Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Nerikes brandkår kritiserar första insatsen mot skogsbranden i somras

Publicerat onsdag 17 december 2014 kl 13.37
"Har inte lyckas samordna alla resurser"
(2:47 min)
Skogen brinner / Foto: Emil Palmunen
Skogsbranden i Västmanland / Foto: Emil Palmunen

Nu är utredningen kring de första dagarna av den stora skogsbranden i Västmanland klar. Bristerna är många, konstaterar Nerikes Brandkår som gjort utredningen. 

Utredningen handlar om de dagar då räddningsinsatsen sköttes av de kommunala räddningstjänsterna, det vill säga innan staten och länsstyrelsen tog över ansvaret.

Anna Henningsson på Nerikes Brandkår, som alltså står bakom utredningen, ser många brister i brandarbetet.

– Exempelvis har man inte lyckas samordna alla de resurser som fanns på plats, säger hon.

Det fanns inte någon beredskap för en så omfattande skogsbrand eftersom man helt enkelt inte hade bedömt att det fanns någon stor sådan risk. 

Visserligen hade Mälardalens Brand- och Räddningsförbund sammanställt resurserna för skogsbrandsläckning, men det var det enda, och informationen om att den fanns nådde inte ens alla befäl. 

Att risken för skogsbrand bedömdes så låg, beror förstås på att så stora och allvarliga bränder inte inträffar så ofta, och det i sin tur har lett till brist på erfarenhet och kunskap, när det egentligen borde vara tvärtom.

Ju färre skarpa skogsbränder man hanterar, desto viktigare blir insatsplanering, övning och utbildning, och här kan kommunerna behöva nationellt stöd, konstateras i utredningen. 

Utredningen pekar också på att de vanliga brandriskprognoserna behöver förändras och kopplas till varningsmeddelanden, som de som SMHI idag utfärdar för till exempel höga vattenflöden och oväder. En varning för skogsbrand skulle då kunna leda till att fler enheter larmas ut. 

Den stora skogsbranden i Västmanland orsakades ju av gnistor från en skogsmaskin. I utredningen efterlyses nu enhetligare syn på skogsarbete i samband med brandfara, och faktiskt ställs frågan om markberedning i vissa lägen helt ska förbjudas. 

Den första släckningsinsatsen fördröjdes också, på grund av att SOS-centralen inte såg till att få en tydlig vägbeskrivning.

Inte heller tog SOS hjälp av det brandflyg som skulle ha kunnat dirigera styrkorna rätt, utan skickade iväg flyget för att man trodde man hade koll. Det här är brister som måste åtgärdas, rutiner måste finnas. 

Inledningsvis fungerade inte heller ledningen och samordningen av räddningsinsatsen. Trots att man bestämt att samordna så jobbade två enheter var för sig på olika håll.

Samordningen av frivilliginsatser och helikoptrar var också dålig, och därför gjorde många insatser inte någon nytta. 

Det verkar ha varit mest tur att ingen av de som jobbade med släckningsarbetet skadades när branden spred sig okontrollerat. Ledningen hade dålig koll på vilka som fanns var i brandområdet, och att det fanns säkra reträttvägar.

Den skyddsavbränning som anlades, och som sedan gick överstyr och spred sig, skedde också utan att tillräckliga säkerhetsåtgärder vidtagits.

Räddningschef Åke Broman på Mälardalens brand- och räddningsförbund, som var först ut på branden, tar allvarligt på kritiken

– Det är beklagligt att det ska behöva bli så mycket kritik, men vi tar till oss utredarnas förslag på åtgärder.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".