Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svårt göra bedömningar av långtidsdömda

Publicerat måndag 8 juli 2013 kl 07.00
"Resultaten är i paritet med övrig forskning"
(2:49 min)
Det studien visar är att när en person blir våldsam, så kan forskarna i förväg bara förklara det till i bästa fall en tredjedel. Foto: Fredrik Sandberg/Scanpix.

Det är svårt att avgöra i förväg om en person kommer bli våldsam eller inte under tiden i fängelse. Det visar en ny studie av långtidsdömda män som Kriminalvården gjort på Kumlafängelset.

– Det finns ingen som tar testerna på allvar. Jag tror inte på lekman att man kan bedöma på det sättet, säger Hasse, som själv har suttit i fängelse i många år och har deltagit i Kriminalvårdens riskbedömningar.

Kriminalvården har studerat 341 personer som genomgått riskbedömning på Kumlaanstalten mellan 2004 och 2009 och sedan följt dem under vistelsen på anstalt.

Det studien visar är att när en person blir våldsam, så kan forskarna i förväg bara förklara det till i bästa fall en tredjedel. Även när bedömningen är så bra som den bara kan bli, beror ändå två tredjedelar på stress eller situationer som uppstår i kontakt med andra människor eller något annat.

Alltså: Vad en person har varit med om tidigare i livet eller hur högt man placerar sig i ett psykopatitest – det är en vägledning om huruvida en person kommer bli våldsam, men det är långt ifrån hela förklaringen.

– De här resultaten är i paritet med riskbedömningsforskning över världen. Man kan inte förvänta sig mycket bättre förutsägelser än de vi får på vår riksmottagning i Kumla, säger Gustav Tallving på Kriminalvårdens utvecklingsenhet.

Tanken är att riskbedömningen ska ligga till grund för till exempel var en person ska placeras och hur många permissioner han får. Eftersom det händer att bedömningarna blir fel, händer det också att själva placeringen och fångarnas villkor blir fel.

– Det är klart att det är ett problem om vi sätter folk i alltför slutna miljöer. Men jag vill betona att det här är de bästa metoderna vi har att tillgå i dagsläget, säger Gustav Tallving.

Hasse, som själv fått sin farlighet utredd, hymlar inte med att det kan bli våldsamt inne på anstalter. Men, säger han, det beror mer på situationen där inne än på vilka personer som finns på anstalten.

– Sätter man in 16 slumpvis utvalda grannar och håller dem under samma former, så börjar de också slåss och göra illa varandra. Det är jag övertygad om.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".