Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nya regler för demensvården ger kostnadschock för Örebro kommun

Publicerat fredag 31 maj 2013 kl 04.55
"Behöver smartare lösningar"
(1:52 min)
Foto: Henrik Montgomery / Scanpix.

Om kommunerna i Örebro län följer de nya reglerna för demensvården skulle det kosta långt över 200 miljoner kronor extra.

Enbart i Örebro visar beräkningarna på en kostnadsökning på 87 miljoner kronor. För kommunalrådet Rasmus Persson är det en orimlig summa.

– Nu kommer det inte landa på några 87 miljoner kronor utan man behöver göra smartare lösningar. Men jag tror alla som hör den siffran förstår att kommunen inte kommer klara det, säger Rasmus Persson.

Precis som Örebro så har de andra kommunerna i länet räknat på vad de nya kraven på demensvården skulle kosta. I Lekeberg handlar det om 12 miljoner kronor extra, en summa som motsvarar drygt en krona till i kommunalskatt.

I Lindesberg och Nora landar de första kalkylerna på runt 23 miljoner kronor mer till vården av dementa i var och en av kommunerna.

Orsaken till alla extramiljoner inför nästa års kommunala budgetar är de regler som Socialstyrelsen kom med förra året. Det mest kostsamma är krav på kraftigt ökad bemanning på demensboenden, främst på kvällar och nätter. De dementa ska kunna få hjälp direkt.

Kommunerna har samfällt protesterat mot skärpningen av reglerna och de kraftiga kostnadsökningarna. För Karlskoga handlar det om runt 32 miljoner kronor. Och för kommunalrådet Niina Laitila, Socialdemokrat, är den kostnaden inte möjlig att ta.

– Som jag ser det är jag nästan övertygad om att staten borde gå in och ge kommunerna mer resurser för det här, säger Niina Laitila.

Nu väntar kommunerna på att de skärpta kraven möjligen ska mildras som ett resultatet av protesterna. Rasmus Persson är nöjd med dagens demensvård i Örebro.

– Jag tycker vi tillgodoser de behov vi har idag. Det krävs pengar, pengar som idag måste tas från annan verksamhet i Örebro kommun. De stora verksamheterna är äldreomsorgen och skolan och jag tror inte skolan skulle må bra av att ha mindre pengar, säger Rasmus Persson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".