Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Alfred Nobels testamente - Nobel köper Bofors

Publicerat måndag 28 december 2015 kl 10.28
"Han letade efter ett ställe för sina experiment"
(6:07 min)
Huset i Paris där Nobels testamente bevittnades.
1 av 2
Huset i Paris där Nobels testamente bevittnades den 27 november 1895. Foto: Mats Carlsson-Lénart.
Interiörer från dåvarande Svensk-Norska klubben i Paris.
2 av 2
Interiörer från dåvarande Svensk-Norska klubben i Paris lokaler på 58 Rue de la Chaussee d´Antin. Nobels testamente undertecknades/bevittnades där. Foto: Mats Carlsson-Lénart.

År 1894 kom Alfred Nobel till Karlskoga för första gången. Hans köp då av Bofors bruk och Björkborns herrgård blev senare avgörande för att Nobelpriset blev verklighet. Knappt tre år senare var Nobel död.

(Del 1)

Alfred Nobel var född i Stockholm 1833 men lämnade Sverige som nioåring, när familjen 1842 flyttade till S:t Petersburg i Ryssland, landets dåvarande huvudstad. Alfred ska ha undervisats i hemmet av privatanställda lärare ända upp till 17 års ålder.

Fadern Immanuel Nobel var också uppfinnare och konstruktör men hans lycka i livet växlade. 1859 återvände fadern till Sverige efter att ha gjort konkurs i Ryssland och Alfred Nobel kom efter fadern till Stockholm år 1863. Det är vid den tiden han börjar utveckla dynamit, ett arbete som blev klart 1866.

 

Dynamiten gör succé

En viktig händelse under de åren var den enorma explosionen ”nobelska smällen” 1864 i det nobelska laboratoriet på Söder i Stockholm där ett antal människor, bland andra Alfred Nobels yngste bror Emil omkom.

Alfred Nobel lämnade strax därefter Sverige på nytt och bodde i Hamburg några år. Han grundade dynamitfabriker och bolag i en rad länder och blev snabbt en förmögen man.

 

Paris blir hemma

År 1873 flyttar Nobel till Paris där han köper ett fint hus vid Avenue Malakoff. Han förblir dock ogift. Nobel har dock en 15-årig relation med österrikiskan Sofie Hess som han träffade på en kurort i Alperna 1876.

Efter dynamiten fortsätter Nobel utveckla en lång rad nya produkter. Den viktigaste och svåraste är dock det röksvaga krutet, något som militärer i världens alla arméer drömde om att ha tillgång till.

 

Misstänktes som spion

Vid sitt laboratorium i Sevran utanför Paris lyckades Nobel till slut framställa ballistit (”nobelkrut”) men han motarbetas av Frankrike och den franska statens krutmonopol som hävdar att Nobel stulit deras version av krutet. Nobel misstänktes till och med för spioneri, vilket ju helt nyligen uppdagades av arkivforskare.

I sviterna av propaganda och kampanjer mot honom lämnade Alfred Nobel Paris år 1890 (dock utan att sälja sitt hus). Han köper en villa i Sanremo på Italiens rivierakust och bygger i anslutning till den ett laboratorium som ska ersätta det av fransmännen bekämpade nobel-labbet i Sevran.

 

Hittar Bofors

Ungefär samtidigt börjar Nobel leta efter ett krutbruk eller vapenfabrik någonstans, där han kan fortsätta utvecklingen av sitt krut och olika vapentillämpningar. Sanremo var visserligen en behaglig plats, tyckte Nobel men att mer eller mindre i stadsområdet genomföra skjutningar och försök var inte optimalt. Grannarna klagade och Nobel börjar vända ögonen mot sitt födelseland, där hans bror bodde i Getå i Kolmården.

Efter att ha först tittat på Finspångs bruk så dök Bofors upp som ett lämpligt objekt för Nobel under 1893. Det blir affär då de gamla ägarna, göteborgsfamiljen Kjellberg, gärna sålde. År 1894 anländer Nobel till Karlskoga, börjar rycka upp bruket,  bygga upp ett nytt labb och inrättar sig i herrgården, vilken Nobels brorson Hjalmar Nobel hjälper till med.

Under 1894, 1895 och 1896 tillbringar Alfred Nobel somrarna i Karlskoga och vintrarna i Sanremo. Huset i Paris besöker han ibland mellan varven.

 

Tankar på testamente

Alfred Nobel börjar i slutet på 1880-talet fundera på hur hans stora förmögenhet ska förvaltas efter sin död. Han gör det efter att hans bror Ludvig Nobel dött 1888. I samband med detta uppstår ett missförstånd och först går nyheten ut att det är Alfred som är död. Han tvingas läsa sina egna nekrologer och dessvärre är inte alla så smickrande, utan Nobel omtalas som en dödens företagare osv. Även om missförståndet rättas till kan denna händelse ha blivit en födelse till det berömda testamentet.

  År 1893 har Alfred Nobel ett testamente klart att bevittna, vilket sker i Paris samma år. I det testamentet var 64 procent av pengarna avsatta till priser som skulle delas ut direkt av Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. Medan Nobels syskonbarn skulle få en relativt stor del av det som återstod.

 

Ändrad version

Men två år senare kallar Nobel på nytt testamentsvittnen (delvis samma personer) till den Norsk-Svenska klubben i Paris för att de ska bevittna en ny version av testamentet. I denna ska nästan hela förmögenheten gå till att sätta upp en särskild fond som varje år ska belöna de bästa forskarna, författarna och fredsstiftarna. Vem som ska få priserna ska ett antal utvalda akademier avgöra, skriver Nobel. Medan släktingarna – syskonbarnen – nästan inte får något.

Testamentet låter Alfred Nobel deponera på Stockholms Enskilda Banks huvudkontor i Gamla Stan i Stockholm.  

 

Det här är första delen av Alfred Nobels testamente som är en serie i tre delar. Det är frilansjournalisten Mats Carlsson-Lénart som berättar. Medverkar gör även Hans Johansson, chef för Nobelmuseet i Karlskoga. 
Du kan höra och läsa de andra delarna här nedan. 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".