Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
P1:s program för grävande journalistik. Vi granskar missförhållanden och samhällsfenomen.

Kaliber 11 juni 2006: Så gick det sen!

Publicerat måndag 12 juni 2006 kl 14.03
1 av 8
Alunda kyrka. Foto:Alunda församling
2 av 8
Lunds Universitet. Foto: SVT Bild
3 av 8
4 av 8
Kronobergshäktet i Stockholm. Foto: SVT Bild
5 av 8
Ett grönt stenarbete. Foto:
6 av 8
Stenindustri. Foto: Ola Wong
7 av 8
Vanna Holm
8 av 8
Foto: Ola Wong

Vad innehåller den mjölkiga sörja som Kaliber hämtade vid kinesisk stenindustri?

Vad svarade forskningsministern i Riksdagen på frågorna om fri forskning?

Och hur irriterad blev kommunpolitikern i staden som satsat en halv miljon kronor på att skapa en fin vinst åt socialdemokraternas lotteribolag?

Kaliber följer upp några av de program som vi gjort. Vad har hänt sedan sist?

------------------------------------------------------------

Tänkbar lösning i Österåker

För en vecka sen gjorde Kaliber ett program om Vanna, Thomas och Magnus - och om ett nedläggningshot mot deras gruppboende - de är alla tre gravt funktionshindrade.

Österåker kommun har haft flera skäl att inte vilja driva deras boende vidare. Det är omodernt både ideologiskt sett och standardmässigt och dessutom är det dyrt för kommunen. Betydligt billigare vore att låta staten betala personliga assisteneter åt var och en. Men den lösningen har hittills också betytt det värsta tänkbara för de anhöriga: att gruppen skulle splittras - efter mer än 30 år tillsammans, som syskon.

Men nu verkar det finnas en öppning.

Så här säger Kenneth Netterström ordförande i vård och omsorgsnämnden i Österåker:

- Jag kommer att träffa de anhöriga nästa vecka. Vi ska prata om hur vi ska finna en lösning för dessa tre på lång sikt.

- Skulle denna lösning kunna innebära att de bor kvar i detta huset tillsammans?

- Detta måste jag diskutera med de anhöriga, inte med pressen.

- Det finns en modell som genomförts på andra håll där man låter gruppboendet omvandlas till ett gemensamt boende med personliga assistenter. Hur ställer du dig till det?

- Jag ser inget hinder om alla är överrens om detta.  Den lösningen i denna eller i en annan bostad är en av de möjligheter som finns.

-----------------------------------------------------------------

Stenindustrins effekter - för miljön

När Kaliber under våren granskade sten -och smyckesbranchen i Kina så fick det omedelbara konsekvenser. För det var många som upprördes av de arbetsförhållanden som vi beskrev, om hur stenarbetare utan skydd drabbades av den dödliga sjukdomen stendammslunga.

Flera uppköpare av byggsten och smyckesstenar reste till Kina för att kontrollera sina leverantörer, nya etiska handlingsplaner har arbetats fram. Och flera kommuner har, i alla fall tillfälligt, stoppat sina inköp av sten från Kina till offentliga miljöer.

För smutsigt vatten för odling

För oss på Kalibers redaktion fick arbetet i Kina också en annan effekt. Vi kom ännu en historia på spåren.

För stendammet lägger sig så klart inte bara arbetarnas lungor - det sprids i naturen. Miljön kan ta stryk. Vi fick höra talas om mussel- och krabbodlare som fått sina odlingar ödelagda i närheten av stenindustrin.

Under några dagar i våras stod den en tre-deciliters plastflaska på Kalibers rum, med en mjölkig sörja i. Det var ett prov hämtat från böndernas vattendrag. Längre ner i denna text kan du läsa vad vattenprovet innehåller, men först kan du läsa om bakgrunden till vattenprovet.

