Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Psykosmediciner förkortar äldres liv

Publicerat fredag 9 januari 2009 kl 10.14
Kan vara farligt för dementa.

Äldre, dementa personer som får antipsykotiska läkemedel löper en kraftigt ökad risk att dö. Det har påtalats tidigare men nu är det fastslaget, enligt en studie i medicintidskriften the Lancet.

Riskerna med demenssjukas mediciner har påtalats tidigare, men nu är det fastslaget att det är just läkemedlen som är orsaken till den ökade mängden dödsfall, menar också svensk expert på demensvård.

– Vi har inte vetat är om det här beror på läkemedlet i sig, eller att man har behandlat symptom som har berott på en annan sjukdom hos demenssjuka. Den här studien talar för att de här läkemedlen i sig är farliga, säger Yngve Gustafson, som är expert på demensvård vid Umeå universitet. 

För första gången har forskare gjort en längre uppföljning av psykosmedicinernas effekter på demenssjuka. Det står klart att den ökade dödligheten inte kan förklaras på något annat sätt än just med medicinerna.  

En grupp brittiska demenssjuka lottades till behandling, med antingen antipsykotiska läkemedel eller verkningslösa sockerpiller. Efter tre år levde 59 procent av de som fått sockerpiller fortfarande, men bara 30 procent av de som fått psykosmediciner.  

Samtidigt behandlas många dementa i onödan. 

– Det är det största bekymret, att vi använder läkemedel för att lugna och dämpa människor när vi helt enkelt inte har mänskliga relationer att ge till dem. Som regel skulle det räcka med mänskligt bemötande och mer kontakt för dessa personer, säger Jan Marcusson, överläkare och professor vid Linköpings universitet. 

Redan i våras gick larmet om psykosläkemedlens farlighet för demenssjuka. En stor kanadensisk studie visade på en flerfaldigad risk att dö för dom patienter som fick antipsykotiska mediciner. Bara efter någon månads användning av läkemedlen märktes en överdödlighet.  

I höstas skärpte Läkemedelsverket sina rekommendationer för hur antipsykotiska läkemedel ska användas till dementa. Även det europeiska läkemedelsverket EMEA kom på senhösten med skärpta varningar. 

Antipsykotiska läkemedel är framtagna för att behandla främst schizofreni, men studier från Umeå universitet visar att mellan 30 och 50 procent av patienter på demensboenden också får läkemedlen.  

Ofta handlar det om att de sjuka ska bli mer lätthanterliga för personalen. 

– Det handlar om resurser. Ekonomiska resurser, men också om vi har personal att ta hand om de här personerna, även om vi har pengar till det, säger professor Jan Marcusson, överläkare och professor vid Linköpings universitet. 

Mona Hambraeus
mona.hambraeus@sr.se

Fakta:

Antipsykotiska läkemedel finns i en äldre och en yngre klass. Riskökningen för dementa gäller båda grupperna mediciner.

Exempel på vanliga antipsykotiska preparat är risperdal, haldol och zyprexa.

Huvudförfattare till artikeln, som publiceras on-line i the Lancet Neurology, är Clive Ballard, Wolfson Centre for Age-Related Diseases, King’s College London, Storbritannien.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".