Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Myndighetsskolan: Oljekrisnämnden

Publicerat måndag 3 april kl 14.39
"Det har inte hänt så mycket här sen 1973"
(4:39 min)
Oljefält i USA. Foto: Karen Bleier/TT.
Foto: Karen Bleier/TT.

Oljekrisen 1973 som till stora delar berodde på Oktoberkriget samma år är det som ligger bakom en svensk myndighet som inte haft mycket att göra sen starten 1975.

– Vi sammanträder en gång om året och det har väll inte hänt så mycket sen starten av myndigheten säger Zofia Lublin en av ledamöterna i oljekrisnämnden.

Myndigheten startas 1975 och styrs framförallt av oljekrislagen och ransoneringslagen. Och under myndighetens 42 åriga historia har man aldrig behövt agera.

– Om det blir oljekris och staten måste gå in och ta olja från någons oljereserv är det upp till oss att bestämma ersättningen för den oljan säger Zofia Lublin om myndighetens uppgift.

Oljekrisnämnden sammanträder en gång om året och får en dragning på hur oljesituationen ser ut i världen.

Men myndigheten kostar inte skattebetalarna många kronor. 14 000 kronor i arvoden till ordförande och sekriterare pluss kostnader för fikat på det årliga mötet.

Och på frågan om det här är en onödig myndighet svara Zofia Lublin såhär:

– I dagsläget är vi inte det, men jag kan se behov av att någon ser över hur den här myndigheten kan utvecklas i framtiden.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".