Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
#bestonochjonas

Högtider och namnsdagar Svenska kyrkans bidrag till seder och bruk

Publicerat onsdag 4 maj 2016 kl 15.40
"Någonstans kommer vi att hitta en annan balans"
(1:08 min)
Kajsa Olofsson, diakon vid Mikaels församling i Örebro.
Kajsa Olofsson, diakon vid Mikaels församling i Örebro. Foto: Jonas Edlund/Sveriges Radio.

I podden #bestonochjonas frågar sig Beston Kalefa vilka seder och bruk han förväntas följa. Vi passade på att fråga Svenska kyrkan vilket kulturarv den stått för i Sverige.

Podden #bestonochjonas har i flera dagar letat skrivna källor till vilka seder och bruk som egentligen finns i Sverige. Detta sedan den ena parten i podden, Beston Kalefa, frågade sig vilka seder och bruk han förväntas följa utöver lagar och regler samt svenska språket.

Men faktum är att det inte finns så mycket nedtecknat om svenska seder och bruk.

Men Svenska kyrkan är en aktör som i många hundra år hade stort tolkningsföreträde i vilka normer som skulle styra landet.

Det berättar diakonen Kajsa Olofsson, som är verksam vid Mikaels församling i Örebro.

Hon nämner bland annat de svenska lagarna, som kommer ur de tio budorden, men också:

Högtiderna är typiska svenska seder.

– Namnsdagar, kalenderåret och högtiderna är typiska seder och bruk som Svenska kyrkan lämnat till det svenska samhället, säger Kajsa Olofsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".