Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Syrebrist leder till algblomning

Publicerat måndag 18 december 2006 kl 07.45

Den rekordlåga syrehalten i Östersjön ökar risken för kraftig algblomning nästa sommar.

Dessutom har bottenlevande djur svårt att överleva i den syrefattiga miljön, det säger nu marinekolog Gunnar Aneer.

-Hela Östersjön har en stor syreskuld, säger marinekolog Gunnar Aneer.

I november uppmättes de lägsta syrehalterna i Östersjön hittills. Bristen på syre gör att fosfor läcker ut från bottensedimenten i form av fosfat och gynnar tillväxten av giftiga blågröna alger - så kallade cyanobakterier.
-Det skulle behövas väldigt mycket inflöde av västerhavsvatten för att få in mer syre, säger Gunnar Aneer, som arbetar vid länsstyrelsen i Stockholm.

Men ett inflöde av syrerikt vatten är inte bara positivt.
-Ett väldigt stort inflöde av västerhavsvatten för även in tyngre saltvatten som lägger sig under det näringsrika vattnet och pressar upp det mot ytan. Situationen blir tillfälligt bättre men på längre sikt ökar det risken för algblomning.

Syrebristen skapar en ond cirkel. Vid kraftiga algblomningar bildas stora mängder levande organiskt material som förbrukar syre när det bryts ned i havsbottnarna. Det orsakar i sin tur ännu mer syrebrist som gynnar algtillväxten.

Grundorsaken till den stora algblomningen är ett överskott av fosfor, som kommer från orenade utsläpp från främst jordbruksmark. Utsläppen har minskat, men eftersom det tar lång tid för vattnet i Östersjön att bytas ut - 30-40 år innan vattnet är helt utbytt - kommer problemen att fortsätta och kan till och med förvärras.

-Jag tror det kommer att vara fortsatt lika dåligt som i dag, men det är svårt att säga exakt vad som händer. Det dröjer nog flera decennier innan det blir klart bättre.

De syrefria bottnarna gör det omöjligt för andra organismer än bakterier att leva där. Bland annat får torsken som lever av bottendjur bara hälften så stor yta att hitta föda på. Torsken behöver även viss syrehalt för att rommen ska utvecklas.

Ett annat problem är att havslevande bakterier utnyttjar svavel som energikälla när syrehalten är låg, och producerar svavelväte - som förgiftar många organismer.

-Musslor, maskar och kräftdjur kan klara kortare perioder av syrebrist, men har svårare att leva i miljöer där det finns svavelväte.

/TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".