i Skiftinge nära Eskilstuna träffar vi Håkan de Klonia Killgren som är läkare och specialist i allmänmedicin.

- De verktyg vi har att använda är ofta mediciner. Då finns det risk att man använder medicin som kan vara välfungerande på kort sikt men som på lång sikt kan vara beroende, säger han.

- I huvudsak tror jag att det handlar om att det är enklast och billigast att göra så.

Vårdcentraler vill ge andra alternativ

På vårdcentralerna är problem med sömnen en av dom fem vanligaste orsakerna – till både läkarbesök och till att medicin skrivs ut. Det finns forskning som visar att det till och med är den vanligaste orsaken till att allmänläkare skriver ut medicin.

Det här är en stor patientgrupp, men som det verkar – en eftersatt sådan. En majoritet av dom tillfrågade cheferna i Kalibers enkät tycker att dom saknar tillräckliga resurser för att hantera alla patienter med sömnproblem.

Och det dom efterfrågar - det är framför allt kognitiv beteendeterapi.

Så här är några av kommentarerna:

”Vi skulle behöva beteendeinriktad samtalsterapi. Vi saknar helt denna kompetens kopplad till primärvården och ser det som en stor brist bland många andra brister”.

””Vi skulle gärna vilja ha möjligheter till kognitiv beteendeterapi på vårdcentralen, till exempel vidareutbilda distrikstsköterskor”

”Vi kan ej remittera dessa patienter för till exempel kognitiv behandling, då sådan knappt finns i verkligheten”

Håkan de Klonia Killgren, på vårdcentralen i Skiftinge håller med.

- Behovet är väldigt stort och vuxenpsykiatriklinikerna lägger ut alltmer på vårdcentralerna. Organisationen är än så länge inte rustad för det.

En lite mer tidsödande insats, i alla fall på kort sikt, skulle både minska lidandet för patienten och dessutom spara pengar på lång sikt menar Håkan de Klonia Killgren.

- Man borde satsa på det man vet fungerar och det är kognitiv beteendeterapi.

Precis som Hanna som vi mötte tidigare tycker han att det krävs mer än ett kort besök hos doktorn för patienter som inte kan sova. Mer tid är nåt som många av vårdcentralcheferna i vår enkät också önskar sig. Å flera av dom experter Kaliber pratat med pekar ut dom allt kortare besökstiderna som ett skäl till att det skrivs ut så mycket medicin. En halsfluss eller en urinvägsinfektion – det är ganska lätt att konstatera på dom15 till 20 minuter man i bästa fall har på sig, säger Håkan de Klonia Killgren.  Men när det är mer komplicerat än så behövs det mer tid. Och möjlighet till återbesök.

Hanna krävde till sist hjälp

36-åriga Hanna lyckades till slut få hjälp. Efter att hon varit sjukskriven i tre och ett halvt år och beroende av sömnmedel lika länge och efter att hon blivit föreslagen förtidpensionering slog hon näven i bordet och krävde rehablitering.

Hon kom till en stressmottagning och placerades i en sömngrupp där man jobbade med kognitiv beteendeterapi:

Idag jobbar Hanna deltid, men hon ska snart gå upp till heltid.

Hon berättar att hon inte längre förknippar sömn med ångest, idag är det bara mysigt att krypa ned i sängen med en deckare.

Terapin hjälpte henne till nya tankar och nya vanor - som att skippa tupplurar, att inte gå och lägga sig innan hon blir sömnig, att vara nogrann med dagsljus och motion – nåt som blev ännu lättare när hon skaffade hund.

När Hanna berättar om behandlingen låter det ganska likt dom sömnråd som man kan läsa i tidningar och informationsbrochyrer från apoteket, självhjälp helt enkelt - men det är stor skillnad på att jobba helt på egen hand och på att gå i terapi med utbildad, kunnig personal, menar Hanna.

Dyrt att inte sova

Det är inte bara den med sömnstörningar som vinner på att få mer effektiv hjälp.

Enligt Läkemedelsverket anses dom samhällsmässiga och ekonomiska konsekvenserna av sömnproblemen vara betydande. Internationell forskning visar att sömnproblemen kostar samhället enorma summor.

Så vad säger politikerna?

Vi frågade Inger Ros som är ansvarigt landstingsråd i Stockholm - efter att flera ledande sömnexperter som Kaliber har pratat med pekat ut just Stockholm som ett landsting med stora brister när det gäller både utredning och behandling av sömnstörningar.

Men Inger Ros håller inte med.

- Vår diskussion handlar väldigt mycket om att kunna erbjuda kompetens som fokuserar på hela människan och orsaken till sömnproblemen. Vi har försökt bygga ut vår närsjukvård så att man på vårdcentralerna direkt blir kopplad till en psykosocial kompetens som finns i närheten av vårdcentralen. säger Inger Ros.

Inger Ros konstaterar att det skrivs ut för mycket sömnmedel och att det inte fungerar 100 procentigt i Stockholms län - men hon håller inte med om att det finns stora problem med detta i hennes landsting. Hon hänvisar också till specialistenheter som kan ta vid när vårdcentralerna inte räcker till.

Men när Kaliber pratar med dom som är ansvariga för de här avdelningarna visar det sig att dom framför allt sysslar med andningsuppehåll under sömnen och snarkningar och väntetiderna är upp till ett år. Dom gör heller ingenting annat än just utreder.

Cheferna för avdelningarna beskriver en närmast desperat situation där dom både saknar tillräckliga resurser för att göra sina utredningar och när dom väl har konstaterat att patienterna sover dåligt finns det ändå ingenstans att skicka dom för behandling.

Också andra landsting vittnar om att den hjälp som går att få främst riktar sig till snarkare eller patienter med andningsuppehåll. Någon större satsning på behandling av de stadigt växande problemen med sömnsvårigheter finns inte.

Så säger socialstyrelsen

Kjell Asplund är generaldirektör på Socialstyrelsen:

- Vi vet sedan tidigare att sömnmedel har varit basen i behandlingen tillsammans med livsstilsråd av varierande kvalitet.

- Läkemedelsverket skriver i sina föreskrifter att man i första hand ska behandla sömnproblem med annat än mediciner. Hur tycker du att det efterlevs?

- Sådär. Det är väldigt stora variationer från doktor till doktor vad gäller intresse och kunskaper.

- När det gäller kognitiv beteendeterapi ser det vetenskapliga underlaget som kommit senaste åren väldigt lovande ut.

Reportrar: Anna Dahlqvist och Daniel Dickson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".