Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lindesberg ensam i länet att anpassa sina skolgårdar

Uppdaterat söndag 3 januari 2016 kl 07.44
Publicerat söndag 3 januari 2016 kl 07.00
"Man blir ledsen och beklämd"
(1:31 min)
Lekställningar på skolgård. Foto: Karin Hellzén/P4 Kronoberg.
Svårtåtkomliga gungor för den som sitter i rullstol. Foto: Karin Hellzén/P4 Kronoberg.

Elever med funktionshinder diskrimineras på länets skolgårdar. Bara Lindesbergs kommun har anpassat sina skolgårdar för att passa alla. Det visar en färsk undersökning.

Undersökningen är gjord av omsorgsföretaget Humana i samarbete med Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft. Enligt den är det få kommuner i Örebro län som jobbar med att systematiskt anpassa sina skolgårdar så att alla elever har tillgång till exempelvis gungor och klätterställningar.

En av alla drabbade i landet är Erika Hagström som sitter i rullstol. Hon kunde tidigare inte delta på utegympan, berättar hon.

Dataspel inomhus
– Nej, i grundskolan var det inte så, utan då fick man spela Wii i ett klassrum för att kunna få lite rörelse, berättar Erika Hagström.

För ett år sen infördes "bristande tillgänglighet" som en ny form i diskrimineringslagen. Men trots det visar den tillgänglighetsbarometer som omsorgsföretaget Humana gör, att skolgårdarna har stora brister.

Åtta av Örebro läns 12 kommuner har svarat på Humanas undersökning. Och av dem är det bara Lindesbergs kommun som anpassat sina skolgårdar. Nora kommun skriver att de anpassar vid nybyggnation eller om behov uppstår.

Inga undantag
Och det här upprör Jonatan Arenius som är Humanas expert på området.

– Man blir ledsen och beklämd, säger han. Varken du eller jag eller någon annan vill vara beroende av någon annan, utan vi vill kunna vara självständiga. Och det ska vara tillgängligt för alla, oavsett.

Men de problem som Erika Hagström beskriver från sin skolgång, är vanliga runt om i landet.

– Till exempel rutschkanor och gungställningar som man inte kan komma upp i själv, säger hon.

Men hur kan då skolgårdarna anpassas bättre?

– Att man fixar typ ramper så att det är enklare att ta sig upp, eller ändrar gungorna så man kan komma upp i dem, med rullstolen, själv, förklarar Erika.

De kommuner som inte lever upp till det här då, vem kollar dem och ställer krav på dem?

– Ja, det är väl det som är problemet, att det är det egentligen ingen som gör, säger Jonatan Arenius, tillgänglighetsansvarig på Humana.

– De som oftast ropar som en röst ute i öknen, det är handikappföreningarna som gör ett fantastiskt jobb många gånger med att stöta på.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".