Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Tänt var det här

Nobel misslyckades i Zinkgruvan

Publicerat tisdag 27 december 2016 kl 06.00
Testade nitroglycerin i Zinkgruvan
(7:08 min)
Grythyttan.
Foto: Mats Carlsson Lennart

Redan långt innan sitt köp av Bofors 1893 var Alfred Nobel i länet och sprängde.

Strax före jul 1863 kom Alfred Nobel från Stockholm till Zinkgruvan för att demonstrera sin sprängolja, det vill säga nitroglycerin.

Nitroglycerin, en blandning av glycerol och salpetersyra, är ett mycket kraftfullt men även instabilt sprängämne som är känsligt för vibrationer och temperaturvariationer. Det blandades för första gången till av italienaren Ascanio Sobrero i Turin 1847 men det var först när Alfred Nobel, via ett tips från en rysk professor, fick nys om ”receptet” som nitroglycerin började användas som sprängämne.

Gruvan fortsatte med krut
Nobel var nämligen den förste som lyckades genomföra en kontrollerad detonation av nitroglycerin. Det var i St Petersburg 1862. Året efter flyttade Nobel till Stockholm där han vidareutvecklade den produkt han kallade för ”sprängolja”.

Bland de första skarpa försöken var ett par försökssprängningar i stenbrott i Stockholmstrakten men sent 1863 kom Nobel alltså till Zinkgruvan, där det belgiska bolaget Vieille Montagne sen ett par år tillbaka svarade för driften.

Det finns inte mycket skrivet och forskat om Nobels besök i Zinkgruvan men hans demonstration av det nya sensationella sprängämnet lär inte ha imponerat på gruvchefen Schwartzmann. Gruvbolaget fortsatte köpa bergkrut, en äldre och inte alls lika kraftfull variant av sprängämne, från Gyttorps krutbruk.

Dynamiten kommer
Men trots misslyckandet i Zinkgruvan blev nitroglycerinet snart en framgång. Många stenbrott och gruvor började med Nobels sprängolja. Men olyckorna var också många och stora. Hela 50 människor omkom exempelvis när nitroglycerin från Nobel råkade explodera ombord på ett fartyg på väg mellan Europa och Kalifornien. Och Alfred Nobels egen lillebror Emil hörde till offren i den Nobelska smällen 1864 när Nobels laboratorium på Söder i Stockholm flög i luften.

Pressen var mycket stor på Alfred Nobel att göra den livsfarliga sprängoljan säkrare. Och efter intensiva experiment i sin nya fabrik i Krümmel utanför Hamburg på hösten 1864 lyckades Nobel binda nitroglycerin i ett material, nämligen kiselgur (en slags mjölig jordart). Degen som uppstod när sprängoljan hälldes i kiselgur kallade Nobel för dynamit och i början 1867 tog han patent på dynamit i en rad länder. Dynamiten blev snabbt en världssuccé som fick stor betydelse för t ex järnvägsbyggen och mycket annat.

Gyttorp blev dynamitcentrum
I Örebro län började dynamit tillverkas av Gyttorps krutbruk kring 1880. Denna industri köptes 1915 av det av Alfred Nobel i Stockholm år 1864 grundade Nitroglycerin Aktiebolaget. Detta företag flyttade 1920 all produktion till Gyttorp som blev Sveriges stora dynamitfabrik.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".