Så här berättar Ola Wong, reporter i Kina och en av de tre som gjort Kalibers granskning av sten och smyckesindustrin:

- När vi gjorde reportagen i Fujianprovinsen så besökte vi en modern stenindustri där. Deras försäljningschef berättade att de just färdigställt sin största order någonsin; 300 containrar av svart basalt G684. Den skulle skickas till Luxemburg. För att understryka betydelsen av hur viktig orden var så berättade hon att de lokala bönderna protesterat mot utsläppen som stenindustrin orsakat. Bönderna hade stängt vägen och hindrat transporter. Då hade Luxemburgs ambassadör själv åkt dit för att lösa problemet. Då vi frågade hur de löste problemet svarade försäljningschefen bara att ”politik är väldigt komplicerat här i Kina” och ville inte närmare gå in på detta.

- Och då funderade ni på bönderna och vilken annan historia som dolde sig där?

- Exakt, berättar Ola Wong. Vi lyckades få kontakt med en lokal journalist i Fujian, Wu Weiquan, som hade engagerat sig i böndernas sak. Och han berättade att tusentals odlare av krabbor och musslor i området hade fått sin försörjning förstörd av stenindustrin. De odlar i grunda vattenbassänger innanför vallar vid havet. Där har de haft krabbodlingar i hundratals år och detta har varit ganska lönsamt. Men sedan stenindustrin kom så dör krabborna. Det är så otroligt mycket partiklar i vattnet att det sätter igen andningsorganen på skaldjuren.

- Har detta hänt i skymundan?

- Bönderna har med alla medel försökt att protestera, berättar Ola Wong. De har protesterat hos lokala myndigheter och hos miljödepartementet. Miljödepartementet skickade tillbaka frågan till de lokala myndigheterna.

- Hur gick det till när vattenprovet togs?

- Wu Weiquan, som skriver i en tidning för fiskebranchen gick till vattendraget och fyllde flaskan helt enkelt. Han skickade den till mig och jag skickade den till Kalibers redaktion.

En av bönderna berättar

Så här berättar en av de drabbade bönderna, fiskaren Qiu:

Det rör sig om 8000 bönder som är beroende av fiskodling. De har fått sitt levebröd förstört. Qiu bor i samhället Bailing i Fujian. Han har jobbat med krabbor i tjugo år. Bönderna blockerade vägen för att protestera men deras protesterklingade ohörda. Innan kunde de tjäna bra med pengar 20000-30000 yen. Nu är det nere på en tredjedel av det. Han är i skuld sedan han lånade pengar för sin krabbodling. De musslor som trots allt överlever vågar ingen köpa för de får diarre av dem. Vattendammarna fylls med vatten som är oerhört nedsmutsat av stendamm.

De har fått viss kompensation, men inte så att det räcker. Ihans by fick 300 fiskare dela på 2 miljoner yen.

Så vad innehöll vattenprovet?

Flaskan med vattenprovet från Fuijanprovinsen i Kina lämnade Kalibers redaktion till ett laboratorium för vattenanalyser här i Sverige. Så här berättar kemisten Per Sahlin om vad det provet innehöll:

- När vi hällde vattnet genom ett filter fastnade väldigt många partiklar - 22 000 mg / liter. Det är oerhört mycket. Jag har aldrig förr sett så höga halter.

Analysen visar att partiklarna var oorganiska. Detta fakum tillsammans med att det också innehöll kisel pekar på att det handlar om stendamm.

Dessutom innehöll provet från böndernas vattendrag mycket metaller:

  • Tusen gånger för mycket koppar och krom än vad som finns i svenskt dricksvatten.
  • Femtio gånger mer bly.
  • Mer än tusen gånger mer aluminium.
  • Desstom kadmium och arsenik

- Krabbor och andra skaldjur är mycket känsliga för höga metallhalter, säger kemisten Per Sahlin. Och det är mycket svårt att odla växter och djur i så grumligt vatten, eftersom solljuset inte når ner.

-----------------------------------------------------------

Folke och Fonus

För drygt ett år sen gjorde Kaliber ett program om Fallet Folke.

