Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Könssjukdomen Mycoplasma blir allt vanligare

Publicerat söndag 9 oktober 2016 kl 12.09
Överläkare: Många vet inte vad Mycoplasma är
(1:26 min)
Mikroskop, microskop, test, forskning, studie, lupp, undersökning, labb
1 av 2
Sjukdomen har blivit mer resistent mot antibiotika. Foto: Malin Laurila/Sveriges Radio
My Falk, Överläkare på STD-mottagningen på USÖ. Foto: Malin Laurila/Sveriges Radio
2 av 2
My Falk, Överläkare på STD-mottagningen på USÖ. Foto: Malin Laurila/Sveriges Radio

I Örebro genomförs en studie av Mycoplasma som liknar Klamydia - men som är en mildare form och går inte under smittskyddslagen. 

– Förut har man ju sagt att Mycoplasma är hälften så vanligt som Klamydia, men nu har vi bättre diagnostiska metoder och känsligare prover, och det pekar ju på att det är vanligare än så, att det kanske är i jämförelse med Klamydia i vanlighet, säger My Falk, överläkare på STD-mottagningen.

Mycoplasma är en könssjukdom som liknar Klamydia men är en mildare form. Symptomen är sveda när man kissar, flytning i urinrör och livmoderhals - men sjukdomen behöver inte ge några symptom alls.

Den är inte införlivad i smittskyddslagen och många som kommer hit vet inte vad Mycoplasma är.

Mycoplasma upptäcktes först på 80-talet och har bara behandlats sen 2002, och därför är den relativt okänd, berättar My Falk STD-kliniken på USÖ.

– Den är inte införlivad i smittskyddslagen och många som kommer hit vet inte vad Mycoplasma är.

Nu genomförs en studie på Universitetssjukhuset i Örebro för att ta reda på hur vanlig Mycoplasma är - men också för att kartlägga resistensen.

Endast två typer av antibiotika botar Mycoplasma, och bakterien har blivit allt mer resistent - vilket också är anledningen till att man vanligtvis inte brukar testa för sjukdomen.

– Dels på grund av att man kan driva resistensen men också på grund av att behandlingen man ger kan ge allvarliga biverkningar och då kanske man har behandlat en infektion som inte alls gett några symptom och som kan läka ut av sig själv, säger My Falk och fortsätter:

– Vi vill inte hitta den här sjukdomen om den inte ger besvär för patienten, för om det är så pass vanligt som vi tror att det är, så blir det massa personer som måste få antibiotika för sin infektion eftersom man inte kan säga till en person att den har en infektion och sen inte behandla den.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".