Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ungern 1956- mer om program tre

Publicerat fredag 6 oktober 2006 kl 17.07
1 av 2
Andras Mink, Open Society Archives i Budapest
2 av 2
Vykort till Ungern från de som flytt. Foto: Terrorns Hus, Budapest

En av de som forskar om den ungerska revolutionen är historikern Andras Mink vid Open Society Archives i Budapest. Han berättar att det efter den 4 november, när de sovjetiska trupperna invaderade Ungern, tog flera månader innan Kádár regeringen kunde organisera fungerande myndigheter i Ungern. Till och med polismakten fick omogniseras från grunden eftersom även de till stor del hade sympatiserat med revolutionen. Den enda fungarande organisationen under november och december var den sovjetiska armén.

Bevakningen av Ungerns gränser hade upphört att fungera. Därför var det möjligt för så många ungrare att lämna landet. Andras Mink berättar att det till och med gick till gränsen med skylten ”Till den fria världen”. Tågen gick till gränsen och släppte där av passagerana som fick gå till fots över gränsen.

I februari mars 1957 minerades gränsen mellan Ungern och Österrike. Och senare under våren och sommaren ersatte man de sovjetiska gränsvakterna med ungerska vakter som kände till terrängen bättre. Det finns olika teorier om varför man tillät så många ungrare att passera gränsen. En del menar att Sovjet medvetet tillät ungrare att fly för att bli av med de opposisionella men att man i slutet av 56 började bli orolig över att det var framförallt välutbildade som lämnade Ungern och att man av den anledningen skärpte gränsbevakningen.

En av de många som flydde var Georg Sessler. Han var då 13 år gammal. I programmet berättar han om den dramatiska flykten. Nu i oktober kommer hans bok ”Jag lever fast jag är född” ut på Albert Bonniers Förlag. Den handlar bland annat om familjens flykt till Sverige.

De ungrare som flydde landet hamnade för det mesta i österrikiska flyktingläger, men stora grupper av ungernflyktingarna kom också till Jugoslavien. Förhållandena i flyktinglägren var ofta mycket primitiva. Från Sverige kom speciella uttagningkommitér, med anställda från AMS, Utlänningskommissionen och Medicinalstyrelsen. De valde ut flyktingar som skulle få komma till Sverige. De flesta länder ville ha stark arbetskraft, men Sverige utmärkte sig genom en generös politik och tog emot både äldre och sjuka flyktingar. Om detta berättar Anders Wigerfelt som är historiker. Han skrev 1992 avhandlingen ”Ungrare i folkhemmet”.

”Från frihetskamp i Ungern- till vardagsliv i Sverige” heter en utställning som invigs den 11 november på Malmö Stadsarkiv. Stadsarkivarie Anna Svenson berättar att förutom arkivmaterial kommer också föremål och böcker att visas. Bland dem är diktsamlingen ”Mot våldet” en av dyrgriparna. Det är en antologi från 1956 med dikter om Ungern i urval av Bo Setterlind. I Malmö Stadsarkiv finns mellan 2- 3000 utförliga handlingar med förhör av ungrarna när de kom till Sverige.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".