Det handlade om dödsboet efter Folke Karlsson - ett ärende som dom anhöriga gav marknadsledande Fonus förtroendet att sköta.

Men det var ett förtroende som snabbt raserades.

Anne Warting och hennes syster Lena Carlsson är brorsdöttrar till Folke. Dom är två i en rätt stor, splittrad, spridd och inte särksilt röststark anhörigkrets. Dom tyckte alla att det var bäst att ge Fonus fullmakt att sköta boet efter Folkes död. Och det var inget juridiskt komplicerat ärende. Ändå drog kostnaderna iväg. När dom bad att få veta varför, fick dom ett kvitto - och längst ner stod det att arbetet med att ta fram det kvittot skulle kosta dödsboet ytterligare femtusen kronor.

Totalt skulle Fonus tjänster kosta 70 000, enligt dom dokument Kaliber ifrågasatte i april förr året.

Uppgörelse med tysnadslöfte

I december kallades de anhöriga till ett möte i Stockholm.

Mötet i Stockhom resulterade i en bunt papper, en uppgörelse.

Men när Kalibers reporter dyker upp, som utomstående, måste dom stoppas in i sitt kuvert. De anhöriga har nämligen skrivit under ett tysnadslöfte om vad uppgörelsen innebar.

- Det är inte riktigt samma summa nu, berättar Warting och Carlsson.

- Betyder det att ni är glada och nöjda med affären?

- Absolut inte. Jag skulle fortfarande inte rekomendera Fonus för någon. Så många fel det blev!

- Men varför skrev ni då på?

- Allt kostar pengar. Om man inte går med på en uppgörelse kan det bli dyrt. Du vet ju aldrig hur en domstol dömer. Som liten person har man inte så mycket pengar och vågar inte gå vidare.

Klart efter två år

Nu - drygt två år efter Folkes död är alltså arvet fördelat, systrarna har fått sina pengar.

Oavsett vad Fonus hemligstämplade uppgörelse med de anhöriga innehåller, så har historien kostat byrån i form av förlorade kunder. Från två - av varandra - oberoende källor inom företaget har Kaliber fått veta att kontoret i Uppsala, där Folke bodde, tappade majoriteten av sina uppdrag efter det att fallet Folke blev känt.

---------------------------------------------------------

I säkert förvar?

I april granskade Kaliber ett undanskymt område: Självmord på häkten.

Vi hittade en oroande ökning, som de ansvariga missat, och vi fann ett mönster bakom självmorden: sedan man började bygga celler med egna toaletter, så har nästan varannan som lyckats ta livet av sig, hängt sig i den toalett-dörren.

Efter vår granskning har kriminalvården börjat en egen genomgång av fallen, och generaldriektören har bestämt att på dom nya häktesbyggen som nu är på gång, ska det inte finnas några ”fästanordningar”, som är det ord krimninalvården använder i det här sammanhanget.

-------------------------------------------------------------

Många ville debattera forskningen

I torsdags, den 8 juni, debatterades forskningens villkor i riksdagens interpellationsdebatt.

Så här skrev folkpartisten Cecilia Wikström i sin interpellation, ställd till forskningsminister Leif Pagrotsky:

”Staten ska inte styra forskningen. Förr sökte professorer sanningen ? nu söker de pengar. Svenska forskare upplever att deras oberoende hotas, enligt radioprogrammet Kaliber. Utbildningsminister Leif Pagrotsky borde avpolitisera styrningen av svenska universitet.”

Och det var många som ville ta plats i talarstolen. Inte mindre än tre folkpartister tog till orda; Cecilia Wikström, Ulf Nilsson och Marie Wahlgren.

