Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Döva elever: Teckenspråkstolkade lektioner är inte full kommunikation

Publicerat tisdag 14 november kl 08.55
Elev: Det var vår dröm att flytta till Örebro
(4:19 min)
Matias Holm, Magnus Norström
1 av 2
Programledare Matias Holm t.v. och reporter Magnus Norström. Foto: Henning Lymar/Sveriges Radio
Leila Svetlov
2 av 2
Leila Svetlov, elev på riksgymnasiet för döva. Foto: Magnus Norström/Sveriges Radio

Lärarna som slutade har inte ersatts fullt ut, tycker döva elever på Rudbecksgymnasiet.

Här finns hela intervjun med reporter Magnus Norström i sin helhet.

Idag pratar vi om att döva elever på Rudbecksgymnasiet är missnöjda med teckenspråkskvaliteten efter flytten från Risbergska gymnasiet. Vår reporter Magnus Norström, vad är det du har tittat på?

Magnus Norström:
De här eleverna vill att det ska vara fler teckenspråkiga lärare och att de ska ha bättre teckenspråk. De tycker att det är en rörig situation nu och att teckenspråket har blivit lidande när de flyttade från Risbergskas gymnasiet och att det fortfarande är lidande. Sen upplever eleverna också att det är för många ämnen som har hörande lärare som tolkas till teckenspråk.

Är det ett problem att det tolkas, är inte det bra då?

Magnus Norström:
De elever jag har pratat med vill ha lärare som tecknar själva. En elev säger att hon får inte full kommunikation med läraren annars. Först ska hon förklara för tolken, sen ska tolken förstå, sen ska tolken förklara för läraren. Sen hänger det också ihop med hur bra tolkanvändare man är. Har man ingen erfarenhet av dövvärlden sedan tidigare så tar det lite tid att bli en bra tolkanvändare. Till exempel att man tittar på den som faktiskt tecknar och inte kommunicerar bara med tolken. Och att man förstår reglerna kring turtagning som finns i teckenspråket. Man pratar färdigt och lämnar över.

Det låter nästan som att det alltid är dåligt med tolkar?

Magnus Norström:
Flera elever är nöjda med de tolkar de har nu och de tycker också att rektorn på Rudbecksgymnasiet arbetar för att höja teckenspråksnivån. Men de är ändå långt ifrån nöjda. Riksgymnasiet för döva finns bara i Örebro och Örebro har utnämnt sig till Europas teckenspråkshuvudstad. Då tycker de att när de kommer till Örebro ska de ha sin undervisning direkt på teckenspråk och det ska vara fullt teckenspråk.

Men den här flytten, vad var det som hände när flytten gick från Risbergska till Rudbeck?

Magnus Norström:
Då var det fyra lärare och även två tolkar som hade varit med länge som slutade. Jag pratade med Leila Svetlov som går i 3:an nu. Hon tycker att man tappade det som tagit lång tid att bygga upp på Risbergska.

Leila Svetlov:
På Risbergska var det mer en riktig skola. Det var den vi hade sökt oss till. Det var vår dröm att flytta hit till Örebro. Det var jobbigt på många sätt, vi lämnade familjen och vi har haft väldigt höga förväntningar på att börja Risbergska. Vi kom hit, man smälter in snabbt, man har den här gemenskapen. Det är många döva lärare och alla var fullt teckenspråkiga. Sen när vi flyttade hit [till Rudbecksgymnasiet] så tappade vi det här helt och hållet. Det känns som att man bara tände eld och eldade upp alltihop.

Hon använder den formuleringen, tände eld på alltihop.

Magnus Norström:
Ja det är så det känns för henne. Flera elever menar att de här lärarna som slutade var rutinerade, hade fullt teckenspråk och ersattes inte fullt ut. En annan elev jag pratat med, han säger att han idag bara har en fullt teckenspråkig lärare. Det är utifrån hans värdering, som har teckenspråk som första språk, vad han menar är fullt teckenspråkig.

Leila, som vi hörde, pratar också om dövkompetens. Vad är det egentligen?

Magnus Norström:
Som hon beskriver det så är dövkompetens att man förstår dövas kultur, språk, historia och att det är avgörande att läraren faktiskt har dövkompetens.

Leila Svetlov:
Dövkompetens handlar om att förstå dövas kultur. Att vi till exempel  bankar på bänken för att få uppmärksamhet. Vi vill ju ha vår kommunikation på teckenspråk. Så dövkompetens handlar om att vara medveten om teckenspråkets grammatik, dövas kultur och olika saker i historien. Det ingår i dövkompetensen.

Är det i grunden brist på teckenspråkiga lärare?

Magnus Norström:
I matematik- och NO-ämnen saknas det lärare generellt och det gäller också teckenspråkiga lärare. Det är min bild efter att ha pratat med flera rektorer. Sen pratar Jörel Bergström på Rudbecksgymnasiet också om att det finns en konkurrens mellan skolorna. Det märktes när Mo Gård folkhögskola rekryterade fyra lärare i samband med flytten. Men rektorn på Virginska gymnasiet, som också ingår i riksgymnasiet säger att hon inte tappat lärare och tonar ner det här med konkurrensen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".