Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Rektor: Vi behöver anställa mer

Publicerat tisdag 14 november kl 11.07
Saknar lärare i matematik och engelska
(4:14 min)
Jörel Bergström
Jörel Bergström, rektor Rudbeckskolans riksgymnasium för döva. Foto: Magnus Norström/Sveriges Radio

Döva elever på Rudbecksgymnasiet vill ha fler teckenspråkiga lärare. Men de är en bristvara, enligt Jörel Bergström som är rektor.

Här finns intervjun med Jörel Bergström i sin helhet.

Vissa elever tycker att det finns för få fullt teckenspråkiga lärare [på skolan], du delar inte den bilden?

– Det beror på vad man menar med för få fullt teckenspråkiga. Jag vet att jag har anställt personal som har en hörselnedsättning eller en dövhet själv och som har teckenspråk som sitt kommunikationsspråk. I och med att vi är på Tullängen nu har vi flyttat runt så att lärare som kanske tidigare undervisat andra program men som är fullt teckenspråkiga undervisar också på samhällsprogram till exempel. Så jag kan se att vi har försökt flytta personal så att det ska finnas så mycket teckenspråkig personal som möjligt, säger Jörel Bergström.

Du sade att man kan tänka olika om vad som är fullt teckenspråkiga lärare. Vad är det för dig?

– Ja det är att du ska kunna kommunicera och undervisa på teckenspråk. Så är det, säger hon.

Nu är det en döv lärare som slutar [på Rudbecksgymnasiet] och går till Virginska. Är det en hård konkurrens om lärarna?

– Att ha legitimerade gymnasielärare som dessutom har teckenspråk på den nivån som krävs för att kunna undervisa på gymnasiet, det är en bristvara. Den lärare som vi har anställt istället är också fullt teckenspråkig och har svenska och teckenspråk. De går parallellt en period för att underlätta överlämnandet och den lärare som går till Virginska behåller sina kurser för avgångseleverna för att de inte ska byta. Det har gjort att vi försöker minimera effekten för eleverna. Men självklart så kan jag förstå att lärare byter jobb. Sen är det olyckligt att man gör det mitt i terminen, självklart. Men vi gör vårt yttersta för att kunna behålla vår personal, säger Jörel Bergström.

Det finns ingen lärarflykt?

– Nej, det kan jag inte säga. Däremot är vi ju fler aktörer som försöker rekrytera samma kompetens. Det innebär ju faktiskt för lärarnas del att de har möjlighet att byta arbete. Men det innebär också att människor som har väntat på att få en tjänst och som har legitimation också har möjlighet att få jobba, och som har en hörselnedsättning eller dövhet. Men det är brist på utbildade gymnasielärare som har legitimation i vissa ämnen, det är det, säger hon.

Upplever du att det är någon skillnad om det är en döv fullt teckenspråkig lärare och en lärare som har mindre teckenspråk och använder tolk? Blir det skillnad i kvaliteten på undervisningen tycker du?

– Det är klart att i en skola är lärarens förmåga att undervisa central. Men nivån är olika oavsett tänker jag. För mig är det viktigt att kompetensen på undervisningen är väldigt central, säger Jörel Bergström.

En bra pedagogik kan vara mer avgörande än en hög språknivå?

– Jag tror inte jag kan välja det faktiskt, jag tror att båda måste vara hög nivå, säger hon.

Är det så idag?

– Alltså vi försöker eftersträva det så långt det är möjligt och som jag sa förut, jag skulle önska att det fanns fler lärare som hade lärarlegitimation i till exempel matte och engelska och som också var teckenspråkiga. Som vi hade större möjlighet att anställa för där behöver vi anställa mer. Idag använder vi tolk, till exempel på undervisning i engelska. Samtidigt har vi väldigt skickliga lärare på skolan, säger Jörel Bergström.

Du vet säkert att många tycker att det fungerade bra på Risbergska. Vad har ni tagit med er därifrån och hit, hur det fungerar att integreras mellan döva och hörande elever till exempel?

– Jag har ju aldrig varit med på Risbergska så jag har jättesvårt att uttala mig om det. När jag började [som rektor] så började jag med att prata med all personal som jobbar på skolan. Självklart har jag inte pratat med personal som inte jobbar hos mig utan som jobbade på Risbergska. Men vi har gjort ett gediget arbete. Vad det är vi vill, vad det är vi vill satsa på. Framför allt att försöka se så positivt som möjligt på vad vi faktiskt kan åstadkomma, tillsammans, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".