Och när forskningsminister Leif Pagrotsky fick tid att svara så handlade svaret bland annat om att det folkpartistiska alternativen inte hade täckning i deras egen budget. Folkpartiet lovar alltid mer pengar till fri forskning, men på ett orealistiskt sätt, menade forskningsministern:

- Marie Wahlgren var klädsam och sa att det här inte är en fråga om svart eller vitt, det är inte fråga om antingen konkurrens eller inte konkurrens. Just det, det är min poäng. Men jag har aldrig hört en folkpartist försvara konkurrensen. För när denna brasklapp är gjord är man tillbaka i att förtala konkurrensen och säga att det är synd att betalningen inte kommer som ett barnbidrag på livstid utan ansökningshandlingar.

- Jag är ledsen att säga vad jag tycker, men jag kallar det populism, sa Pagrotsky.

Protokollet från interpellationsdebatten kan du läsa på Riksdagens hemsida.

-------------------------------------------------------------

Norge följer upp


Att kvinnor missgynnas i rättsapparaten kunde Kaliber visa i oktober förra året. Under våren har nyheten skapat febril verksamhet - i Norge.

Norska Barn- och jämställdhetsdepartementet har satt en tvärvetenskaplig grupp på Olso universitet på att ta fram en förstudie på området. Frågan är, är det lika illa i Norge, som Kaliber visade på i Sverige?

Fem studenter har genomfört studien - de har inte gjort någon egen undersökning och kan allstå inte svara på frågan ännu - men i deras slutrapport kan man läsa om en befogad oro för rättsläget också i Norge. Nu ska ministern ta ställning till hur arbetet ska gå vidare.

---------------------------------------------------------------

Spöken också på franska universitet

I november förra året berättade Kaliber om stora brister hos universitet och högskolor när det gäller att ha koll på vilka registerade studenter som verkligen börjar plugga. Alltså om lärosätet utbildar studenterna dom får pengar från staten för att utbilda.

Nu i maj granskade franska tidningen Le Figaro precis samma sak som vi gjorde. Och fick samma resultat där. Tusentals studenter var inskrivna vid franska universitet utan att delta i undervisningen. Mellan 10 och 20 procent i vissa ämnen var så kallade spökstudenter - eller fantomstudenter som dom kallas i Frankrike. För universitetet betyder det här i praktiken extra inkomster eftersom en del av anslaget till universiten räknas utifrån antalet registrerade studenter - precis som i Sverige.

---------------------------------------------------------------

Kommunpolitiker ilsknar till

I miljon kronor. Det var vad det kostade Linköpings kommun att vara med i Tv4:s stadskampen. Och hälften av dom pengarna gick till att bekosta förstapriset i ett lotteri med partipolitiska intressen.

Det här är siffror som togs fram som en direkt följd av Kalibers granskning av lotteribolaget Spero, socialdemokraterna och Stadskampen.

För det faktum att kommunala medel bla använts till att renovera ett torp som var vinsten i ett lotteri vars intäkter gick till Socialdemokraterna, Ssu och Iogt-nto var något som upprörde.

Så gott som ingen visste ju detta; varken kommuner, tv-tittare, lottköpare eller engagerade artister.

I Linköping är Paul Lindvall moderat kommunalråd.

- Jag hade inte i mina vildaste fantasier kunnat föreställa mig att lotteriintäkterna från stadskampen skulle gå rakt ner i socialdemokraternas partikassa, säger Lindvall.

Vad kostade kalaset?

Efter programmet gjordes en genomgång av vad stadskampen och torprenoveringen kostat skattebetalare och kommunala bolag.

- Sammanställningen visar att det är mer pengar än vad jag trodde. Vi vet ju också att utöver de här insatserna så har privata företag ställt upp med både pengar och tid. De samlade insatserna har alltså varit betydligt större än så, säger Lindvall.

Efter Kalibers reportage gjorde ekonomiavdelningen på Linköpings kommun följande sammanställning av kommunens och dess bolags kostnader för stadskampen och torprenoveringen:

stadskampen: Summan från marknadsbolaget, Stångåstaden och Arenabolaget: 510.989 kronor

Torpet: Summan från kommunstyrelsen samt tekniska verken med dotterbolag: 483.648 kronor

--------------------------------------------------------------------

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".